Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 4.1

Processen av kreditexpansion

moneybankcyclesDetta kapitel och de följande fem utgör en analys av de ekonomiska konsekvenser som följer överträdelsen av de allmänna rättsprinciper som definierar det särskilda depositionsavtalet. Vi undersökte de juridiska och historiska konsekvenserna av sådana överträdelser i kapitel 1, 2 och 3 och kommer nu att fokusera på processen genom vilken banker skapar lån och depositioner ur intet samt på de olika effekter som denna process medför i samhället. Den allvarligaste konsekvensen av bankers låneskapande är följande: i den mån som lån beviljas utan motsvarande uppbackning av frivilligt sparande förvrängs oundvikligen produktionsstrukturen och återkommande kriser och recessioner följer. Vi kommer att förklara kreditomloppsteorin i relation till konjunkturcykler och sedan kritiskt analysera de makroekonomiska teorier som monetarismen respektive keynesianismen står för. Dessutom kommer vi att genomföra en kortfattad granskning av de återkommande ekonomiska kriser som hitintills har drabbat världen. Det första av de två slutkapitlen innehåller en teoretisk studie av Centralbankskolan och Fribankskolan och det andra undersöker förslaget om ett 100 procents kassakrav för bankverksamhet.

INLEDNING

Den ekonomiska teorin om pengar, banker och konjunkturcykler är ett relativt nytt tillskott i det ekonomiska tänkandets historia. Denna uppsättning av ekonomisk kunskap har åtföljt närliggande händelser (utvecklingen av fractional-reserve banking och återkommande konjunkturcykler) och motsvarande juridiska formuleringar med stor eftersläpning. Som vi har sett genomfördes studier av rättsprinciper, analyser av kryphål och motsägelser, sökandet efter och korrigeringen av deras logiska tillkortakommanden etc. mycket tidigare i historien och kan till och med spåras tillbaka till klassisk romersk rättsvetenskap. Hursomhelst, i enlighet med den evolutionära teorin om institutioner (rättsliga, lingvistiska och ekonomiska), som säger att institutioner uppkommer genom en utdragen historisk process och inbegriper en enorm mängd information, kunskap och erfarenhet, är de slutsatser som vi kommer att nå genom vår ekonomiska analys av bankdepositionsavtalet i sin nuvarande form knappast överraskande. De sammanfaller till stor del med och stödjer slutledningar som läsaren kanske redan har dragit (endast med en rättslig utgångspunkt) i föregående kapitel.

Vår analys av bankverksamhet kommer att begränsa sig till studiet av penningdepositionsavtalet, som i praktiken gäller för så kallade transaktionskonton, sparkonton och konton med bindningstid, i den utsträckning som de två senare de facto möjliggör för kunden att ta ut sitt saldo när som helst. Följaktligen utelämnar vår studie många förehavanden som privata banker i nuläget utför som på intet sätt är besläktade med penningdepositionsavtalet. Exempelvis erbjuder moderna banker bokhållning och kassatjänster. De köper respektive säljer också utländsk valuta, i enlighet med den växeltradition som har sina rötter i pengars uppkomst. Dessutom mottager banker depositioner av värdepapper, driver in utdelningar och räntor för sina kunders räkning, informerar kunder om aktiestämmor, ökningar i eget kapital etc. Vidare utför banker köp och försäljningar av värdepapper på kundernas begäran genom växelbanker och erbjuder bankfack på sina kontor. Banker agerar även många gånger som sanna finansiella mellanhänder, genom att ta in lån från kunder (när kunder är medvetna om att de förser banken med ett lån, som obligationsinnehavare, innehavare av bankcertifikat eller riktiga konton med bindningstid) för att sedan låna vidare pengarna till tredje part. På detta vis erhåller banker en vinst från räntegapet mellan den ränta de erhåller på utlåning och den ränta de går med på att betala ut till sina finansiärer. Ingen av dessa verksamheter innefattar ett monetärt depositionsavtal, den transaktion som vi kommer att undersöka i följande del. Som vi kommer att se representerar detta avtal otvivelaktigt den mest betydelsefulla verksamheten som banker idag sysslar med och den viktigaste utifrån ett ekonomiskt och socialt perspektiv.

Som vi redan har påpekat ger den ekonomiska analysen av den monetära bankdepositionen ytterligare ett exempel på Hayeks banbrytande insikt: närhelst en universell rättsprincip överträds, antingen genom systematiskt statligt tvång eller genom privilegier eller fördelar som förbehålls vissa grupper eller individer, försvåras oundvikligen allvarligt de spontana processerna av samarbete. Denna idé renodlades parallellt med teorin om socialismens omöjlighet och har spridit sig. Även om den först endast tillämpades på system av så kallad realsocialism har den nu kommit att associeras med alla former eller sektorer av blandekonomi i vilka systematiskt statstvång eller den ”motbjudande” tilldelningen av privilegier består.

Trots att den ekonomiska analysen av interventionism mest tycks göra sig gällande för statligt tvång är den lika relevant och belysande för de områden där det förekommer kränkningar av traditionella rättsprinciper genom tilldelningen av tjänster eller privilegier till vissa lobbygrupper. I moderna ekonomier finns det två huvudområden där detta sker. Arbetsmarknadslagstiftning, som genomgripande reglerar anställningsavtal och arbetsrelationer, är det första området. Dessa lagar utgör inte bara grunden för tvångsmetoder (genom att förhindra parter från att förhandla villkoren för en anställning som de önskar), utan etablerar även viktiga privilegier för påtryckningsgrupper och ger dessa grönt ljus att agera i gränslandet för vad traditionella rättsprinciper tillåter (som exempelvis fackföreningar gör). Det andra området inom vilket både privilegier och institutionellt våld förhärskar är penningens och bankväsendets och i den finansiella sektorn, vilket utgör huvudfokus för denna bok. Även om båda dessa områden är viktiga, varför det är angeläget att båda undersöks teoretiskt så att nödvändiga reformer kan föreslås och genomföras, är den teoretiska analysen av institutionellt våld och tilldelningen av privilegier på arbetsmarknaden helt klart mindre komplex. Som ett resultat har medvetenheten om det spridit sig fortare och genomträngt samhället djupare. Teorier har utvecklats till följd och ett brett konsensus har till och med uppnåtts vad gäller behovet av reformer och den riktning som de borde ta. Som en kontrast förblir den finansiella sektorn: pengar, bankkrediter och finansmarknader en mäktig utmaning för forskare och ett mysterium för de flesta medborgare. Sociala relationer där pengar direkt eller indirekt är inblandade är överlägset mest abstrakta och svårförståeliga. Resultatet är att motsvarande kunskap är överväldigande, komplex och svårgripbar. Av denna anledning är systematiskt tvång som utövas av regeringar och centralbanker på detta område av den allra skadligaste arten.[1] Vidare påverkar en bristfälligt formulerad penning- och bankteori världsekonomins utveckling negativt. Detta bevisas av att moderna ekonomier, trots teoretiska framsteg och politiska ansträngningar, inte har befriats från återkommande konjunkturcykelsvängningar. För bara några år sedan plågades finansvärlden, trots alla uppoffringar som gjorts för att stabilisera Västvärldens ekonomier efter 1970-talets kris, av samma dumdristiga misstag. Som en följd slog en ny svår, världsomspännande recession till under början av 1990-talet och västliga ekonomier har endast nyligen lyckats återhämta sig från den.[2] Ännu mer nyligen (under sommaren 1997) härjade en akut finanskris de största asiatiska marknaderna och hotade att sprida sig till resten av världen. Några år senare (sedan 2001) har de tre ekonomiska huvudregionerna i världen (USA, Europa och Japan) samtidigt gått in i recession.

Syftet med den ekonomiska analysen av lag och rätt samt lagstiftning är att undersöka rollen som den senare spelar i det spontana samarbetets processer. Vår ekonomiska analys av det monetära bankdepositionsavtalet kommer att avslöja konsekvenserna av att tillämpa traditionella rättsprinciper (inklusive ett 100 procents kassakrav) på det särskilda penningdepositionsavtalet. På samma gång kommer den att belysa de skadliga, oförutsedda effekter som följer när bankirer, tvärtemot dessa principer, har tillåtits utnyttja depositioner för egen vinning. Tills nu har dessa effekter till stor del gått förbi obemärkta.

Vi skall nu se hur bankirers användning av insättningar möjliggör för dem att skapa saldon på bankkonton (det vill säga pengar) och, i sin tur, lån (köpkraft som överförs till låntagare i form av affärsmän eller konsumenter) ur tomma intet. Dessa depositioner och lån kommer inte från någon verklig ökning i frivilligt sparande av samhällets aktörer. I detta kapitel kommer vi att fokusera på att underbygga detta påstående och några av dess implikationer. I påföljande kapitel skall vi genomföra en studie av kreditexpansionens ekonomiska effekter (analysen av ekonomiska kriser och recessioner).

För att följa mönstret från de första kapitlen kommer vi att avhandla låne- eller mutuum-avtalets ekonomiska och bokföringstekniska konsekvenser. På detta sätt kommer vi att vara relativt sett bättre förberedda för att kunna förstå de ekonomiska effekterna av det väsensskilda monetära bankdepositionsavtalet.


[1]

Penning- och kreditsystemets verkningar har… tillsammans med språk och moral varit en av de spontana ordningar som varit mest motståndskraftiga mot ansträngningar att utveckla adekvata teoretiska förklaringar. Det förblir ett föremål för allvarlig oenighet bland experter… Här ingriper man i och stör urvalsprocesser mer än någon annanstans: urval genom evolution förhindras genom statliga monopol som omöjliggör experimentell konkurrens… Historien av statlig förvaltning av penningsystemet har… varit en historia av ständigt bedrägeri och taskspelarkonst. I detta avseende har regeringar visat sig klart mer omoraliska än konkurrensutsatta privata aktörer som ger ut pengar någonsin kunde vara. (Hayek, The Fatal Conceit, s. 102–104)

[2] Det är också intressant att notera att de monetära och finansiella överdoser som framkallade denna kris huvudsakligen kom från den politik som tillämpades under senare delen av 1980-talet av förmodat nyliberala regimer i USA och Storbritannien. Exempelvis tillkännagav Margaret Thatcher nyligen att det ekonomiska nyckelproblemet under hennes mandatperiod hade sitt ursprung ”på ’efterfrågesidan’ då mängden pengar och krediter ökade för snabbt och fick tillgångspriser att skjuta i höjden.” Se Margaret Thatcher, The Downing Street Years (New York: HarperCollins, 1993), s. 668. Dessutom följde Storbritannien bara, med avseende på pengar och krediter, samma ansvarslösa väg som hade stakats ut i USA under den andra Reagan-administrationen. Om möjligt understryker dessa händelser än mer tydligt vikten av att anföra teori för att hindra andra politiska regimer (även de med marknadsvänliga åsikter) att begå samma misstag som Reagan och Thatcher och av att låta dem klart och tydligt identifiera det penning- och banksystem som är värdigt ett fritt samhälle, något som många försvarare av laissez-faire förblir särskilt osäkra kring.


Texten har översatts till svenska av Ola Nevander.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *