En fri skola

platoDe senaste veckorna har de flesta haft åsikter om skolan. Vad problemen är och vad som ska göras åt dessa problem. Jag kan konstatera att i allmänheten är folk inte ens överens om vad problemen ligger och än mindre vad som ska göras åt dessa. Men vi kan se att resultaten dalar snabbt senast i PISA-rapporten. Även om jag tycker att den här typen av rapporter ska tas med en nypa salt så visar de ändå på en oroväckande trend. Att skolan enagerar är inte konstigt, det rör våra barns framtid. Svårigheten blir att enas om en skola för alla, och detta är ännu ett exempel på ett socialistiskt centralplanerat system som alla ska tvingas in i, och de svårigheter som uppstår när alla ska vara med och bestämma om utformningen av en skola för alla.

Har vi inte friskolor och en fri skola?
När jag skriver friskolor så menar jag den sociailistiska reglerade konstruktion som finns idag. När jag skriver fri skola så menar jag just en fri skola. En del lever i tron att vi har så kallade friskolor och att de är fria skolor. Inget kunde vara längre ifrån sanningen. Ja det är lättare att etablera en skola idag och att påverka inriktning i en viss omfattning men det är allt. Kunden är fortfarande staten och skolan är kraftigt reglerad med skolplikt, lärarlicens och läroplan. Att skolan är avreglerad är ännu en trojansk häst som också den har besannats på exakt samma sett som jag förutspådde skulle hända med apoteken, många tyckte att jag överdrev men tyvärr fick jag rätt. Folk lever i tron att skolan och apoteken är avreglerade och den “fria marknaden” får klä skott för något som i själva verket är ett reglerat socialistiskt system. Trots att friskolorna endast utgör 16% av skolorna idag så blir de beskyllda för majoriteten av problemen.

Tidigare fanns en viss opposition mot detta socialistiska system bland tankesmedjor och borgerliga debattörer, men mycket av denna försvann när alliansen tog över makten. Den största delen av den tidigare oppositionen sysselsätter sig numera mer med att hylla de “frimarknadsreformer” som de menar har skett i Sverige och har fullt sjå med att se till att alliansen även vinner nästa val.

Så för att vara tydlig, nej vi har ingen fri marknad när det gäller skolan. Antingen existerar det en fri marknad eller socialism. Det finns ingen tredje väg, alla alternativ slutar oundvikligen i socialism. Som vi kan läsa i Ludwig von Mises Middle-of-the-Road Policy Leads to Socialism

Middle-of-the-road policy is not an economic system that can last. It is a method for the realization of socialism by installments.

Dagens skola är i fritt fall och vi får nya exempel på detta hela tiden. Studio ett i Sveriges Radio sänder en reportageserie nu i veckan som de kallar kaosklassen. Den innehåller fascinerande många tragiska exempel på hur poltikerna försöker lappa ett trasigt system. Ett exempel är de obs-klasser man hade tidigare på 80-talet där barn med särskilda behov fick gå i egna klasser och fick extra hjälp. Med den nya skollagen 2011 så ändrades strategin till något som kallas “inkludering”. Det innebär att barn med särskilda behov ska “inkluderas” i vanliga klasser, det låter som en fin tanke men enda kruxet var att man samtidigt tog bort de extra resurserna så att plötsligt en ensam lärare kan få stå med en klass på 30 elever där fem stycken har just särskilda behov. Hela reportageserien kan ses som en lång rad av exempel på statsmisslyckanden.

De fyra största enskilda problemen när det gäller skolan idag är skolplikten, läroplanen, lärarlicensen och föräldrarnas roll. Jag kommer att gå igenom dessa i tur och ordning.

Skolplikten
Den allmänna skolan som först var frivillig och gratis för att senare bli obligatorisk och som på senare tid ledde till en utökad skolplikt som i princip har lett till att hemundervisning blivit olagligt. Förskolan kommer antagligen gå samma väg, i dag är den frivillig men den kommer med all säkerhet bli obligatorisk för att korrekt statlig uppfostran ska kunna påbörjas tidigare i barnens liv. Jag ska inte gå in i detalj på hemundervisning här då vi har skrivit och talat om det flera gånger på mises.se. Men förbudet mot hemundervisning skapar idag många problem förutom att det är en djupt oetisk lagstiftning. Hur kan man förvägra de föräldrar som själva vill utbilda sina barn att göra detta? I en fri skola skulle säkert många välja att ändå anlita en skola för barnens utbildning och en del skulle hemundervisa helt. Man kan även tänka sig att ett stort antal alternativ växer fram där stora delar sker genom hemundervisning och andra delar sker i en skola. Det viktiga är att skolplikten avskaffas och att svenska staten slutar kidnappa barn och tvingar familjer i landsflykt för att de hemundervisar.

Lärarlegitimation
I dagens läge kan det inte vara roligt att vara lärare då de får klä skott för det mesta som har gått fel i skolan. Det finns passionerade och duktiga lärare men även dessa måste verka i det system som finns. Däremot finns en övertro till att en statligt certifierad lärarutbildning producerar bra lärare. Akademisk bildning är långt ifrån en garanti för duktiga lärare. Däremot är det inget som säger att alla som går lärarutbildningen är dåliga lärare tvärtom, men flera kvalitéer som du behöver som utbildare kan inte fås genom att studera. Kunskap om hur man bäst utbildar olika individer kan studeras med olika teorier som bakgrund, men en del kan tillskansa sig detta med sunt förnuft. Att applicera de olika teorierna i verkligheten är en helt annan sak.

Idag har vi en statligt certifierad lärarlegitimation. Argumentet för att en statligt kontrollerad legitimation skulle vara någon kvalitetstämpel är tvivelaktigt. Även i en fri skola kan man tänka sig att kunderna vill ha någon form av kvalitetsstämpel på lärarna. Troligtvis skulle det växa fram flera olika standarder och certifieringar som ser olika ut. Detta kan skilja sig stort beroende på vad det är för ämnen som läraren ska utbilda i och vad det kan finnas för andra preferenser. Detta sker idag inom ett stort antal yrkesgrupper och fungerar alldeles utmärkt. Om du t.ex. ska certifiera dig som projektledare idag så finns det ett antal olika certifieringar att ta och olika kunder och arbetsgivare föredrar olika typer av certifiering, det skiljer sig även mellan olika länder. Att staten skulle behöva vara en garant för detta är bara en falsk trygghet och leder bara som med andra monopol till låg kvalité. Det finns ett stort antal kvalitetssystem för produkter och tjänster idag som åtnjuter stort förtroende som är helt privata till skillnad ifrån de statliga lärarlegitimationerna som inte säger mycket.

I dagens system kan dåliga lärare och bakåtsträvare bita sig fast länge på sin tjänst under hela sin livstid och förpesta livet för flera generationer utan konsekvenser trots att resultatet de levererar är undermåligt. I en fri skola hade domen blivit snabb och hård både ifrån arbetsgivaren och kunderna.

Att ha duktiga lärare kommer att vara en stor konkurrensfördel för skolor och bidrar även till skolans varumärke som helhet. För passionerade och duktiga lärare så kommer ett friare system bara att innebära fördelar men för personer som inte borde vara lärare ifrån början får söka sig till andra yrken. Utöver kvalitetssystem så behövs det även information om skolorna innan eleven har börjat på skolan och för detta syfte skulle det växa fram ett flertal utvärderingssystem. Även detta finns för flera produkter och tjänster idag och t.om. staten har börjat med det i sina undersökningar. Självklart vill du ha detaljerad kunskap om skolan, dess kurser och dess lärare och speciellt hur de har lyckats tidigare med att utbilda elever. Den här information går att få i detalj idag när du köper den senaste elektronikprylen ur alla aspekter, men när du ska välja utbildning och skola är det svårare att få fram den informationen.

Vi behöver alltså ett flertal konkurrerande kvalitetsstämplar och utvärderingssystem istället för en statligt modell med statlig lärarlicens som ska passa alla.

Läroplanen
Idag får vi lära oss att skolan är till för alla i och med att den är värdeneutral. Den ska passa oavsett tro och kulturellt ursprung. Ett exempel är den familj med ortodoxa judar som inte fick hemundervisa längre då de kunde få en värdeneutral undervisning i skolan som inte inkräktade på deras tro. Problemet är att det är en omöjlighet att skapa en värdeneutral skola.

Den skola som idag påstås vara värdeneutral är långt ifrån det. Demokrati är inskrivet som en förutsättning i värdegrunden. Om det nu vore så självklart varför kan inte argumenten för och emot tas upp i samhällskunskapen? Utöver detta så pågår det ett flertal politiska projekt i skolan som handlar om experiment inom genusvetenskap, klimathotet (tidigare var en ny istid populärt att skrämma barnen med men nu är det nya bud som gäller), hylla FN-dagen, lilla aktuellt på samhällskunskapen där man lär sig att kapitalister är onda, det du får av staten är “gratis” osv. Kunskapen om kommunismens brott är nära nog obefintlig. Listan kan göras hur lång som helst och att skolan på något sätt skulle vara värdeneutral är en myt som det är lätt att slå hål på.

Vad är då lösningen? Ska vi fortsätta som idag och justera läroplanen fram och tillbaka tills alla är nöjda? Nej för alla kommer inte att bli nöjda. Tvärtom ska vi tillåta flera olika läroplaner med olika värdegrunder. Någon kanske förfasas över detta och ser framför sig tusentals olika läroplaner som det blir omörjligt att välja mellan (och någon måste tänka på barnen). Ja initialt så kan det bli ett större antal men troligtvis så skulle det precis som inom alla privata sektorer arbetas fram standarder för att alla tjänar på det och det blir lättare att jämföra olika läroplaner. Troligtvis så skulle stora delar av läroplanerna även likna varandra. Arbetsgivare och högre läroverk skulle få förtroende för dessa olika utbildningar precis som de skaffar sig en uppfattning om det idag.

En större variation skulle både sk. “svaga“ och “starka” elever tjäna på. Själv har jag aldrig gillat de här epiteten, barn är olika inte svaga och starka. Anledningen till att vissa elever kallas svaga idag eller anses ha särskilda behov är för att dagens skola är så fyrkantig att många hamnar utanför ramarna. Många som aldrig lyckas i dagens skola gör senare framgångsrika karriärer på grund av att de har kvalitéer som inte premieras eller uppskattas i skolvärlden. Alla tjänar på en större variation. Barn utvecklas även olika snabbt vilket även gör det helt förkastligt me den årskursvisa stege vi har idag som är för grovt uppdelat. Delvis kommer man åt det idag med åldersblandade klasser men det finns en fixering idag vid att alla ska gå ett visst antal år i skolan. Skoltiden idag fylls även av mycket som inte är relevant lärande så det finns stor potential att uppnå mer på kortare tid. Långa dagar på skola och fritids är mer skapat för att passa föräldrarnas arbetsdagar.

Låt tusentals läroplaner blomma och vi kommer att få se fantastiska resultat för alla individer och alla får upptäcka vad det innebär att lyckas och få en stärkt självkänsla istället för att som idag då många elever bryts ner av skolan.

Föräldrarnas roll
En bortglömd roll i dagens skola är föräldrarna. Idag finns en uppfattning om att barnens utbildning har delegerats till professionella utbildare och att föräldrarna inte längre har något ansvar. Inget kunde vara mer fel. Det finns så mycket som familjer kan göra i hemmet för att stärka skolgången och det mesta är gratis.

Som ett exempel kan vi ta det här med läsning. Studie efter studie visar att barnen blir mer framgångsrika desto mer föräldrarna läser för dem när de är små och desto mer de läser själva. Trots detta görs inte detta, en ytterst liten andel av föräldrarna läser för sina barn. Detta gäller alla samhällsklasser. Tv-tittande och datorspel är ofta det som ersätter läsningen. I många hem är även föräldrarna ytterst dåliga förebilder genom att inte själva läsa utan istället spenderar timtal framför sin TV eller dator. Föräldrarna måste återta sitt ansvar för att utbilda sina barn.

Avslutningsvis vill jag säga att jag är medveten om att det finns undantag med duktiga lärare och framgångsrika skolor som försöker kringå de hinder som finns men vi pratar om undantag. En fri skola på en äkta fri marknad med ett stort antal kombinationer av lärare, läroplaner och skolor kommer att skapa en fantastiskt skola för alla elever. Det är inte dags att förstatliga den kommunala skolan, det är dags att både stat och kommun släpper greppet om skolan.

11 kommentarer till ”En fri skola

  • Väl skrivet och tänkvärt!

    En fråga som poppar upp är det ”klassiska” fallet med barn som har misskötsamma föräldrar som t.ex. super upp sina tillgångar istället för att se till att barnen får en bra bildning vare sig det är genom skola eller hemskola.

    Mina egna spontana kommentarer på det är att dels så löser nog en obligatorisk skattefinansierad allmän skola inte grundproblemet, då dessa föräldrar nog sabbar skolgången på fler sätt än rent finansiellt, sedan finns det ju skäl att tro att utbildning på ideell basis skulle öka i omfattning.

    • Ett argument mot att inte tillåta föräldrarna att ta större ansvar för skolan är att alla föräldrar inte vill det eller har tid med det. Mitt argument är att det inte har någon större betydelse för tillräckligt många föräldrar kommer att engagera sig i en klass.

      Det finns nog ingen företeelse i samhället där det finns 100% engagemang. Jag skulle gissa på att engagemanget är max 10% (lite cyniskt) vad det än är, näst intill.

  • I princip håller jag med dig, men jag ser ett problem och det är att om man släpper skolan helt fri, så får man antagligen många skolor baserade på fanatism, antingen den nu är religiös eller politisk eller annat. Skall vi ha en skola där en religiös grupp går i en egen skola där man lär sig hata en annan religiös grupp och vice versa. det finns ju många exempel i världen på sådana grupperingar. Hur löser man det?

    • Det är möjligen ett problem men de som skulle gå i en sådan skola har ändå den påverkan i hemmet.

      Men låt folk sätta barnen i en t.ex. en kommunistisk skola. De barnen lär få svårt att få ett jobb. De kan sedan skola om sig när de har blivit äldre och klokare och stärkt av den visheten sätter de nog inte sina egna barn i en lika dålig skola. Det blir med andra ord en självsanering.

  • @Christian: Ja Christian det är en viktig och relevant fråga. Precis som du säger så blir problemet inte heller löst i en skattefinansierad obligatorisk skola. Det som är förvånande är hur lite ”sociala påtryckningar” som föräldrar som missköter sig utsätts för idag. Mycket beror nog detta på att det är ok att delegera allt som har med utbildning att göra till skolan och att det är ok att inte ta ansvar för barnens skolgång. Det har blivit socialt accepterat tyvärr, jag stöter på detta ofta. Jag är övertygad om att det sociala trycket skulle bli betydligt högre i de här frågorna i ett fritt samhälle där det inte finns någon att skylla på eller att delegera ansvar till. Idag står även dessa föräldrar och skriker sig blåa och skyller på skolan och lärarna och vägrar att se sin egen roll i det hela. Tyvärr kommer barn att fara i illa även i ett fritt samhälle, det finns ingen garanti för ett fritt samhälle blir någon utopi.

    @Anders Fredrik: Jag förstår din oro, det är lätt att man tänker så instinktivt. Något man får acceptera i en fri värld är att andra människor kommer att leva på andra sätt än vad du och jag väljer att leva. Idag får många religiösa stå ut med ett fanatiskt ateistiskt och i bland något som ligger på gränsen till religionshat i skolan och samhället. Det skulle säkerligen uppstå ett flertal olika religiösa och politiska skolor som även kan baseras på fanatism. Vad som betraktas som fanatism är väldigt olika, en del definierar det som fanatism bara genom att man är religiös. Vi kommer inte kunna avskaffa att folk hatar varandra i ett fritt samhälle, det får vi leva med. Däremot kan motsättningarna bli något mindre om de tvingas leva sida vid sida. Så detta är inget som det finns någon lösning för i den bemärkelsen, leva och låt leva. Vänd också på det hela och fråga dig vad alternativet skulle vara? En förbudsapparat mot vissa typer av livsstilar?

  • Det finns väl delvis redan i dag skolor baserade på fanatism? T.ex.:

    http://pingstskolorna.nu/

    Men det är nog skillnad på religiös och politisk indoktrinering av barn.

    Att skrämma upp små barn med att de om de inte är försiktiga kommer de brinna och plågas för evigt i helvetet, eller lära dem att när alla deras kompisar som inte är religiösa fanatiker använder svordomsord åkallar de den Onde som skrattar varje gång de gör det etc, är en form av barnmisshandel.

    Men det finns inga vägar runt uppfostran av barn, där ansvaret ligger hos föräldrarna.

    I sådana situationer behövs ett starkt civilsamhälle och engagerade människor, snarare än byråkrater.

  • Något vi borde få betydligt mindre av är den demokratiska och kollektivistiska fanatismen som råder idag. Det är en mycket farlig lära med fler liv på sitt ”samvete” än alla andra fanatismer tillsammans.

  • Något som artikeln inte riktigt tar upp är examinationssystemet. Jag gick IB (International Baccalaureate) på gymnasiet. IB är mer eller mindre bara en organisation för examination baserad i Geneve. Alla prov skickas i princip in till Geneve och rättas där och är sedan grund för 80% av betyget, 20% sattes på en uppsats/arbete som gjordes under utbildningens tid och också skickades iväg för rättning. I princip kan vem som helst starta en skola. I princip kan vem som helst tentera och därefter få betyg och diplom. (i praktiken är det inte riktig så enkelt men ändå). Ville bara nämna en bra uppdelning som känns rätt självklar. Att somliga specialiserar sig på examination som sedan blir en kvalitetsgaranti. Kanske är jämförbart med ”Läroplan” fast läroplan framstår som betydligt mer detaljstyrande än att bara sätta upp en tydllig examination. Något väldigt positivt med det här var att läraren bara blev en coach, läraren var helt och hållet på elevernas sida. Att läraren både skall vara bedömare och coach som i den svenska skolan framstår som litet feltänkt, för mig i vart fall.

  • @Klas: På samma sätt som det skulle växa fram fler olika skolor, läroplaner, lärarlegitimationer osv. så skulle det även säkert initialt vara en större del olika examinationsystem speciellt med tanke på hemundervisningen. Även här skulle alla inblandade tjäna på standarder för att kunna jämföra olika utbildningar och skolor. En utbildning kan vara mycket mer flytande, idag kan det ibland kännas som statiska paket där du studerar i ung ålder. I själva verket lär man igenom hela livet. De akademiska utbildningarna idag har en övertro till sig själva när det gäller att utbilda, många lär sig det mesta utanför sin akademiska utbildning idag. Jag tror att även i dagens system kommer även högre lärosäten få konkurrens av mer fria skolor på nätet som t.ex. Khan Academy.

  • Tlll Klas

    Min son går just nu i en IB-prep klass första året. När jag frågade om matematikundervisningen nästa år, om skolan erbjuder den högre kursen fick jag svaret att det är osäkert enär för få elever efterfrågar den. När du söker till ett svenskt universitet räknas standard kursen och den högre kursen som lika värda och eftersom det är lättare att få ett högt beyg i standardkursen var det den nästan alla väljer. Vi får den skola vi förtjänar.

  • Pingstskolor ”fanatism”, jo jag tackar jag. Att bli indoktrinerad i konservativ moral ser jag inte som fanatism alls. Att få lära sig att även etablerade vetenskaper tål att ifrågasättas är bara nyttigt sett ur libertianskt perspektiv. Vad som sedan stämmer går att lära om i efterhand. Jag ser verkligen inte problemet. /fanatiskt skolad

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *