Bitcoin har teori och historia på sin sida

bitcoin-300x336Fenomenet Bitcoin har nu äntligen nått gammelmedia, och reaktionen har varierat från skeptisk till direkt fientlig. Den senaste tidens prisvolatilitet och problemen som Bitcoin-företaget Mt. Gox har haft har lett till ytterligare negativ publicitet. I mina ögon är Bitcoin, som ett monetärt koncept, potentiellt något genialt och även om Bitcoin i sin nuvarande inkarnation skulle gå under – ett scenario som jag inte kan bortse från men som jag tror är alltmer osannolikt – är konceptet i sig alltför kraftfullt för att ignoreras eller tystas ner i det långa loppet. Det är så klart förståeligt att det råder en viss skepticism kring något som är så fundamentalt nyskapande, men de flesta attacker mot Bitcoins penningegenskaper är illa genomtänkta, fruktansvärt förvirrade, och ofta rent felaktiga. Världens centralbankirer borde vara mycket, mycket rädda.

Lite perspektiv

En bra analys måste skilja mellan följande delar av fenomenet Bitcoin: 1) konceptet i sig, det vill säga idén om en hård kryptovaluta (digital valuta) som saknar en myndighet som ger ut den, 2) Bitcoins kärnteknologi, särskilt dess specifika algoritm och den ”gruvprocess” varmed nya bitcoins skapas och systemet hålls vid liv, och 3) supportinfrastrukturen som utgör den bredare Bitcoin-ekonomin. Detta inkluderar tillhandahållandet av olika tjänster, som växling mellan Bitcoin och fiatpengar (Mt. Gox, Bitstamp, Coinbase, och många andra), bitcoin-plånböcker, betaltjänster etc. etc.

Innan vi tar en titt på den senaste tidens händelser och nyhetsattacker på Bitcoin borde vi förtydliga några saker: om 1) inte är sant, det vill säga om det underliggande teoretiska konceptet om ett inelastiskt, nationslöst, apolitiskt och internationellt bytesmedel saknar grund eller, vilket vissa hävdar, är strukturellt underlägset de etablerade statliga fiatvalutorna, har hela konceptet ingen framtid. Om detta var fallet skulle det inte spela någon roll hur smart algoritmen eller den kryptografiska teknologin är. Om du inte tror på 1) – vilket många ekonomer inte gör (i min mening felaktigt) – då kan du ignorera Bitcoin.

Om 2) inte håller, det vill säga om det finns ett obotligt fel i den specifika Bitcoin-algoritmen skulle detta i sig inte motbevisa 1). Man skulle då kunna vänta sig att en överlägsen kryptovaluta förr eller senare skulle ta Bitcoins plats. Det är det enda. Den grundläggande idén skulle överleva.

Om 3) visar sig problematisk, det vill säga om det finns problem med den nya och snabbt växande kryptoinfrastrukturen som omger Bitcoin skulle detta inte motbevisa vare sig 1), kryptovalutan i sig, eller 2), den grundläggande Bitcoin-teknologin, utan skulle helt enkelt ha att göra med att specifika tjänsteleverantörer upplever problem, och skulle mycket väl kunna ha att göra med den nya industrins växtvärk. Jag lider så klart med alla som har förlorat pengar/bitcoins när Mt. Gox gick under (och jag hade mycket väl kunnat vara en av dem), men man måste räkna med att ny teknologi för med sig vissa bakslag. Vi kommer förmodligen att få se fler förluster och konkurser längs vägen. Det är så kapitalismen fungerar, kära läsare. När man läser tidningskommentarer verkar det dock som att trots alla hyllningar om hur fantastiskt innovation och kreativitet är kan folk endast hantera de ”marknader” som redan reglerats sönder eller som ”styrs” av en centralbank.

De som klagar på den nya valutans volatilitet och enstaka problem är antingen naiva eller illvilliga. Förväntar de sig verkligen att en ny valuta över en natt ska uppstå fullt utvecklad, likvid och stabil med en fullt fungerande infrastruktur?

Den senaste tidens händelser kring Mt. Gox och berättelser om hackerattacker skulle i min mening endast vara ett långsiktigt hot mot Bitcoin om det kunde bevisas att det hade att göra med irreparabla fel i den grundläggande Bitcoin-teknologin. Vissa har hävdat detta, men än så länge är de inte särskilt övertygande. I skrivande stund verkar det rimligt att anta att den större delen av Bitcoins problem har att göra med lager 3) – infrastrukturen – och att inget av det som har skett har underbyggt förtroendet för lager 2), den grundläggande Bitcoin-teknologin. Om det verkligen är på detta vis är det också rimligt att anta att dessa saker kan övervinnas. Faktum är att ju starkare konceptet är, lager 1), desto mer övertygande är de långsiktiga fördelarna och förmånerna med en fullt decentraliserad, auktoritetsfri och nationslös global och inelastisk digital valuta, och desto mer sannolikt är det att alla svagheter i den nuvarande infrastrukturen kommer att fixas. Man behöver inte vara en kryptograf för att tro detta. Man behöver bara förstå hur mänsklig uppfinningsrikedom, rationellt egenintresse, och konkurrens tillsammans bidrar till att överlägsna decentraliserade system fungerar. Alla som förstår hur kraftfull marknaden, den mänskliga kreativiten och fredligt samarbete är borde ha fullt förtroende för den digitala valutans framtid.

Inget av det som har hänt på senaste tiden – Mt. Gox problem, hackerattacker, marknadsvolatilitet – har på något vis underminerat lager 1), det grundläggande konceptet. Det är dock själva konceptet i sig som retar upp många förespråkare av fiatpengar. I sina försök att misskreditera Bitcoin ryggar inte vissa av dem tillbaka från att påstå de mest löjeväckande och faktamässigt felaktiga sakerna. Ett särskilt exempel är Mark T. Williams, en finansprofessor vid Boston Universitys handelshögskola, som nyligen attackerade Bitcoin i Financial Times och i denna artikel i Business Insider.

Pengar och staten: fakta och dikt

Om vi bortser från all skrämselpropaganda i Williams artikel – som att han jämställer Bitcoin med en rymd- eller zombie-attack på vårt etablerade finanssystem, och poängterar dess volatilitet och instabilitet – gör författaren det otroligt bisarra påståendet att historien visar hur viktigt det är att en valuta är nära knuten till en suverän stat.  Bra pengar är, enligt Williams, statskontrollerade pengar. Här är några av hans påståenden.

”Varje suverän stat använder valuta. ”

“Det är kritiskt att det finns en tillit och tro till att en suverän stat står bakom sin valuta.”

”Suveräner förstår att utan konsekvent ekonomisk tillväxt och stabilitet kommer medborgarnas levnadsstandard att sjunka och missnöje frodas. Nationalstaten trycker valuta, men den livsviktiga rollen att förvalta valutan – vilket behövs för att driva ekonomisk tillväxt – är centralbankirernas uppgift.”

Williams uppvisar här ett otroligt bristfälligt historiskt perspektiv. Penningtryckande, centralbanker och allt det som Williams kallar ”penningförvaltning” är relativt nya fenomen, i alla fall i den omfattning vi ser idag. Professor Williams verkar aldrig ha hört talas om Zimbabwe, eller någon av de andra 30-talet hyperinflationer som har inträffat de senaste 100 åren. Alla dessa skedde givetvis i statligt förvaltade fiatvalutasystem.

Williams poängterar att centralbanker har en lång tradition och tar upp den svenska centralbanken som grundades 1668 och Bank of England, 1694. Men människor har sysslat med indirekta byten – det vill säga handel med hjälp av pengar – i mer än 2500 år. Under större delen av historien – fram tills väldigt nyligen – var det guld och silver som var pengar, och mängden pengar låg således praktiskt sett utanför statens kontroll.

De första centralbankerna var också väldigt annorlunda från vad deras moderna motsvarigheter har förvandlats till. Deras handlingsfrihet begränsades strikt av en guld- eller silvermyntfot. Faktum är att själva idén att de borde ”förvalta” valutan på ett särskilt sätt för att driva på ekonomisk tillväxt skulle ha tett sig fullkomligt skrattretande för de allra flesta historiska centralbankirer.

Dessutom ingjöt inte de suveräna staterna sina valutor med “tillit och tilltro” när de startade sina egna centralbanker – trots allt var deras valutor inget annat än guld- eller silverenheter, och dessa hade redan på helt egna meriter folkets förtroende – utan de hade snarare sitt egenintresse i åtanke, något som inte alls verkar ha gått upp för Williams: Bank of England grundades specifikt för att låna ut pengar till kronan i utbyte mot skuldsedlar, vilket betyder att Bank of England grundades för att monetarisera statsskulden. Från dessa första dagar tilldelades Bank of England det lagliga privilegiet – såklart tilldelat av staten – att ställa in alla betalningar och fortfarande vara verksam. Detta skedde vid de tidpunkter då staten behövde mer pengar, vanligtvis för att finansiera krig.

Bitcoin är kryptografiskt guld

“Guld är pengar och inget annat”. John Pierpont Morgan sa detta 1913. På den tiden var han inte enbart en mäktig och inflytelserik bankir, utan hans hemland, USA, hade blivit ett av de allra rikaste och mest dynamiska länderna i världen, och ändå hade de ingen centralbank. 1800-talets historia – även om den berättas av Milton Friedman och Anna Schwarz (som verkligen inte var några guldfanatiker utan var välvilligt inställda till centralbanker) – visar att monetära system som baseras på en hård monetär vara (i detta fall guld) och vars mängd ligger utanför statens kontroll inte motverkar en livlig ekonomisk tillväxt och ett stigande välstånd.

Ekonomisk teori kan inte enbart visa att hårda och inelastiska pengar inte är ett hinder för tillväxt, utan även att de faktiskt utgör markadsekonomins överlägsna fundament. Det är exakt detta jag försöker visa i Papperspengars kollaps. Jag tror inte ens att detta någonsin varit ett särskilt omstritt påstående historiskt sett. Bra pengar är inelastiska, utanför statlig kontroll, internationella (”nationslösa” i Williams ord), och således en perfekt grund för internationellt samarbete över gränser.

Pengar var guld och det betydde att pengar inte var ett politiskt verktyg utan något som var väsentligt för att begränsa statens makt, något som även Demokritos påpekat.

Det är uppenbart att Bitcoin på en rent konceptuell nivå har mer gemensamt med guld och silver som monetära tillgångar än det har med statliga fiatpengar. Mängden guld, silver och Bitcoin bestäms inte av någon myndighet. De är auktoritetsfria pengar – och det är exakt detta som är orsaken till att sådana tillgångar under tusentals år valts som pengar. Guld, silver och Bitcoin kräver inte att folk har tillit eller tilltro till en mäktig och priviligierad institution, som centralbankerna är (Williams ser uppenbarligen inget problem med att dessa finansiella förvaltare har så mycket makt och ansvar). Under en guldmyntfot måste man lita på moder natur och den spontana marknadsordning som använder sig av guld som pengar. Under Bitcoin måste man ha förtroende för algoritmen och den spontana marknadsordning som använder bitcoins som pengar (om folk nu gör det). Under ett fiatsystem måste du sätta din tilltro till Ben Bernanke, Janet Yellen och hela horden bestående av ekonomer och statistiker.

Jag väljer algoritmen!

Auktoritetsfria pengar

Professor Williams verkar dock oförmögen att ens greppa möjligheten att det kan existera pengar som saknar en förvaltande myndighet: ”Under Bitcoin-modellen kommer de som skapar mjukvaran och som sysslar med gruvdriften att bli de nya centralbankirerna, och de kommer att kontrollera den monetära basen”. Detta är rent nonsens. Det är faktamässigt felaktigt. Bitcoin – precis som en guldmyntfot – tillåter inte någon godtycklig manipulering av den monetära basen. Under guldmyntfoten existerade ingen penningpolitik, och det existerar inte någon penningpolitik i Bitcoin-ekonomin. Det är just detta som är dess styrka och det är just detta som kommer att leda till att den kommer att ersätta fiatpengar.

Williams skulle så klart ha rätt om han påpekade att stater alltid har försökt kontrollera och manipulera pengar för sina egna syften, och att historien är en lång rad misslyckanden.

De första papperspenningsystemen hittar vi i 1000-talets Kina. De slutade alla i inflation och valutakatastrofer. Det var endast Mingdynastin som överlevde ett sådant papperspenningexperiment genom att frivilligt avsluta det och återgå till hårda pengar.

De första papperspenningexperimenten i väst dateras till 1600-talet, och alla dessa misslyckades också. Resultatet har historiskt sett alltid varit detsamma: antingen har papperspenningsystemet kollapsat i en hyperinflation, eller så har systemet återgått till hårda pengar innan detta inträffat. Just nu lever vi i det mest ambitiösa papperspenningexperimentet någonsin, eftersom hela världen befinner sig på en pappersstandard – eller som James Grant uttryckte det, en ”doktorstitelstandard” – och penningproduktionen har överallt gjorts helt och hållet flexibel. Detta visar dock inte på de ”långtgående kopplingarna som existerar mellan staten och dess valuta”, som Williams tror, utan det är ett relativt nyligt fenomen, närmare bestämt daterat till den 15 augusti 1971 då president Nixon stängde guldfönstret, avslutade Bretton Woods, och slutade växla dollar mot guld till ett fast pris.

Det nya systemet –  eller icke-systemet – har fört med sig ihållande inflation och budgetunderskott, mer och mer bisarra bubblor, uppsvällda och instabila banksystem, högre och högre skulder som aldrig kommer att betalas tillbaka, avstannande reallöneökningar och ökande inkomstskillnader. Detta system befinner sig nu i sitt slutskede.

Men kanske har Williams rätt i en sak: ”Om Bitcoin inte kontrolleras och regleras kan en decentraliserad, ospårbar, högst volatil nationslös valuta potentiellt underminera denna koppling mellan staten och dess valuta”.

Ett fyrfaldigt leve för det.


Originalartikeln har översatts till svenska av Joakim Kämpe.

17 kommentarer till ”Bitcoin har teori och historia på sin sida

  • Bra artikel. Det är intressant att statskontrollerad media nu gör allt i sinn makt att försöka
    smutskasta bitcoin som en valute främst för knark, trafficing och maffia.

    Bitcoins är självklart helt oberoende av vad man bytter till sig på samma sätt som att
    motorvägar och kläder inte är verktyg för mördare även om bevisligen alla mördare använder
    kläder och vägar.

    • Det går kanske att kontra med att fiat-valuta är en valuta främst för krig, massmord och livegenskap.

  • Konceptet har potential för förbättring när det gäller penningmängdens konstans. Om de vore oförstörbara och skapades i en given mängd en gång för alla. Men oförstörbarheten ser jag ingen teknisk lösning på. Och skapandemöjligeheten har säkert varit drivande för att Bitcoin fått spridning och användning.

  • Jag funderar på två potentiellt fatala svagheter med bitcoin:

    1. Det är superbilligt att skapa en ny cryptovaluta. Det är bara en fråga om marknadsföring? Vad händer när en oändlig mängd cryptovalutor finns?
    2. Vid transaktioner lär alla skicka runt en fil som bara blir större och större? När den blir 10 gb, vad händer då? 20gb? 100gb?

    • 1. I teorin går det att skapa oändligt antal pappersvalutor. Skulle folk handla med dem? Samma princip gäller förmodligen för kryptovalutor.

      Det är billigt att initiera en kryptovaluta, men det är inte längre billigt att skapa dem. Mot slutet av 2014 kommer det vara dyrare att skapa bitcoin än vad de är värda med dagens kurs. Bara de snabbaste ”gruv-datorerna” kommer att kosta runt minst 150.000 kr. Beräkningskrafren i en sådan är i princip förlegad när den väl har tjänat ihop sin egen kostnad. Otrolig utveckling på det området.

      Skapade av Bitcoins visar även på vilken enorm beräkningskraft det finns för knäckande av lösenord och krypterade meddelanden. Många utgår från beräkningskraften i en vanlig dator men bitcoins-gruv-maskinerna är tusentals gånger snabbare än en vanlig dator eller rättare sagt de snabbaste grafikkorten.

      2. Det behövs nog inte skickas runt en stor fil vid varje transaktion. Transaktionen kan sättas in i den stora filen när som helst. Det är en av de fiffiga sakerna av vad jag har förstått.

      Kryptovalutatekniken har öppnat upp för helt nya produkter som inte är valutor. Jag gissar på att facebookdödaren kommer att bygga på kryptoteknik och ett helt decentraliserat system. Dessutom, att annonspengarna kommer att hamna i varje profils ägares plånbok; digital naturligtvis.

      • Punkt ett gällde överhuvudtaget inte mining-funktionen. Den gällde att skapa konkurrerande valutor. Vilket i sammanhanget måste betraktas som gratis. Vi kan alltså förvänta oss en oändlig mängd konkurrerande cryptovalutor. Bitcoins värde vilar följaktligen enbart på marknadsföring?
        Tack för svaret dock.

      • Hej Klas. Det är bra med konkurrerande valutor. Det finns redan 100-tals om inte tusentals kryptovalutor, de flesta dör lika fort som de uppstod. Bitcoin har stöd av nätverkseffekten. Tex skulle du kunna skapa ett nytt internet med bättre egenskaper, men folk skulle inte använda det såvida det inte hade totalt överlägsna egenskaper eftersom fördelarna med ett stort nätverk är hela poängen.

        Visst finns det saker som kan förbättras med Bitcoin, men många av dessa går att ändra i framtiden, om marknaden vill det (dvs de som äger bitcoin). Anonymitet är en möjlig utveckling, då bitcoin endast är pseudonymt för tillfället. Det som är bra med konkurrerande valutor är att man kan testa nya egenskaper på dessa innan man genomför potentiellt ödesdigra förändringar i Bitcoin-protokollet. En annan nackdel med bitcoin är att transaktioner är långsamma och inte kan göras fler än 34 per sekund (har glömt exakt antal men det ligger där någonstans). Ska fler göras kommer storleken på varje block öka och det gör blockkedjan för stor för en vanlig datorn hårddisk.
        Vad många inte förstår är dock att 1. En vanlig användare behöver aldrig befatta sig med blockkedjan. 2. De som ”gräver” bitcoin använder utrustning som kostar miljoner, så en hårddisk på några terrabyte är det minsta problemet (1 TB kostar ca 900 kr nu).
        Hoppas detta är svar på dina frågor.

  • Storheten med bitcoin är kortfattat, förmågan att på ett decentraliserat sätt skicka pålitlig information i ett opålitligt nätverk.
    Problemet kallas för Byzantine generals problem.
    Utförligare beskrivning:
    http://expectedpayoff.com/blog/2013/03/22/bitcoin-and-the-byzantine-generals-problem/

    De flesta här vet att det inte bara är inom handel som det hittils har varit ett problem med att det har behövts en central organisation för att nå konsensus i ett ämmne.
    Eftersom förr eller senare bli den centrala organisationen korrupt.

    Detta problem kan gälla allt mellan prismaupilation i ett barnvaktskollektiv i Washington DC till attacker mot värdet på en valuta.

    • Jag gömde nämna att protokollet även kan lösa eventuell manipulation av en omröstning, tänk (val)SEDEL.

  • Ponera att bitcoin blir var mans egendom.
    Kommer det då inte vara enkelt för den med tillräckligt med marknadsföringsresurser att lansera en ny valuta? Glöm bitcoin, det är gårdagens pengar, använd Newcoin! Hoppa på tåget medan det ännu finns tid!”

    Ett knep som lär gå att upprepa många gånger och tjäna ernoma pengar på varje gång? I själva verket lär det bli självförstärkande när människor faktiskt tjänar pengar på det? Vet inte om en sådan händelseutveckling är ett hot mot bitcoin eller vad den skulle innebära. Men är det inte tänkbart att en cryptovalutas värde är en funktion av den mängd marknadsföring den har fått?

    • Visst går det att införa en alternativ bitcoin, det är enkelt, källkoden ligger öppen på nätet.
      Det är bara att ladda ner och utveckla.
      Faktum är att det redan finns flera alternativa bitcoins.
      https://litecoin.org
      http://primecoin.org
      https://ripple.com

      Det finns inget som hindrar att ett permakulturkollektiv skulle införa valutan vallört, till exempel.

      Även decentraliserade börser är på gång
      http://coloredcoins.org
      Undrar vad som händer när guld och silver börjar handlas på den börsen 😉

      So avslutning vill jag länka till ett riktigt ambitiöst projekt som heter etherum
      https://github.com/ethereum/wiki/wiki/%5BEnglish%5D-White-Paper
      ”Utveckling av autonoma agenter i en decentraliserad autonom organisation”, det låter mumma det, eller?
      Projektet Etherum borde vara en obligatorisk läsning för alla de som letar argument mot allsköns etatister.

      Vi måste skilja på bitcoin och Bitcoin där det första är valutan/värdet och det andra är på vilket sätt som transaktionerna sker.

      Som jag ser det är det bara fördelar med konkurrerande valutor, i synnerhet valutor som gör en centralmakt fullständigt överflödig.

      Värdet på bitcoin oroar mig inte så mycket lika lite som om vilket börsbolag, valuta eller vara som helst som skulle kunna bli värdelös i morgon.

      Protokollet Bitcoin däremot, det är en helt annan sak.

  • Sen, den här filen som växer och växer hela tiden. Den kommer ju åtminstone att verka för att människor skall välja att byta till nya cryptovalutor eftersom nya cryptovalutor har en liten smidig fil medan mogna valutor kommer ha en enorm helt ohanterlig fil som saktar ner transaktioner och tvingar fram bankversksamhet och dylikt. När en ny valuta lyckas etablera förtroende för sig kommer många snabbt hoppa till den, den gamla valutan börjar sjunka i värde och det hela kommer påminna om en ”run on the banks”?

    Ett problem med en dylik utveckling är att ingen kommer kunna ingå långa avtal i de här valutorna eftersom deras värde kommer tendera att kollapsa över tid?

    • Klas, folk ingår ju avtal i alla möjliga fiatvalutor. Om man är orolig för valutarisken så får man försäkra sig mot den.

    • Vi får betrakta Bitcoins idagsläget och de andra ny som kryptovalutor som generation 1.0. Denna kryptoteknik kommer att utvecklas. Internet var också en fluga en gång i tiden och enligt IBM fanns det bara ett behov av en enda privat dator i hela världen osv. av alla tabbar gällande produkter och trender.

      Själv ser jag fram emot mot kryptoaktier och det som redan är på gång decentraliserade sociala kryptonätverk.

  • Ethereum kan ses som – hoppas jag – ett intressant och utvecklingsbart cryptoprotokoll:
    http://blog.ethereum.org/2014/02/01/on-transaction-fees-market-based-solutions/

    Citat:… pinsamt tydligt är att transaktionsbearbetning är helt enkelt inte en marknad, och därför försöker man tillämpa marknadsliknande mekanismer för att slumpmässig gissa på bästa sätt, och i värsta fall sker en skalbarhets-katastrof. Så vad finns det för alternativ?…

    Som ETT tänkbart alternativ beskrivs då; rubrik: ”Price Setting without A Market”

    i form av citat: ”… Lyckligtvis är cryptocurrency handlar om demokratisk konsensus, och varje cryptocurrency har redan minst två former av samförstånd i ugn i: Bevis på arbete och korrektur av spel…”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *