Demonarki

Vad händer med den personliga friheten under demokrati respektive monarki? Det går naturligtvis inte att säga exakt men genom att analysera incitamenten kan vi ungefär förutsäga vad som kommer hända över ett tillräckligt långt tidsperspektiv. Trogna läsare av www.mises.se vet förstås att storskaliga representativa demokratier typ Sverige är instabila tillstånd med varierande halveringstid. De är historiska parenteser. Varför det är så förklaras utmärkt av HHH i videon nedan.

Folkets ”representanter” tävlar om folkets röster. De kommer över tiden använda en tilltagande del av folkets egna resurser för att köpa dessas röster. I denna huggsexa om resurser för röstköp utvecklas representanterna till kleptokrater och demokratin övergår i kleptokrati. Skattetrycket blir ohållbart, friheten avtar, och till slut kvävs hela samhällets utveckling. Den demokratiska tyrannen är anonym och utgörs av miljontals viljor. Det gör att enskilda viljor får litet inflytande. Variationerna i den personliga friheten blir därför små från ett år till nästa, men trenden är obevekligen negativ.

I en monarki får den enskilde monarkens vilja ett mycket större genomslag i samhället än en enda av miljontals röster i en demokrati. Vi kan därmed förvänta oss högre varians i den personliga friheten i en monarki. Friheten varierar från monark till monark, och även med den enskilde monarkens dagsform. Ibland får man perioder av envälde, som under Karl XII. Ibland får man perioder av stor frihet som under den liberale Oscar I.

Demonarchy

Det synnerligen vetenskapliga diagrammet ovan illustrerar att frihetsvariansen är större i en monarki och mindre i en demokrati. Men det illustrerar också att friheten i en demokrati är i ständigt avtagande tills det slutligen övergår i tyranni medan man på goda grunder kan argumentera för att monarkin  får en tämligen stabil långsiktig trend.

Det är farligt för en monark att spåra ur och införa envälde. Sådana äventyr brukar vara kortvariga och sluta med ett bondetåg eller en hård kula på ett mjukt ställe. En av de viktigaste fördelarna med monarki kontra demokrati är just att det är relativt lätt att hålla makten i schack. Den kungliga makten är som en inkapslad tumör, vilken vid behov lätt kan avlägsnas med precision utan att förstöra kringliggande vävnad. Den demokratiska makten å andra sidan är som en cancer med metastaser i hela samhällskroppen — alla är inblandade och parasiterar på varandra. Den går inte att avlägsna ens med högsta precision, och antagligen inte alls. Man måste helt enkelt vänta tills den tagit död på värdorganismen och svälter ut sig själv. Sedan får man börja om från början. För att citera salig John Adams

Democracy… while it lasts is more bloody than either aristocracy or monarchy. Remember, democracy never lasts long. It soon wastes, exhausts, and murders itself. There is never a democracy that did not commit suicide.

Full frihet är naturligtvis att föredra framför både monarki och demokrati. Men tvingas man välja mellan de båda bör man ta med i beräkningen vilken typ av överhet som är lättast att hålla i schack.

2 kommentarer till ”Demonarki

  • Mycket intressant inlägg som fick mig att se saker från ett annat perspektiv. Har dock några frågor?
     
    Jag upplever att ditt exempel gällande demokrati utgår från en svag författning som inte reglerar vad politikerna får göra och inte. Ta Sverige där vi lämnade tvåkammarriksdag för att kunna inför en enkammarriksdag som snabbare kunde genomföra reformer och ge mer makt till politikerna. Samma sak diskuteras nu i USA och världen, att USA måste underlätta för politikerna att fatta beslut, att dagens konstitutionen försvårar ”en handlingskraftig politik”. Men det är enligt mig det som är viktigt, dvs att ha en författning som sätter tyglar på politikerna.
     
    Gällande monarkin (diktatorn) är det inte så alla diktatorer argumenterar, ge mig makten så skall jag göra det bättre för dig (den breda massan). Han får ”alla” att springa åt ett håll vilket kan leda till förödande konsekvenser.

    Jag gillar när alla får springa åt sitt eget håll.
     
    Jag håller med att demokrati är problematiskt, konstant ökat skattetryck mer fördelningspolitik (köpa röster), fler lagar och regler för att ”skydda” medborgare från farliga produkter, tjänster.
     
    Men är inte uppgiften att hitta en struktur som reglerar vad parlamentet/monarken får göra så att min frihet skyddas, dvs det är inte monark vs demokrati utan författningen som är kärnfrågan?

    • Bra fråga Fredrik. En stat är ett territoriellt våldsmonopol. Historien tycks indikera existensen av en ”social lag” som säger att en stat alltid kommer att växa och inkräkta på undersåtarnas frihet. Det är inte så konstigt, eliten som utgör staten agerar i eget intresse precis som undersåtarna som är utanför staten. Skillnaden är att de som är utanför staten begränsas av medmänniskors vilja att t.ex köpa deras arbete och produkter medan statens tillväxt enbart begränsas av hur mycket övergrepp folk är villiga att tolerera. Det spelar ingen roll om denna stat är en monarki eller ett vanligt västerländskt pöbelvälde, samma förhållande råder.

      En författning är ett papper, ett vackert ideal, en dröm, men ett papper har aldrig skyddat någon mot tyranni. Det finns inget som tvingar politikerna att låta sig begränsas av det, eller hindrar dem från att ändra det, eller tolka det ”generöst”. I slutändan är det enbart stora uppretade folkmassor med högafflar och knallpåkar som kan förhindra tyranni. Sådana är dock svårt att uppbåda i en demokrati eftersom alla är insyltade och eftersom stora demokratier förfogar över enorma resurser till att försvara ”nationens intresse” mot nämnda knallpåkar.

      Det kanske bästa exemplet i modern tid på kraftfull författning är den amerikanska. Den är kort och koncis, men inte ens den begränsar statens tillväxt definitivt. Den innehåller bland annat en ”välfärdsklausul” som ofta används för att motivera statsuppsvällning i ”den allmänna välfärdens intresse”. Idag är staten USA allt annat än den fria utopi som de ursprungliga revolutionärerna och grundarna tänkte sig. Vi ser alltså att inte ens världens koncisaste författning lyckades bevara folkets frihet, en författning som dessutom ”garanterar” medborgarnas rätt att bära vapen till försvar mot staten. Om inte ens världens bästa författning är sitt papper värt, vad kan vi då förvänta oss av sådana usla författningar som den svenska, eller EUs? Jo, precis den typ av demokratur vi har idag där staten är överallt i människors privatliv.

      Har du läst Regeringsformen någon gång? Om inte så gör det och fundera stringent på vad för frihetliga garantier den egentligen ger dig. Slutsats: inga alls.

      https://www.mises.se/2013/01/22/successionsordningen-sveriges-basta-lag/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *