Men räddningstjänsten då?!

Den allra vanligaste reaktionen man får när man kommer ut som frihetsförespråkare är att folk reagerar med att ställa oftast väldigt specifika frågor om hur en viss verksamhet skulle fungera under frihet. Poängen med denna typ av frågeställningar är att förkasta alla resonemang som hopplöst naiva och spekulativa och inte förankrade i verkligheten, så att Läs mer om Men räddningstjänsten då?![…]

Jultomteprincipens ohållbarhet

[Följande artikel är hämtad från Human Action, kapitel XXXVI – The Crisis of interventionism] 1. Interventionismens skörd Den interventionistiska politik som alla regeringar i den kapitalistiska värstvärlden har fört har resulterat i alla de saker som ekonomerna förutsade; krig och inbördeskrig, hänsynslöst förtryck av massorna av en svärm självutnämnda diktatorer, ekonomiska depressioner, massarbetslöshet, kapitalkonsumtion och svältkatastrofer. Läs mer om Jultomteprincipens ohållbarhet[…]

Libertariansk medborgarlön

Så här i juletider när familjer samlas kring granen för att ägna sig åt socialt sanktionerad resursomfördelning, kan det vara intressant att se tillbaka på en debatt om medborgarlön som bokstavligt talat rasat inom den libertarianska rörelsen (åtminstone i USA) under den gångna månaden. Debatten har framför allt förts på den emotionellt baserade libertarianska diskussionssidan Läs mer om Libertariansk medborgarlön[…]

Vi kan inte förutsäga alla de sätt som frihet kommer att förbättra våra liv på

Frihetsförsvarare avkrävs ofta långa och väldigt beskrivande utläggningar om vad som skulle hända om någon del av vårt allt mer statsstyrda liv skulle återlämnas till folks fria val. Vad skulle hända om staten inte längre utbildade våra barn? Vad skulle hända om staten inte längre tvingade folk att ”spara” för sin pension eller om de Läs mer om Vi kan inte förutsäga alla de sätt som frihet kommer att förbättra våra liv på[…]

Ekonomi och praxeologi, del 4

OM PRAXEOLOGI OCH DEN PRAXEOLOGISKA GRUNDEN FÖR EPISTEMOLOGIN III Detta får räcka som en förklaring av Mises svar vad gäller den epistemologiska grunden för ekonomin. Jag skall nu fokusera på mitt andra mål: att förklara varför och hur praxeologin också utgör grunden för all epistemologi. Mises hade varit medveten om detta och han var övertygad Läs mer om Ekonomi och praxeologi, del 4[…]

005: Politisk fysik

Den politiska gaslagen, även kallad maktens expansionslag. Vi jämför olika materials hållfasthet och förmåga att hålla våldsmonopol i schack: blankt stål, ballistiskt bly och pompöst papper. Några misslyckade historiska och aktuella försök: Magna Carta, USA:s och Stalins konstitutioner, Sveriges grundlag, franska revolutionens samt FN:s och EU:s mänskliga rättigheter. Vi talar även om åsiktsbrott, uthängning, åsiktsregistrering Läs mer om 005: Politisk fysik[…]

Staten av Franz Oppenheimer

Staten (tyska : “Der Staat”) skrevs av Franz Oppenheimer 1908. Den har blivit känd inom libertarianska kretsar som en av de bästa beskrivningarna av statens historia, detta trots att Franz Oppenheimer närmast är att beskriva som en liberal socialdemokrat. Detta kan verka något underligt för en samtida läsare, men för någon som är bekant med Läs mer om Staten av Franz Oppenheimer[…]

En rekommenderad bok

Vår tids stora myt

Varje samhälle har sina myter och trosuppfattningar som formar medlemmarnas uppfattning om verkligheten och om vad som är rätt och fel. Av denna anledning har förtryckare i alla tider haft ett stort intresse av att kontrollera dessa föreställningar för att kunna bestämma sina undersåtars verklighetsuppfattning och på så vis bevara rådande maktstrukturer. Historiskt har vi Läs mer om Vår tids stora myt[…]

Det här med ekonomiska sanktioner

starve-africaSVT Debatt huserade nyligen en debatt om sanktioner mot Apartheidsydafrika. Ansatsen var att moderaterna utpekats som enda riksdagsparti som inte stött en gala till förmån för marxisten Nelson Mandel och dennes krav på ekonomiska sanktioner, men att statsministern ändå närvarar på Mandelas begravning och hyllar hans gärning. Det intressanta med diskussionen var dock inte moderaternas inställning, utan det faktum att ingen av de som debatterade hade något rimligt eller kunnigt att säga om ekonomiska sanktioners verkan. Med andra ord: samtliga var emot apartheid och samtidigt för det medel som förlängde regimens förtryck med många år.

Den ekonomiska ignoransen blir sällan så tydlig. Det vi framför allt vet om sanktioner är nämligen att de stärker den sittande makten och straffar befolkningen. Aldrig tvärtom. Det är alltså inte ett trubbigt verktyg, som det ibland framhålls som, utan ett anti-verktyg. […]

Ekonomi och praxeologi, del 3

OM PRAXEOLOGI OCH DEN PRAXEOLOGISKA GRUNDEN FÖR EPISTEMOLOGIN I Som många stora och kreativa ekonomer ägnade även Ludwig von Mises mycket tid och kraft åt att analysera frågan om den logiska statusen hos ekonomiska omdömen, dvs. hur vi kan känna till dem och hur vi kan bekräfta dem. Mises sällar sig till den grupp som Läs mer om Ekonomi och praxeologi, del 3[…]