Dollarn som reservvaluta

dollarVi använder termen “reservvaluta” då vi avser andra länders användande av dollar vid internationell handel. Om Kanada exempelvis köper varor från Kina kan varorna betalas med amerikanska dollar istället för kanadensiska dollar, och vice versa. Den situation som gav upphov till termen “reservvaluta” existerar dock inte längre, utan idag kallas dollarn en reservvaluta eftersom länder innehar en stor mängd av dem i syfte att underlätta handel.

Den första reservvalutan var det brittiska sterlingpundet. Eftersom pundet var ”lika bra som guld” fann många länder det mer lämpligt att inneha pund än guld under guldmyntfotens era. Världens största handelsnationer gjorde upp sina affärer i guld, men de innehade pund istället för guld eftersom de var övertygade om att Bank of England skulle uppfylla sina åtaganden och växla in ett pund mot en bestämd mängd guld om så krävdes. Mot slutet av det andra världskriget fick den amerikanska dollarn denna status genom Bretton Woods – avtalet. IMF skapades med det uttryckliga syftet att övervaka den amerikanska centralbankens beteende så att den respekterade Bretton Woods – avtalet och inte inflaterade dollarn, så att en dollar kunde bytas mot guld till ett pris av 35 dollar per uns. Alltså hade länder lika stort förtroende för dollarn som de en gång i tiden hade haft för pundet, och innehade dem i handelssyfte i tron att de var ”lika bra som guld”.

Den amerikanska centralbanken uppfyllde dock inte sina åtaganden och IMF försökte aldrig tvinga den att inneha tillräckligt med guld för att kunna växla in all utestående valuta till ett pris av 35 dollar per uns. Under den senare delen av 1960-talet tvingade Frankrike den amerikanska centralbanken att uppfylla sina åtaganden, och sedan följde andra länder efter. Detta resulterade i att guldreserverna blev så pass låga att det enda som kunde göras var att antingen omvärdera dollarn eller helt upphäva förpliktelsen att växla dollar mot guld. USA valde det andra alternativet och ”lämnade guldmyntfoten” i september 1971.

De största handelsnationerna innehade trots detta dollar, eftersom den fortfarande var nyttig vid internationell handel. Det fanns ingen annan valuta som kunde matcha dollarn, trots att den inte längre var kopplad till guld. En valuta har två egenskaper som gör den nyttig vid internationell handel: för det första, att den ges ut av en stor handelsnation, och för det andra, att valutan över tid behåller sitt värde vis-a-vis andra varor. Dessa två faktorer skapar en efterfrågan på att inneha en viss valuta i reserv. Även om dollarn inflaterades av den amerikanska centralbanken, och således över tid förlorade värde vis-a-vis andra varor, existerade ingen verklig konkurrens. Den tyska marken behöll mer av sitt värde, men den tyska handeln var enbart en bråkdel av den amerikanska, vilket innebar att de som hade tyska mark hittade färre varor att köpa i Tyskland än de som hade dollar kunde hitta i USA. Så efterfrågan på mark var lägre än efterfrågan på dollar. Självklart spelade psykologiska faktorer också in, främst det faktum att USA skyddade alla västerländska nationer gentemot de kommunistiska länderna.

Idag börjar vi se en förändring. Den amerikanska centralbanken har inflaterat dollarn på en massiv skala och minskat köpkraften vis-a-vis andra varor, vilket har lett till att världens stora handelsnationer vid tillfälle börjat använda alternativa valutor. En god källa har berättat för mig att DuPont numera betalar många av sina internationella affärer med kinesiska yuan eller europeiska euro. Det kan även finnas andra valutor som efterfrågas vid internationell handel. En faktor som har hjälpt dollarn att behålla sin status som reservvaluta är att de andra ländernas valutor också har inflaterats. Till exempel har Japan inflaterat sin valuta i större omfattning än dollarn i ett dåraktigt försök att återuppliva sin ekonomi genom att göra valutan billigare. Den monetära förstörelsen är alltså inte begränsad till USA.

Dollarn kan väldigt lätt förlora den eftertraktade statusen som reservvaluta så fort en stor handelsnation slutar att inflatera sin valuta. Det finns tecken på att Kina förstår vad som står på spel; de har ökat sitt innehav av guld och har instiftat kontroller som hindrar guld från att lämna Kina. Om världens näst största ekonomi, och en av de största handelsnationerna, skulle knyta sin valuta till guld, skulle efterfrågan på yuan öka och efterfrågan på dollar minska. I praktiken innebär detta att världens stora handelsnationer skulle minska sitt innehav av dollar, och de dollar som befinner sig i utlandet skulle börja flöda tillbaka till den amerikanska ekonomin, vilket skulle leda till prisökningar. Hur mycket skulle de öka? Det är så klart svårt att förutspå, men ha i åtanke att det finns lika mycket dollar utanför USA som det finns inom USA.

Kanske är det enbart på detta sätt som den amerikanska centralbanken vaknar upp och förstår vilka konsekvenser deras politik har så att de äntligen slutar med sina kvantitativa lättnader.


Artikeln har översatts till svenska av Joakim Kämpe.

4 kommentarer till ”Dollarn som reservvaluta

  • Och ”the insiders” som har förhandsinformation kommer göra nettovinster på tusentals ton guld genom att spekulera mot dollarn när den väl kraschar.

  • Jag tror Peter Schiff har rätt i att det inte blir någon neddraging. Det skulle göra det synligt att man inte kan dra tillbaka kredit utan att stoppa den uppgång man blåst upp, då främst börsen. Kanske kan man innan det blir hyperinflation stänga ner QE men dom har ett antal andra sätt att trycka pengar. Det är ändå anledningen till att dom existerar.

    Är det någon som kan komma på ett snyggt sätt att gå in i en välfungerande ekonomi i västvärlden?
    Totalt stänga ner riksbanken/staten just nu skulle fungera ekonomiskt, men inte möjligt med våldsmonopol. Miska staten till det minsta möjliga, men har någon sett exempel på att dess instutioner minskar i omfång och kostnad? Samma orsak där. Skapa egna enklaver med egna, dolda, säkerhetssystem och handelsplatser? Mycket möjligt i många länder men i Sverige.? Jag har kanske otur men det ser väldig konformt och stats-orienterat i det dagliga samtalet.

    Jag har svårt att tro att FED gör detta därför att dom är så oförmögna att lära sig något, att dom inte förstår konsekvenserna. Möjligtvis är det kopplat till att göra ett global ekonomiskt experiment oberoende av kostnaden. Men centralbanker har gjort detta länge och FED har gjort det i 100 år. Planerad allokering av resurser inom vissa områden vilket gett totalkrig och svält och folkvandringar.

    @Patrick, du verkar ha lite tentaklar i andra områden än jag. Vet du hur man kan följa BIS blogmässigt eller annat sätt. Lite som zerohedge men med BIS scope.

  • Se denna film ”Kapitalismens återvändsgränd”. Den finns tillgänglig t.o.m. 30 mars 2014 och sändes 30 september 2013.

    http://urplay.se/Produkter/177407-Kapitalismens-atervandsgrand

    Titeln är dock lite konstig eftersom filmen inte anger att kapitalism är skulden utan att hela krisen faktiskt är en politisk kris. I övrigt handlar filmen om dollar som reservvaluta, kopplingen till guld och orsakerna till avskaffandet av den och hur FED trycker pengar, USA säljer statsobligationer till andra länder, FIAT-pengar, s.k.ponzibedrägeri m.m. samt några spekulationer om vad som kan utlösa att dollar får hyperinflation och vad som händer då.

  • Rubriken du pratar om Göran är satt av socialister på UR för att vilseleda ev tittare, jag blev själv lika förvånad när jag såg dokumentären. På Engelska heter den ”End of the Road: How Money Became Worthless”. Ordet kapitalist finns inte med, om jag nu inte är extremt dålig på engelska 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *