Sjukt vatten

NestleDI:s rubriksättare visar att de är dummare än spån – eller kanske att de har vatten i huvudet. Till en ytterst kort notis om att Nestlé-chefen uttalat att vatten kan vara en resurs och de facto tas om hand om det privatiseras nyttjar man ord som ”sjukt” och ”extremt”. Uppenbarligen är sådana ord helt normalt för den som anser sig vara ”demokratins väktare” och som ”rapporterar” om nyheter och skeenden. Och för dem som uppenbarligen inte läser böcker.

Dessa värde- och nedsättande ord ligger säkert nära till hands om man (1) inte har ens de mest grundläggande kunskaperna i (a) hur eller varför människor agerar eller (b) hur en ekonomi (de aggregerade tendenserna som uppstår genom (a)) fungerar, samt (2) har en i grunden dumsocialistisk (notera prefixet, som är styrande) världssyn. Fast om man passar i bägge kategorierna ska man väl inte skriva i en tidning? Eller över huvud taget uttala sig.

Om idioterna som kallar sig journalister, ”experter” och rubriksättare på tidningar och i TV för en gång skull skulle sluta stirra i sina egna navlar och förfasas över allt möjligt, så skulle världen bli bättre. Skulle de dessutom fråga någon som är kunnig på området om hur man kan tolka nestléchefens uttalande (och kanske diskutera varför han gjorde det…?) så skulle nyheter plötsligt bli nyheter.

Media kan kontakta undertecknad när som helst för en kommentar eller analys. Men något säger mig att jag är alldeles för kunnig på just de områden där de upphöjer ignorans som värde för att vara av intresse för deras ryggmärgsavfärdanden av allt de inte redan har tänkt på (vilket förefaller vara en hel del).

 

5 kommentarer till ”Sjukt vatten

  • Oftast är det ”redigeraren” som sätter rubriken och hinner inte alltid läsa artikeln/notisen… Dessutom kan det vara svårt att förstå allting i en dagstidning sm skriver om allt möjligt, från idrott till motor, teater, bostäder, utrikespolitik, astronomiska upptäckter m.m. Iofs är just DI mer specialiserad. Men man ska komma ihåg att den signerande reporten själv oftast är oskyldig till rubriken, och kanske den som blir mest häpen när han ser den.

    Ibland stämmer även ingressen dåligt med artikeln, de verkar skrivas av någon tredje.

    Det är infotainment. Redigeraren är en reklammakare som eftersträvar provokation.

  • Visst är det så, Egensinnig. Därav att jag ”hackar” på rubriksättaren. Kanske är tidningar ett bra exempel på den alienation till slutprodukten genom – uppstyckad information – som överdriven specialisering leder till…? 😉

    Att nyheter numera inte handlar om annat än feta rubriker, att skränas värst så man får uppmärksamhet, samt i övrigt underhålla massorna är svårt att undvika. Vi har ju tidigare här på mises.se vid flera tillfällen uppmärksammat de riktigt skrattretande ignoranta texter som publiceras på SvD Näringsliv under rubriken ”analys”.

  • Jag tycker att ”matjättens utspel” är riktigt. Man skulle ju kunna tro att DI anställt en flock kulturarbetare på sin redaktion ty dessa verkar ju konsulteras i media så fort det behövs expertis inom ekonomiområdet. Jag förväntar mig nu att läsa ”analyser” i DI som innehåller ord som ”man kan inte värdera allt i pengar”, ”vi har lånat jorden av våra barn”, ”samhället har blivit kallare”, ”marknaden kan ju inte få bestämma allt” etc etc.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *