Krugman har fel — igen

Krugman har fel när han säger att vi borde öka inflationen. De enda som blir rikare på ökad inflation är de som får tillgång till de nya krediterna först, dvs banker och politiska entreprenörer. Vanligt folk står sist i kön att få tillgång till de nya krediterna och då har redan priserna gått upp, vilket realt gör dem fattigare och fattigare. Krugman förespråkar ett system som systematiskt för över köpkraft från vanligt folk till nämnda banker och politiska entreprenörer. Deflation är därmed ett hot för dessa grupper, varför vi ideligen hör propaganda från Krugman och Co att det är så fruktansvärt skadligt.

Det enda argumentet de har, är att om priserna faller så kommer folk sluta konsumera. Detta påstående är enkelt motbevisbar; hemelektronik har konstant fallit i pris med högre kvalité för varje år, har folk slutat köpa den senaste smartphonen eller surfplattan? Knappast.

Man kan även tänka sig frågan om folk skulle sluta tanka bilen om bensinen började bli billigare. Knappast, man skulle fortfarande ha behov av bensinen för att ta sig till jobbet.

Samma sak med mat, skulle man sluta konsumera mat bara för att priserna började gå ner? Nej, då skulle man dö. Energi? Jag är relativt övertygad om att folk inte skulle sluta värma sina bostäder om elpriset gick ner.

Vidare förskjuter en penningpolitik som uppmanar till inflation investeringar från långsiktiga till kortsiktiga, eftersom räntan artificiellt sänks genom utökning av penningmängden. Detta gör att storskaliga investeringar med lång återbetalningstid uteblir, till förmån för kortsiktig spekulation. Detta får till följd att kapital felallokeras och att bubblor byggs upp.

Om argumentet till att man skall lyssna på Krugman är att han har ett Nobelpris, tycker jag att man med samma argument borde ta till sig vad F.A. Hayek förespråkade, han hade nämligen också ett Nobelpris:

Inflation is probably the most important single factor in that vicious circle wherein one kind of government action makes more and more government control necessary. For this reason all those who wish to stop the drift toward increasing government control should concentrate their effort on monetary policy.

 

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

26 kommentarer till ”Krugman har fel — igen

  • Ingen av de där ekonomerna har något nobelpris. De har fått ett hitte-på-pris där man drar Nobels namn i smutsen.

  • Hej!

    Sista biten, där du pratar om ökad penningmängd artificiellt sänker räntan, och därigenom flyttar investeringar från långsiktiga till kortsiktiga projekt. Hur menar du? Vill du förklara mer utförligt?

    Hälsningar,
    Joakim

  • Den ända konsumtionen som går ner vid prisnedfall, är de köp av tillgångar man gör i syfte att få pengarna att växa. Konsumtion av Guld kan gå ner om priset på Guld går ner tillexempel. Nödvändigheter eller tillgångar som är avsedda att förbrukas påverkas positivt av prisnedfall vad gäller försäljning, artikelförfattaren är ganska ödmjuk när han påstår att konsumtionen inte skulle gå ner, nej de skulle sälja som smör. Men åandra sidan, heter köp av Guld och liknande tillgångar, konsumtion eller investering? Kanske en dum fråga, men jag är bara en lekman. Däremot vet jag att vem jag inte skulle fråga, en nobelpristagare.

    • Konsumtion av guld eller inte? Själv undrar jag lite om vi kan konsumera något som inte har ett sista förbrukningsdatum?

  • Göran du har rätt, jag borde inte tagit guld som exempel, det är ju unikt på så sätt att den inte har förbrukningsdatum.

    Det jag vill säga är att; Är köpet inte en investering så kommer prisfall definitivt leda till ökad konsumtion. Är det en investering, så kan prisfall leda till eventuell minskad konsumtion/köp kalla det vad du vill, i och med att misstankar kan fattas att det är en bestående trend, men det kan också ses som en bra möjlighet till köp vid ett låg pris. Jag tog guld som exempel därför att det illustrerar det jag försöker säga på ett bra sätt. Prisfallet kan eventuellt leda till minskad köp av investeringsguld icke sant? Minskad konsumtion är kanske felval av begrepp, men återigen det handlar om syftet, investering eller icke, det är frågan. Du kan inte konsumera guld, men köper du det för utsmyckning så kanske du är glad för prisfall, är du företagsman och har guld som en komponent i produktionen av någon vara så kanske det glädjer dig också, men investerar du och kanske inte är så insatt i guldets historia blir du orolig för prisnedfall och köper inte mer. Du kan ta fastigheter som exempel, som ju har förbrukningstid.

    • Det är viktigt att skilja på konsumtion/investering å ena sidan och spekulation å andra sidan.

      När något köps för konsumtion eller investering så kommer lägre priser att leda till högre efterfrågan (allt annat lika). När något köps för spekulation så behöver det inte vara så, eftersom spekulation till sin natur är sådan att det som köps inte köps för sitt egenvärde utan för det pris man kan sälja det för i framtiden.

      Om en prisnedgång av spekulanten tolkas som en signal på fortsatt prisnedgång så kan det, precis som du säger, få omvänd effekt.

      Ofta blandas begreppen investering och spekulation ihop, men det avgörande är alltså om det är varans inneboende kapacitet att generera mervärde, eller om det är det framtida priset som man är ute efter. En del köp är förstås en kombination av investering och spekulation (t.ex nyemission av aktier, som ju både har utdelning på grund av de investeringar som görs för aktiekapitalet och hopp om framtida prisökningar).

      Vad gäller guld så är det ingen investering (guld ger inget mervärde i form av ökad produktivitet) utan spekulation. Att spara överhuvudtaget är ju en form av spekulation. Man hoppas att det man sparar kommer att vara mer värt i framtiden av någon anledning. Men de pengar man sparar kan förstås användas av någon annan som investering, till exempel om man sparar i räntepapper som på andra sidan används för investeringar.

    • Det gör det lite extra förvirrande att man kallar guldtackor och mynt för ”investeringsguld”. Kanske är min användning av orden inte helt ortodox, men det är en viktig uppdelning av just det skäl som du nämner.

      Spekulation – köpa en vara i syfte att sälja till ett högre pris (eller motsatsen), här ingår optioner och derivat och allt sånt där fuffens.
      Investering – köpa en vara i syfte att använda varan för att generera profit av olika slag.

      Det är alltså inte en fråga om skillnad i risk, utan en fråga om skillnad i användningsområde. Både spekulation och investeringar gynnar alla inblandade, men på olika sätt.

      • Jag skulle vilja lägga till att guld även är att säkerställa ett värde. Det vi ofta gör när vi tittat på guld är att fråga oss vad t.ex. kg är värt i pengar. Vi bör i stället se till vad vi kan omsätta guldet till.

        Exempelvis. Om vi för 20 år sedan kunde köpa en liter bensin för 1 gram guld så kan vi idag fortfarande köpa en liter bensin för 1 gram guld (obs se till principen).

        Med pengar blir det. Om bensinen kostade 5 kr litern för 20 år sedan kostar den idag 15 kr litern. Vi kan således inte spara 5 kr för att sedan kunna köpa samma vara och mängd 20 år senare för 5 kr.

        Så ska vi ”investera” i guld kan vi räkna om vår investering till vad vi vill kunna köpa i framtiden för dagens pris.

      • Ja precis. Att spara är att spekulera i varan pengar/guld/…. Man ”köper” pengar, och håller dem i hopp att de är värda mer när man ”säljer” dem.

        Begreppen blir enklare och mer logiska om man ser pengar/guld som en vara som alla andra.

      • En amerikansk journalist har lyckats förklara för folket att guld inte är uppbackat av något medan dollarn är det. Nästa steg blir nog att journalisten blir politiker.

  • @ Göran

    Det sägs alltid att det som gjorde guld till den mest accepterade penningformen var att den var hållbar, lättransporterad, kunde delas exakt efter vikt och så pass sällsynt att man inte kan få tag i stora kvantiteter av den utan stora ansträngningar. Dvs ingen godtyckligt vald vara, men en som framträdde till följd ett långt prov den uthärdat genom århundradena, ett prov som gällde tillgång och efterfrågan.

    Men har vi inte haft perioder av brutal guldinflation, som när Spanien tog tonvis över från den Nya Världen eller den kaliforniska guldrushen på 1800-talet?

  • @Halsingen

    Mycket möjligt, det beror väl på om guldet cirkulerade i ekonomin eller om de bunkrade guldet, om det cirkulerade i den inhemska marknaden eller användes för import alltså den globala marknaden.

    Sen så är guldets knapphet mycket starkare än pappret.

  • @ Mr X

    Papper eller inte. Makthavare har alltid funnit vägar att manipulera valutor. I Skandinavien har vi redan på 1200-talet en kung Erik Klipping vilken fick sitt tillnamn av att han lät klippa en del av mynten, så att de blev kantiga.

    ”The king’s nickname ”Klipping” or ”Glipping” refers to a medieval coin that has become ”clipped” (a ”clipped penny”) or cut in order to indicate devaluation. ”

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Klipping

    I övrigt känd för att ha låtit sina ombudsmän hävda statens makt genom att skicka runt dessa i landet för att arrangera ”kungliga rättarting”, ett tilltag som undergrävde landstingens urgamla makt.

    Det slutade med att han mördades i en simpel lada i Finderup.

    Intressant nog blev en grupp stormän från den danska oppositionen dömda för mordet och förklarade fredlösa.

    Säger inte det en del om statens inflytande i Norden på den tiden? Med en starkare stat hade det väl utdömts bestialiska dödsstraff?

    Istället slog de fredlösa sig ner i gränslandet omkring Götaälvens mynning och skapade där en ny, liten stat, som fick avgörande inflytande i nordisk politik.

  • Tyskland har begärt att få hem sina 1.500 ton guld de har i USA. Hitintills har har USA bara lyckats leverera 5 ton. Går det att förmoda att priset på guld går upp när världen upptäcker att det finns mindre guld än vad som anges.

  • @Halsingen

    Det är sant att även guld kan manipuleras, allting kan manipuleras och de som manipulerar har sin största tillgång i folkmassornas ignorans. Det finns ingen vattentätt valuta, istället handlar det om att öka kostnaden för fifflarna att manipulera den. Jag tror att det är svårare att klippa mynt än att starta tryckarna, dels för att du inte behöver ända valutans utseende, dels för att det alltid kommer att finnas mynt som är hela och som inte cirkulerats så mycket, sen så måste man konfiskera mycket mynt, och metallens knapphet hindrar dig från att klippa den i all oändlighet, osv, osv, osv,,,, Du ser vad man behöver gå igenom för att manipulera valutan? Igen det handlar bara om att öka kostnaden, och kostnaden är alltid högre om valutan har en knapphet.

  • @ Mr X

    Det optimala vore väl att hålla stat och bankväsende åtskilda?

    Var det inte John Laws ekonomiska innovationer som ledde till dagens moderna papperspengar, då han lyckades övertyga kungen just om att han kunde skapa guld av papper? 🙂

    Äventyraren, kvinnotjusaren och hasardspelaren etc John Laws dramatiska levnadsöden är iövrigt som hämtade ur den bästa av hollywoodfilmer. Konstigt att det inte gjorts någon?

    http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=diEVmQZ1QfM

    • Som av en händelse (om man tror på slumpen) så föddes JOHN Law 1671, vilket är samma år som hans namne JOHAN Palmstruch dog. Palmstruch var ju den som grundade Stockholms Banco, sedermera Sveriges Riksbank. Palmstruch var också den som ”uppfann” den moderna sedeln, vilket givetvis orsakade enorm inflation och ekonomiskt kaos i riket. Man kan tänka sig att John Law fick idén från Palmstruch.

  • @Halsingen

    Om det betyder att avskaffa centralbanken, med det menar jag att ingen har auktoritet att trycka pengar, och att man istället introducerar guld och silver, då håller jag med.

    Jag gillar historia så jag får börja med att tacka för länken. Men kom även ihåg att de amerikanska landsfäderna var också emot centralbanker och förespråkade guld och silver. De skrev in det i konstitutionen till och med, och raserade många centralbanker, innan de reste sig igen, senast 1913 och den har varit seglivad. En annan intressant observation är att dessa centralbanker reser sig ofta vid stora krig, då stater behöver pengar, tex den amerikanska revolutionen, inbördeskrigen, första världskriget osv… I min ödmjuka åsikt är det ända misstaget landsfäderna gjorde var att de inte explicit skrev att de är emot papperspengar eller checkar som betalmedel, guldstandard är inte tillräcklig, för den ger ändå en öppning för manipulering, inte för att det inte skedde manipuleringar innan med 1913-1971 är ändå ett bevis för att inte ens guldstandard är tillräckligt.

  • @ Mr X

    Grundlagsfäderna har i amerikansk historieskrivning blivit närmast sakrosankta. Även för patriotiska libertarianer där.

    Men den ”Founding Father” som haft kanske störst betydelse för USA av i dag, var allt annat än emot centralbanker:

    http://archive.lewrockwell.com/dilorenzo/dilorenzo151.html

    Ligger det inte en del i Lysander Spooners bevingade ord?

    ”But whether the Constitution really be one thing, or another, this much is certain – that it has either authorized such a government as we have had, or has been powerless to prevent it. In either case, it is unfit to exist.”

    @ Klaus

    Det är kanske ingen tillfällighet att Sverige vid samma tidpunkt också präglade världens största och tyngsta mynt, som vägde ca 20 kg? 🙂

    Det gör den så kallade Loshultskuppen då bönder stal den svenska statens totala försvarsbudget, vilket överträffar allt vad man kunde skratta åt i filmen ”Kellys hjältar”, till en ännu mer imponerande bedrift.

    Har i övrigt vanliga bönder någonsin lyckats stjäla ett imperiums hela krigskassa, förr eller senare?

    Journalisten Kjeld B. Nilsson skrev t.ex.:

    ”I Løsholt ( Loshult ) hörde bönderna 1676 , rykten om att en kunglig transport var på flykt norrut med hela Karl XI: s krigskassa på 50.000 riksdaler. Den samlade försvarsbudgeten , som vi skulle kalla det idag, var fördelad på 250 hästdragna vagnar .

    Man fick samlat en större skara bönder beväpnade med allt från högafflar till hemgjorda bössor. Några danska soldater kom till undsättning från Christiansstad, och ända från Landskrone blev det hämtat förstärkningar i form av stridsvana snapphanar.

    Kvinnor och barn ryckte också med i fältet, då hela skaran samlades vid en bro över Lerum å som fortfarande kan påvisas . Det svenska manskapet blev fullständigt överrumplat, och göingarna sprang iväg med kassan .

    Några av myntplåtarna vägde upp till 20 kilo , och man fick bråttom att gräva ner skatterna. Den svenska kungens magnifika tält , som var en del av transporten , skars i bitar .

    En fiskare på Kullen seglade långt efter med ett segel gjort av sammet . Många av snapphanarna föll i den följande tiden i frihetskampen och tog hemligheten med sig i döden om var de hade begravt de stulna pengarna. Karl XI försökte efter kriget att låta en kommission reda ut ärendet och finna de skyldiga , men alla höll solidariskt tand för tunga.”

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Loshultskuppen

    http://www.ts.skane.se/fakta/loshultskuppen–bakgrunden

    http://stewei.se/loshultskuppen.html

  • @Halsingen

    Jag sätter dem inte på en piedestal, men jag ger dem ändå credd för att de kämpade mot centralbankerna, även om det fanns en och annan som gjorde det motsatta. Att de var för guld och silver och att de skrev in det i konstitutionen visar att de hade rätt avsikter, men du har rätt med facit i hand spelade det ingen roll. Jag ville bara visa de i historien som var för synda pengar oberoende av om de visste att hur de skulle gå tillväga för att implementera eller skydda det, det är allt.
    Jag menar vidare att de borde förbjuda, inte checkar men representativa pengar, vilket papperspengar var fram tills 1971. Skulle det spelat roll? Ärligt talat jag vet inte, och jag har heller inte svaren, men jag vet att det skulle försvåra för införandet av fiatpengar.

  • @Halsingen

    Självklart inte, men det är ändå inte i samma kaliber som de som anses vara landsfäder för världens ända stormakt idag, och de som hade auktoritet att skriva in det i konstitutionen för det land som idag har en valuta som anses som mer eller mindre reservvaluta, vilket gör FED till den mäktigaste institutionen på jorden. Men ändå en intressant historieläsning. Kände bara för att lyfta upp de som gjorde bra saker, kul att du också gör det, tack för mig.

  • @Halsingen

    Ja, som svensk måste jag medge att de är mer intressant att läsa om Sveriges historia vad gäller valuta (tack för länkarna), och jag förstår mycket väl att de lagar om betalmedel jag nämnde, inte på något sätt är unika för förenta staterna. Men med tanke på dollarns betydelse för den moderna historian, (FED 1913. Bretton Woods & Nixons tal 1971), så är det ändå ganska ironiskt att de mest frispråkiga statsöverhuvuden och landsfäder emot centralbanker (som utan att översimplifiera kan pekas ut som roten till mycket ont), kommer från just förenta staterna.

    En annan intressant observation är att se hur fifflarna genom tiden utnyttjat innovationer till sin fördel. Jag tänker mer på papper och IT. Papper kommer ju som känt ursprungligen från Kina, Arabien och sedan Väst. Inte undra på att man funnit de första papperspengarna i Kina. Papper kom sist till Västvärlden, men det var i Västvärlden man höjde kvalitén på pappret, och kunde använda sig av vattenmärken, massproducera osv. Detta och uppfinningen av tryckpressen, hade en enorm positiv påverkan på väst, då böcker inte blev lika exklusivt och kunskapen spreds, en av faktorerna till Västs överlägsenhet. Men det var även en fördel för fifflarna som nu inte behövde späda ut metallen som Romarna gjorde eller klippa som klipping, som du nämnde, istället kunde man nu manipulera valutan mer subtilt och effektivt, det visste John Law som du också nämnde. Man utnyttjade en positiv innovation till något ont. Även om det givetvis går att argumentera för fördelar med papperspengar. Samma mönster går att se med hur man utnyttjade IT, som också är en innovation som i sig är positivt, det är en kunskapsspridare och produktions effektiviserar, den revolutionerade världen på samma sätt som papper revolutionerade. Men nu behöver man inte ens trycka pengar, nu finns de bara på din skärm genom att någon klickar på enter, givetvis finns papperspengar kvar, men de håller på att fasas ut, sanningen är den att vi rör oss mot elektroniska pengar. Och givetvis kan man också argumentera för fördelar med detta. Det intressanta är att se detta ur ett historiskt perspektiv, jag har fokuserat på tekniska innovation. Från primitiva sätt att manipulera valutan, som på Romarna och klippings tid, till mer sofistikerade och subtila sätt genom utnyttjandet av teknik som papper och tryckpressen, och sedan till elektroniska papperspengar med hjälp av IT världen. Pappret, tryckpressen och IT (dvs den teknologiska utvecklingen) har en central roll i pengars historia. För att inte nämna den politiska som jag valt att inte skriva om, även om det är svårt eller snarare omöjligt att skilja dem åt. Centralbankernas historia, Federal Reserve Act, konfiskeringen av guld i USA, Bretton Woods. Det är för mycket att skriva, men jag undrar om inte ändå det som hände 1971, är det mest fräcka som hänt i den monetära historien? De representativa pengarna, som det ändå var, då papperspengarna representerade de verkliga pengarna dvs guldet, deklarerades som värdelösa. Detta efter att Europeerna ville ha tillbaka sitt guld, som inte fanns, ett klassiskt problem för en fifflare. Pengar är från och med 1971 uppbackat av luft.
    Vi har med andra ord gått från att Guld är pengar till att pengar snart bara är något abstrakt, inte ens papper bara en siffra på din skärm uppbackat av ingenting alls. Men det är intressant att se vägen dit, från Romarna och klipping till Nixon. Det är min egen observation så det finns säkert många fel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *