Sjöstedt, Suhonen och behovet av vård

Karl_Marx_001Såg på SVTs debatt och en mycket aggressiv debatt om vinster i vården. Och SVT har dammat av Claire Wikholm, som någon slags superetatistisk tomtinna. Debatten är förutsägbar och tröttsam. Det mesta är ett tjafsande inom det uttalade etatistsocialistiska lägret, medan de så kallade borgerliga etatistsocialisterna inte har en chans. Som vanligt. Framför allt framstår Daniel Suhonen och Jonas Sjöstedt som vinnare. Och det är inte så konstigt: retoriken är uppenbar.

Daniel Suhonen:

Om ett bolag i vården gör vinst så är det någon äldre som inte fått promenad.

Jonas Sjöstedt:

Alla pengar ska gå till vård, inte vinst.

Alla vill gärna tycka att de bryr sig. Eller i alla fall ska det låta så. Och med tanke på detta är det inte så konstigt att den etatistiska ”vänstern” alltid vinner på knockout. Tala till människors känslor med enkla, käcka slogans så är allt klart. Sådana som Claire Wikholm blir säkert varm inombords.

Dessvärre är det lite substans i det som sådana som Suhonen och Sjöstedt uttalar. De tror sig säkert vilja väl, men de är helt oförstående för vad de talar om. Ovanstående citat gör detta helt klart.

Suhonen anser uppenbarligen att enda sättet för organisationer i vården att göra vinst är att ge mindre vård. Det är oerhört enögt och man måste utgå ifrån att vård är vård och att det bara finns ett sätt att utföra vård på. Med andra ord kan vården inte heller utvecklas. Inte heller kan den vara bättre idag än för 100 år sedan. Sådant skulle ju tyda på att vård inte alltid är samma vård, utan att det finns variationer. Vilket Suhonen förstås går med på, men då handlar det bara om alternativen ”ge vård” och ”fuska”. Endast det senare ger utrymme för att ta vinster.

Det är det gamla marxistiska mervärdesmissfostret som går igen. Kostnader är objektiva och korrelerar direkt med kvalitet och ”output”. Att utföra samma sak med lägre kostnader innebär exploatering av arbetare (för kapitalvaror har ju ett pris som inte kan prutas på). Att ha samma kostnader men göra vinst kan endast göras om man fuskar.

Detta är samma som den gamle sovjeten Sjöstedt talar om. Och det är den gamla dummarxismen rakt igenom. Men för att det ska framstå som vettigt måste man vara ekonomiskt ignorant. Det kan diskuteras huruvida Karl Marx själv var marxist, med tanke på dummarxismens utveckling. Politiskt håller han säkert med, men han skulle av allt att döma se igenom Suhonen och Sjöstedts rökridåer. Och han skulle höja ett varningens finger för att göra sådan ekonomisk ignorans till politiskt program.

23 kommentarer till ”Sjöstedt, Suhonen och behovet av vård

  • Hmm, jag tycker att det verkar lite väl simplistiskt att reducera det till en tro på mervärdesteorin (åtminstone är det intrycket jag får av ditt inlägg).

    Jag tror att det har mer att göra med att man observerat vad som skett i många skattefinansierade ”privata” verksamheter, som t.ex. Carema, och sedan spunnit vidare på det. Detta fokuserande på vinster fortsätter därför att dessa personer är fientligt inställda till den mekanism som skulle ge incitament att ge bra vård och samtidigt pressa vinsterna nedåt, nämligen konkurrens. Konkurrens brukar i marxistens tankar snabbt bli till socialdarwinism och ekonomisk rovdrift på det allmännas bekostnad. Detta leder ofta längre och längre bort från ett marknadsbaserat tänkande.

    Sedan är knappast borgarna särskilt mycket bättre då dessa verkar sätta större värde på att få ytterligare en statligt subventionerad investeringsmöjlighet än att ge human och ekonomiskt effektiv vård. Detta innebär att de (i mitt tycke) verkligt sunda marknadsbaserade alternativen, som t.ex. nätverk för ömsesidig hjälp (Mutual Aid Networks) aldrig kommer in i diskussionen. Istället ställs det upp ett falskt dilemma mellan etatistisk byråkratsjukvård a’la sovjet å ena sidan och statskapitalistisk utsugning å den andra.

  • Simplistiskt eller inte, så är inte helt otänkbart. Både Suhonen och Sjöstedt har kommit in på liknande resonemang i tidigare debatter. Faktum är att många socialister har grundinställningen att varje ekonomi är ett nollsummespel, även över tid, vilket är det jag syftar på i detta inlägg.

    Att borgarna inte är mycket bättre håller jag med om. Och det skriver jag väl också i texten? Att de mer än gärna satsar på ”valfrihet” i form av friedmanska checklösningar är en (liten) skillnad i grad från vänsterblocket, inte en skillnad i art.

  • De borgerliga har gjort misstaget att låta oseriösa människor få del av skatteintäkterna. Som exempelvis Arbetsförmedlingens inköp av projekt för arbetslösa. Det blir problem när det inte är individen som är den avtalsslutande parten. Individen tvingas att godta den tjänst som staten/kommunen har förhandlat fram.

    Individen tvingas även att godta de tjänster som den offentliga sektorn själv producerar. Men det verkar vara en bättre kvalitetskontroll på dessa tjänster, eller alternativt, att nedskärningarna slår lika mycket för alla individer. Exempelvis märker man av att läkare på vårdcentralerna har dåligt med tid för att göra utredningar. Men situation är lika illa för alla sjuka.

    (Har inte detta lett till att människor har ökat sin efterfrågan på förebyggande friskvård?)

  • Det ska vara valfrihet, men vad är valfriheten för något egentligen? För mig är valfrihet när kunderna bestämmer. Entreprenören fångar upp kundernas signaler och erbjuder tjänster eller produkter som ligger så när som möjligt som kunderna vill ha.

    Vad innebär det inom vården? I de bästa världar skulle kunderna (eller patienterna) styra vården med de behov de efterfrågar. I den sämsta av världar, den statligt styrda, bestämmer politiker kundernas behov utan att fråga kunderna.

    När politikerna redan har bestämt vådens innehåll, vad kan då en privat vårdare erbjuda? I princip bara en rationalisering av det politikerna har bestämt. Ett anbudsförfarande handlar då bara om vem som kan utföra vården billigast. Vad kunderna tycker har ingen som helst roll. Om de tycker något förstår de inte sitt bästa.

    Vården kommer bara att bli valfri, när politikerna har släppt kontrollen. Det finns faktiskt ett bevis för det.

    En kommun (jag är ledsen att jag inte kan ge exakt information) när Göteborg gjorde ett experiment. De släppte all kontroll på ett äldreboende. De tog bort alla regler och styrning. En politiker sade att det var ett läskigt beslut. Vad hände då på åldringsboendet? Hela verksamheten blev mer eller mindre tvärtom. Tidigare hade allt gjorts efter ett upplagda och i förväg bestämda scheman. Nu gjorde man ett schema dag för dag som helt utgick ifrån vad de äldre ville göra just den dagen. De tog bort en massa måsten, som att städning skulle utföras i en viss mängd. Nu städade man efter behov i stället etc. Patienter blandades dessutom in i vården genom att de kunde hjälpa till med t.ex. matlagning om de ville.

    Resultatet blev att både personal och patienter trivdes mycket bättre och inga vill gå tillbaka till hur det var tidigare. Personalen kunde äntligen säga att de tyckte de gjorde ett meningsfull jobb och att patienternas livskvalitet höjdes.

    I en värld där vårdkonsumenten kan bestämma kommer vården dels att kosta mindre (det vet vi redan) och fokus kommer att ligga på vårdinnehållet.

    Jag ska inte sticka under stol med att det kommer att finnas personer som kommer ha en sämre vård på grund av egna beslut och prioriteringar de har gjort i sitt liv, t.ex. att röka i stället för att sätta undan de pengarna till vård. Vi ska anses vara den tänkande apan, så låt folk tänka fritt.

  • Jag har tre frågor till de som vill förbjuda vinsten i vården/skolan.

    1. Om nu företagen i vård/skola gör stora vinster visar detta inte snarare på ineffektivitet i övrig verksamhet snarare än att det är kunder som lider av den minskade kvaliteten?

    2. Om nu företagen i vård/skola gör stora vinster, leder detta då inte till att mer kapital investeras i just vård/skola? Varför är det dåligt att investera i vård/skola? Skulle inte även den ökade konkurrensen driva ned vinsten? (Ökad produktion ger även skäl till högre löner).

    3. Varför ge sig på just vård/skola? Är det för att de är kvinnodominerade branscher och att de anser kvinnor som ett lätt offer att ge sig på?

    Jag vet att de är billiga påhopp men ja, det är jävligt dumt att förbjuda vinst så ja…

    • Undrar ur debatten skulle se utom vårdföretagen hade en vinst på typ 0,5% och resterande vinst åts upp av löneökningar. Kort. Anställde i privata vårdföretag har högre löner.

      Skulle allt var frid och fröjd då?

  • Appropå marxistiska mervärdesmissfostret.I industrin kan man göra saker både billigare och bättre med mindre människor.Men i vården där det handar om händer och röster.är det ju enormt mycket svårare, särskilt i äldrevården.Det är svårt att ta fram maskiner och robotar som hjälper gamla att vända på sig i sängen och torkar dem på toaletten.Att det finns personal som också kan ta dit på sig att prata uppfattas ju också av de gamla som positivt.
    Att det är bra kvalitet på äldrevården gör ju att de lever längre och därigenom mer äldrevård erfodras för de nytillkomna gamla.Är kvaliten dålig och de gamla där dör snabbt så behövs ingen nya ålderdomshem och därigenom ”billig” äldrevård.

    • Ni socialister har alltid haft exakt samma slags argument om att ingen produktion någontsin kan förbättras eller utökas, allt är enligt er en gång för alla av Gud givet. VD människor gör är tydligen irrelevant. Ni sa samma sak om telefoni och flyg, med löjliga felargument om infrastrukturanläggnignar. Som de ännu statligt socialistiskt planekonomiskt totalreglerade bostads-, järnvägs- och elverksanläggningarna som karaktäriseras av skenande kostnader, sämre kvalitetsutveckling och förvärrad brist på utbud och tillgänglighet.

      Man kan på många olika sätt ge ens vårdade gäster högre livskvalitet, just genom nya metoder att öka produktionen av välstånd för dem till samma kostnad! Men varje bransch som av historiens godtyckliga slump har råkats socialiserats och ännu ej befriats, påstås av alla socialister vara ”omöjlig att effektivisera”, tvärtom blir det tydligen bara allt dyrare att uppnå samma resultat, därav det monotona kravet på allt mer penningkoncentration till pampkllassen och de rika byrårkaterna och allt mindre frihet för alla undersåtar som förslag att mer av samma skulle lösa problemet.

    • En anledning till att Japan satsar så mycket i på artificiell intelligens och robotar just att de ska ha robotar som vänder på gamlingarna.

      Rationaliseringar kan göras genom att t.ex. ta bort onödiga saker eller göra något på ett annat sätt.

      Inom offentlig verksamhet finns inget incitament att göra något bättre eller snabbare. Tvärtom så ses det bara med misstänksamhet och motarbetas det.

      Att Skatteverket idag är så rationella med våra deklarationer beror på att de anställde en person från privat sektor som sedan i tre års tid ständigt tjatade om att göra deklarationerna elektroniskt. Det kanske kan ses som en slump mer än innovation. -Rätt person hamnade på fel plats.

      Skatteverket brukar ge kurser i deklaration för enskilda företagare. Det kan ses som en tjänst åt dessa företagare. Men så är det inte. Det är en kurs som går ut på att företagarna ska göra rätt så skatteverkspersonalen får mindre jobb med att rätta fel.

  • Det låter så vackert med promenader… den statliga verkligheten är dödsläger (spendera mer än en timme på ett äldreboende). Frågan är ju inte hur man ska betala för elendet utan VARFÖR det egentligen behövs.
    Vidare så kan man ju undra hur något kan fungera utan vinst…

  • sven,

    Ett problem med effektiviseringsresonemanget är att utgångspunkten ofta verkar vara någon slags neo-tayloristisk automatikdogm. Automatisering är ett resultat av specialisering och ökad arbetsdelning, vilket gör att man på ett mer produktivt sätt kan nyttja arbetskraften (till mer avancerade och därmed självförverkligande uppgifter) medan det tråkiga och repetitiva arbetet kan göras av maskiner.

    Men det finns fler sätt att effektivisera: ofta är improduktivitet inte ett resultat av få maskiner eller ”för mycket” personal, utan dålig organisation. (Dålig organisation och ledning är, som bekant, näst intill synonymt med offentlig verksamhet.) Så även om vården i privat sektor skulle ha lika mycket personal som i offentlig sektor så kan man producera mer och bättre vård om man har bättre organisation. Med tanke på de destruktiva incitamentstrukturer som alltid finns i offentlig, skattefinansierad sektor är det svårt att ha sämre organisation och ledarskap än just den offentliga sektorn.

  • Nu är det ju så att man knappt kan mäta kvalitet i skola och omsorg. Det är problemet med vinster. När det kommer till bilar och annat krafs så går det att byta/köpa nytt/aldrig mer köpa samma märke. När det gäller utbildning och sjukvård så går det inte att mäta kvalitet på samma sätt. Det är det stora problemet.

    David Dinsdale: Vad är det du yrar om när det gäller punkt 1? Äpplen och päron? 2: Jo, mer skattepengar investeras som hyvlas av och skickas till skatteparadis. Dessa pengar tar man helt utan risk. 3: Jo, för att den svenska skolan suger friskt och är enda landet i världen som så frikostigt delar ut skattepengar till lurendrejare inom skolbranschen.

    • Nej problemet är skolplikt och automatiserad finansiering med stulna medel. Samma typ av problem återfinns inom omsorgen.

    • Det går alldeles utmärkt att mäta kvalité i omsorg och skola. Det hela beror på hur du definierar kvalité.

      Inom omsorg kan man t.ex. definiera det som att patienterna är nöjda.

      Det enda viktiga är att det är kunderna som bestämmer vad som är kvalité för dem. Det kan vara helt olika för olika personer och det är faktiskt så som verkligheten ser ut.

      Vad politiker vill göra är att de vill bestämma hur alla människor ska definiera kvalité.

      Du verkar definiera kvalité i omsorg och skola, att det är kvalité när staten driver skolan och omsorgen. För mig är det inte kvalité utan mer katastrof. Så med andra ord har vi olika uppfattningar.

      Fast med valfrihet ger jag dig möjlighet att väja offentlig vård och offentlig skola, medan du verkar vilja förvägra mig att få annan vård och skola än den det offentliga kan tillhandahålla.

    • Carema ägs väl av riskkapitalbolag baserade i skatteparadis? Så det är alltså vinstudelningar som återinvesteras i utökad svensk vård. Eller vart trodde du vinstutdelningarna tog vägen?

      Om Guide Michelin kan mäta matkvalitet så kan nog folk mäta vårdkvalitet. Själv hittar jag gott om användbara upplysningar på t.ex. ”Prisjakt” när jag funderar över vad att köpa. Din teori om att Fredrik Reinfeldt vet bäst och därför ska bestämma allting, den tror jag är felaktig.

  • Nej, folk kan inte mäta kvalitet i skola och omsorg. Att vara nöjd är inget mått på någonting när det gäller skola och omsorg. När jag går till läkaren så vill jag inte bli nöjd. Jag vill bli frisk. Vård skall inte drivas efter vad folk vill utan vad som gör dem friska. Skola skall inte drivas för att göra ungarna nöjda. Den ska drivas för att ungarna ska lära sig stoff och tänk som gör dem till produktiva medborgare. Återinvesteras?? Tillåt mig hånskratta. Carema hyvlar av 6% av mina skattepengar och stoppas i riskkapitalistfickor.

    Den svenska skolan är den skola som är ”friast” och det går käpprätt åt helvete. Är det nu ni ska köra argumentet ”Det är inte fritt nog.”?

    • Nähe. Och eftersom människor är väljare, politiker och byrårkater så har du alltså diskvalificerat politisk kollektiv styrning av vården.

      Du verkar föreslå det Gudomliga alternativet, det att Herranom Jesus Kristus nedstiger under molnen och återkommer till Jordet för att bli dess evige Kung. Jamen gör det då, vad väntar du på?

    • Ja, faktiskt kan jag köra med argumentet att skolan inte är fri nog. Det må vara fritt att välja skola, men det är fortfarande inte fritt att välja utbildningens innehåll.

      Sedan kan jag inte hålla med om att skolans uppgift är att göra produktiva medborgare. Den formuleringen av dig lätt väldigt läskig i mina öron. Ska vi vara slavar åt staten, eller. Ska vi utbildas för att tillfredsställa behov som grannen har, eller?

      Jag kan förstå tänket om produktiva medborgare eftersom hela statens makt och rån av medborgarna bygger på produktiva medborgare. Skulle medborgarna inte vara produktiva till en viss omfattning går staten direkt i konkurs. Kanske därför staten så desperat vill ha kontroll på utbildningen. Fast det stämmer inte eftersom staten tillåter utbildning till arbetslöshet.

      Om jag går till en läkare och läkaren gör mig frisk, är jag då inte nöjd? Du har själv definierat att det är kvalité när läkaren gör dig frisk. För mig är det inte kvalité om jag går till en läkare och får ett piller som lindrar min åkomma. Jag kanske definierar kvalité på sådant sätt att om läkaren kan eliminera orsaken till min åkomma då är det kvalité för mig.

      Om problemet är att skattepengar går till skatteparadis så kan vi ta bort det problemet genom att ta bort all beskattning avsedd för skola och vård. Låt de pengarna stanna kvar hos varje individ och låt varje individ själv bekosta skola och vård. Då kan jag välja en aktör utefter dels vilken som ger den utbildning och vård som uppfyller mitt mått på kvalité och även den som uppfyller mitt mått på vart vinster får ta vägen.

      • Bara för att staten misslyckas med sina självutnämnda uppgifter betyder det inte att den försöker, dvs forma människorna genom skolgången.

        Ännu värre än att man inte kan välja utbildningens innehåll är att man inte kan välja ingen utbildning alls, alla tjänster och produkter man tvingas köpa kommer vara undermåliga.

    • Ta istället bort skatternas paradis staten sverige och alla dess göromål, yes! 🙂

      Frågar man inte om lov när man levererar en produkt eller tjänst och lämnar kvitto efter betalning av frivilligt utnyttjad tjänst är man inte seriös.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *