Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Inkomst- och välståndsskillnader

trading-places-original1Inkomst- och välståndsskillnader mellan individer är en av marknadens väsentliga egenskaper.

Många författare har poängterat det faktum att frihet är inkompatibelt med jämställdhet av välstånd och inkomster. Vi behöver inte undersöka de känslomässiga argumenten som förs fram i dessa skrifter. Det är inte heller nödvändigt att ställa oss frågan huruvida förkastandet av frihet i sig själv kan garantera att jämställdhet av välstånd och inkomster uppnås eller huruvida ett sådant samhälle ens skulle kunna överleva om det baserades på en sådan jämställdhet. Vår enda uppgift är att beskriva den roll som ojämlikhet spelar på den fria marknaden.

På den fria marknaden utövas enbart direkt tvång för att förhindra de handlingar som är skadliga för det samhälleliga samarbetet. Det är den enda gången som individer ofredas av polisen. Den laglydige medborgaren är fri från fångvaktaren och bödeln. Den enda påtryckning som behövs för att förmå individen att bidra till den gemensamma produktionen utövas av marknadens prisstruktur. Detta tryck är indirekt. Värdet av individens bidrag är i enlighet med det värde som konsumenten sätter på hans bidrag. Att individer belönas på detta sätt innebär att alla har valet att mer eller mindre fullt utnyttja sina förmågar. Denna metod kan så klart inte eliminera de ogynnsamma omständigheter som har att göra med en inneboende personlig underlägsenhet, men det skapar incitament hos alla att använda sina förmågor till det yttersta.

Det enda alternativet till detta finansiella tryck som markaden utövar är polisens direkta påtryckningar och tvång. Myndigheterna måste ges i uppdrag att bestämma den kvantitet och kvalitet av arbete som varje individ ska tvingas att utföra. Eftersom individers förmågor skiljer sig åt måste myndigheterna undersöka deras personligheter. Individen förvandlas till en intern på en anstalt och tilldelas en bestämd uppgift. Om han inte lyckas med det som myndigheterna har ålagt honom bestraffas han.

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan det direkta  tryck som utövas för att förhindra brott och det som utövas för framtvingandet av en bestämd prestation. I det första fallet är det enda som avkrävs individen att han undviker ett särskilt sätt att bete sig vilket lagen gör tydligt. Det är i regel enkelt att avgöra huruvida en överträdelse har ägt rum eller inte. I det andra fallet är individen tvungen att fullborda en bestämd uppgift; lagen tvingar honom mot en obestämd handling vars avgörande ligger i den verkställande maktens händer. Individen är tvungen att lyda allt som makten säger till honom.

Huruvida maktens befallning var passande för hans förmågor och huruvida han har följt befallningen till det bästa av sin förmåga är oerhört svårt att fastställa. Alla aspekter av en individs personlighet och beteende står under statlig kontroll. På den fria marknaden måste åklagaren föra fram tillräckligt med bevis för att bevisa att den anklagade är skyldig. Men när det gäller hur väl ett tvångsarbete har utförts är det istället den anklagade som måste bevisa att den uppgift som han tvingades utföra låg bortom hans förmågor eller att han gjort allt som kan förväntas av honom. I dessa fall tar myndigheterna på sig rollen att vara lagstiftare, polis, åklagare och domare. Den anklagades liv ligger helt och hållet i deras händer. Det är detta som åsyftas då folk pratar om en brist på frihet.

Inget system som baseras på social arbetsfördelning kan klara sig utan en metod som gör att individer hålls ansvariga för sina bidrag till den gemensamma produktionen. Om detta ansvar inte är till följd av marknadens prisstruktur, och den ojämlikhet av välstånd och inkomst som den föder, måste detta ansvar framtvingas av polisen.


Originalartikeln har översatts till svenska av Joakim Kämpe.

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

5 kommentarer till ”Inkomst- och välståndsskillnader

  • Artikeln är bra och klarsynt. Men denna sättningen är lite för statisk.

    ”Denna metod kan så klart inte eliminera de ogynnsamma omständigheter som har att göra med en inneboende personlig underlägsenhet, men det skapar incitament hos alla att använda sina förmågor till det yttersta.”

    Individen har en förmåga att anpassa sig och utveckla sig på ett sätt som gör det väldigt svårt att definiera dem som underlägsen eller överlägsen.

    Turen eller oturen spelar en stor roll när man får ekonomiskt välstånd eller ej.

    • Lägg till en tidsfaktor. Du ska ha rätt produkt eller tjänst vid rätt tidpunkt (eller faktiskt en dålig produkt men vid rätt tillfälle). Det är väl det som anses var tur och motsatsen otur, dvs. rätt produkt vid fel tidpunkt.

    • Bill Gates hade tur att den person som hade ett bättre system som IBM ville ha valde att åka och fiska i stället för att träffa IBM, så Bill Gates fick chansen. Tur!

  • ”… Den enda påtryckning som behövs för att förmå individen att bidra till den gemensamma produktionen utövas av marknadens prisstruktur…”

    Inom en blandekonomi som Sverige så finns det en avsevärd tvångsmässig prisökning i form av arbetsgivaravgifter, löneskatter, momspålägg osv… Denna påtvingade prisökning är särskilt – och onödigt – betungande för alla som mer eller mindre lever på marginalen för att utbetalda löner skall räcka hela månaden ut (bortåt 90% av lön- och bidragstagarhushållen).
    Detta gäller förstås främst daglig- och månadskostnader för mat, boende och andra basutgifter. Boendekostnaderna är dessutom ofta tvångsmässigt belastade med kollektivt och korporativistiskt beslutade infrastrukturkostnader såsom kommunalt VA, fjärrvärme, ”Saltsjöbadsavtal”, fackombudmän (1,5 %) osv…osv…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *