Satoshi Nakamoto: Den naturliga eliten kommer till undsättning

i_am_satoshi_nakamoto_black_national_geo_personJakten på sunda pengar illustrerar demokratins och politikens effektivitet och ställer den mot anarkins naturliga ordning. I demokratier diskuteras problemen, faktioner formas, det skapas allianser. Men i slutändan är det statens hälsa och behov som är allra viktigast.

I ett statslöst samhälle dominerar samhällets behov. Entreprenörer tillgodoser civilisationens behov. Ingen stat kommer ivägen.

F. A. Hayek argumenterade, i Vägen till träldom, att det alltid är de värsta som stiger till toppen inom politiken, och han gav tre orsaker till varför det var fallet. För det första menar Hayek att människor med högre intelligens har annorlunda smak och synsätt än resten av befolkningen. Hayek poängterar att vi “måste sänka oss till lägre moraliska och intellektuella standarder, där de mer primitiva instinkterna har överhanden”, för att uppnå en enhetlig opinion.

För det andra måste de på toppen “stödjas av de fogliga och lättlurade”, som är villiga att acceptera de värderingar som trummas i dem. Totalitarister är beroende av de som styrs av sina passioner och känslor snarare än de som är kapabla till kritiskt tänkande.

Slutligen främjar inte ledare en positiv agenda, utan en negativ, som handlar om att hata en fiende och avundas de rika. För att tilltala massorna skapar ledarna en ”vi mot dom” – känsla.

“Avancemang inom en totalitär grupp eller parti beror i stort på en villighet att göra omoraliska saker”, förklarade Hayek. “Principen att målen rättfärdigar medlen, som inom individualistisk etik anses vara ett förnekande av all moral, blir av nödvändighet den styrande principen i det kollektivistiska synsättet”.

I bjärt kontrast är det inom den naturliga ordningen, vilket Hans-Hermann Hoppe förklarar i Democracy: The God that Failed, “privat egendom, produktion, och frivillig handel som är källan till den mänskliga civilisationen.”. Hoppe poängterar att denna naturliga ordning måste vidmakthållas av en naturlig elit som uppnår sin position av “naturlig auktoritet” genom “överlägsna prestationer, välstånd, vishet, mod, eller en kombination av dessa”och inte genom val som i en demokrati eller genom födseln som i en monarki. Detta är raka motsatsen till det Hayek beskriver som typiskt för politiken i en demokrati.

I artikeln Naturliga eliter, intellektuella och staten skriver Hoppe att ett fåtal individer i varje samhälle uppnår en elitstatus på grund av sin talang. Hoppes naturliga elit passar bra in på självförverkligarna i Abraham Maslows välkända behovspyramid. Enligt Maslow är endast två procent av befolkningen självförverkligare. Dessa människor är kreativa och innovativa. De är etiska, de har ett självironiskt sinne för humor, de är ödmjuka och respekterar andra, motstår enkulturering (eng. enculturation), och de njuter av självständighet och avskildhet snarare än ytliga bekantskaper med många människor. Den självförverkligande eliten tror inte nödvändigtvis att målen rättfärdigar medlen. De menar till och med att medlen kan vara mål i sig själv.

Det är enkelt att se att Maslows självförverkligare inte har det minsta gemensamt med demokratiska politiker, som istället söker status, berömmelse, ära, erkänsla, uppmärksamhet, ryktbarhet, uppskattning, dignitet, och även dominans.

Den naturliga eliten försöker lösa alla problem så snabbt som möjligt, på samma sätt som alla entreprenörer tillfredställer konsumenternas behov. Även de bästa politikerna, å andra sidan, svassar omkring för att dra uppmärksamhet till sin sak i hopp om att slutligen lyckas sälja sin själ för tillräckligt med röster. Kommittéer skapas och sammanträder i medias strålkastarljus. Propositioner skrivs och skrivs om, för att slutligen dö en långsam kommittédöd om de råkar missgynna staten.

Ron Paul spenderade till exempel årtionden med att fråga ut Alan Greenspan och Ben Bernanke om den amerikanska centralbankens politik. Dessa meningsutbyten blev en fantastisk Youtube-teater för Ron Pauls följeslagare, och de hjälpte honom att samla miljontals dollar i kampanjpengar. Han var en enmansarmé för en sund dollar. Hans proposition ”Audit the Fed” (reds. anm.: ung. granska den amerikanska centralbanken) passerade faktiskt USA:s kongress för ett år sedan. Men senatens version av propositionen har fastnat i kommittéer på order av senatens majoritetsledare Harry Reid.

Att granska den amerikanska centralbanken skulle dock inte göra dollarn sundare. Det skulle inte innebära att medborgare kunde välja vilken valuta de handlade med eller sparade i. Det är endast en politisk charad som i bästa fall skapar en illusion om att något görs när faktum är att det enbart handlar om att staten granskar staten.

Medan allt detta politiska skådespel pågår så fortsätter den amerikanska centralbanken att inflatera penningmängden.

Medan den finansiella världen föll sönder och samman under 2008 utvecklade en person eller en grupp av människor cybervalutan Bitcoin under pseudonymen Satoshi Nakamoto. Denna innovation sammanfattar hur den naturliga eliten arbetar. Han, hon eller de, utformade och skapade den ursprungliga Bitcoin-programvaran, som idag går under namnet Bitcoin-Qt. Detta briljanta arbete, som gjordes anonymt, har på bara fyra år lyckats bidra med ett sunt alternativ till de fördärvade statliga valutorna.

Inga politiska spektakel. Inga intervjuer från Kapitolium. Inga spökskrivna manifest i Wall Street Journal. Varken kohandel eller fläskande. Enbart det enkla skapandet av en produkt som tillfredställer mänskliga behov. En produkt som folk handlar med frivilligt och inte för att staten tvingar folk att acceptera dem som betalmedel.

Än så länge är Satoshi Nakamoto anonym. Ingen har ställt sig upp för att motta publikens applåder. Om vi erinrar oss Maslow-Hoppes självförverkligande elit så finns det inget tvivel om att Satoshi åtnjuter både självständighet och avskildhet. Hans eller hennes självironiska humor och ödmjukhet är uppenbart i ett inlägg från 14:e november 2008. ”Det verkar som att altruism är tillräckligt för att hålla nätverket vid liv. Det är väldigt attraktivt för det libertarianska synsättet om vi kan förklara det på ett korrekt sätt. Jag är dock bättre på kod än med ord”. Den omsorg som Bitcoin har skapats med återspeglar Nakamotos respekt för andra. Bitcoins svar på det gamla problemet med fiatvalutor visar på ett mostånd mot enkulturering.

Politiker trixar och fixar medan dollarn kraschar. Under tiden triumferar Bitcoin, en skapelse av det mänskliga sinnet och den mänskliga anden.


Originalartikeln har översatts från engelska.

2 kommentarer till ”Satoshi Nakamoto: Den naturliga eliten kommer till undsättning

  • Förr såg jag det färdigskivade brödet som det yttersta av mänskliga framsteg – nu har bitcoins tagit den platsen. Bitcoin är som en gudagåva för strävan till frihet.

  • Så Rands försvar av storföretagen är märkligt i relation till hennes försvar av kapitalism. Stoföretagen kan knappast generellt ses som några trogna vänner av ekonomisk frihet. Detta eftersom det är så mycket enklare att be staten om hjälp och stöd istället för att ständigt hålla sig på tårna och fortsätta ge bättre varor och tjänster åt konsumenterna i kamp med ständigt kommande nya entreprenörer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *