23 kommentarer till ”Professor Hoppe om vår tids problem

  • Att en utmanande omgivning evolutionärt gynnar begåvat och uppfinningsrikt folk tror jag är okontroversiellt. Däremot måste det råda stor osäkerhet om huruvida de karga nordiska förhållandena var det som förorsakade den industriella revolutionen. Att den blommade upp i England råder inget tvivel om men att förhållandena där var mer utmanande än på många andra ställen runt hela klotet tycks mig högst tveksamt.Det vore rimligare att se en hop samverkande faktorer till varför industrialismen uppstod där den gjorde än att se det som resultat av begåvningsavel. Kort ställer Hoppe slutsatsen att processen kan gå baklänges till beskådande, d.v.s. att andra förhållanden kan gynna avel av mindre begåvad population. Jag är lättad att han inte exemplifierade vad eller vilka han syftade på här.Både idioter och högbegåvade kan nog fås att omfatta frihetliga och anarkistiska tankegångar och se dess fördelar.Jag tror inte tankegångar om naturlig samhällelig eugenetik gör den strävan någon större tjänst.

  • Jo det var rimligen flera faktorer, intelligens och en låg tidspreferens var de främsta faktorerna vilket han även säger. Se ett längre tal om det här https://vimeo.com/5024681.

    Ja både intelligenta och mindre intelligenta kan omfamna frihet men vi vet alla vad effekterna av hög tidspreferens blir på vårt samhälle och det finns flera studier av bl.a. Edward Banfield angående detta.

    Tidspreferens är även grunden till hela vår civilisationsprocess. Vi behöver människor med låg tidspreferens i vårt samhälle annars hamnar vi i en destruktiv decivilisationsprocess. Tyvärr uppmuntrar dagens samhälle och system det senare, och även majoriteten av kommande generation fostras med en hög tidspreferens.

    Banfield menar att tidspreferens är den underliggande faktorn till skillnader mellan sociala klasser och strukturer, speciellt mellan ”övre klassen” och ”lägre klasser”. Medlemmar i ”övre klassen” kännetecknas av framtidsorientering, självdisciplin och en vilja att avstå nutida konsumtion i utbyte mot en bättre framtid medan den ”lägre klassen” kännetecknas av sin nutidsfixering. Fenomen som ofta förknippas med den ”lägre klassen” som t.ex. splittrade familjer, alkoholism, narkotikamissbruk, våld, kriminalitet, hög spädbarnsdödlighet, låg medellivslängd har allt en gemensam orsak i hög tidspreferens. Orsaken är alltså inte arbetslöshet eller låg inkomst utan orsaken är en helt annan. Ständig arbetslöshet och konstanta låga inkomster är effekten av en underliggande hög tidspreferens.

    Låg tidspreferens är även en förutsättning för ackumulera kapital vilket också var en viktig förutsättning för den industriella revolutionen.

    En intressant sak med tropiska klimat som han identifierar är att varje dag i stort sett är den andra lik och det finns en regelbundenhet på ett annat sätt. Det finns lite behov av att planera för framtiden, men på nordliga breddgrader så varierar temperatur och nederbörd stort och därav odling och växande mellan säsongerna vilket kräver mer planering.

    Den agrara revolutionen förde med sig att människor började lagra t.ex. utsäde och människor börjades spridas till områden där lagring i sig inte bara var en lyx utan en förutsättning för att överleva. I de här klimaten var en låg tidspreferens ett krav ifrån naturen för att överleva. Tidspreferensen sänktes p.g.a. dessa krav och intelligens blev viktigt då det är en viktig komponent för att kunna planera för framtiden.

    Att intelligens inte skulle vara en viktig del i vår civilisationsprocess är bara ängslig PK-vetenskap som hamnar i samma kategori som att kultur inte skulle spelar någon roll för vår utveckling eller hur vårt samhälle ser ut.

  • Det var inte i England den industriella revolutionen blommade upp utan i det ointressanta nordvästliga Manchester närmare bestämt. En förklaring till detta som brukar nämnas är att det var där egenintressen i form av Adel, skråväsende osv var som svagast. Skulle man bortse från dessa omständigheter så skulle genombrottet kommit i Frankrike istället, Paris förmodligen.

  • Nu har han Hoppe i galen tunna. I alla fall såsom han formulerar sig där. Evolution finns på en annan tidsskala än histora. Det är inte heller sant att mer intelligenta förökar sig mer. De må vara bättre på att överleva, men även det bara efter den över 20%:iga spädsbarnsdödligheten som varit normal till härom århundradet. En sån mycket långsam process kan inte föklara en ”plötslig” industriell revolution runt år 1800.

    Jag undrar dock hur ”plötslig” den industriella revolutionen var egentligen. Jag har läst en del om 1600-talets (krigs)historia och det skymtar i bakgrunden mycket tydligt fram hur ekonomi och teknologi utvecklades dramatiskt under det seklet. Se t.ex. segelfartygen. 1600-talet är en epok som går från Vasa-kungar till Newton och Polhem. Att levnadsstandarden inte skulle ha ökat sedan Babylon (år 2000 BC?) till ca år 1800, det är ett groteskt påstående! Kanske inte så mycket i Mellanöstern av politiska skäl, men i Europa, ojojoj.

    Ekonomins exponentiella tillväxt är uppenbarligen en konsekvens av ackumulerad mänsklig kunskap. Inte en följd av något intelligensselektivt människoavlande. Denna kunskapsackumulering må ha stimulerats mer här i vårt mörka helvetesvinterland än i trakter där man alltid kan peta ned en mango med en käpp när det kurrar i magen. (Med tanke på vilka idioter de måste ha varit som vandrade hit en gång, så måste våra förfäder ha haft de sämsta tänkbara genetiska förutsättningarna…) 1700-talets upplysningsfilosofi är så klart avgörande för att möjliggöra denna kunskaps effektivare omsättning i verklig handling på marknader som befriats från skråväsendet. Furstarna stod inför valet att liberalisera och industrialiseras, eller bli underutvecklade och erövrade av sina grannar. De första industrialisterna var inga genier. Newton och Kant bedrev inga industrier. De första industrierna skapades av arbetare som förstod hur att utföra sitt arbete effektivare och som blev egna för att deras chef var en oförstående bondeadelsman och för att skråväsendets avskaffande tillät dem att göra så.

    Kunskap finns i hjärnor och de är individuella. Vi uppmärksammar gärna de som lyckas dra svepande generella slutsatser om stora sammanhang. Men var och en har omfattande kunskap om sitt specifika yrke och livssituation, inte nödvändigtvis mindre intelligent. Marknadens storhet ligger just i att möjliggöra användandet och samordnandet av all denna individuella kunskap om allt möjligt.

  • Att intelligens har ett samband med civilisation och kultur är tämligen trivialt. Det går att se bara av det faktumet att homo sapiens sapiens har mer komplex civilisation än pan troglodytes.

    Att från det gå till det mer specifika påståendet att den industriella revolutionen orsakades av ökad intelligens ställer jag mig frågande till av bl.a. följande skäl:

    1) vad har vi för anledning att tro att det skett någon avgörande intelligenshöjning mellan babylonierna och sjuttonhundratalet som förklarar att den kom då och inte någon gång under de föregående 5000 åren?

    2) vad har vi för anledning att tro att tidspreferensen var ovanligt låg då jämfört med föregående 5000 år?

    3) rastänkarna som Hoppe tror på (Lynn, Rushton, Jensen m.fl.) hävdar att östeuropeiska judar och vissa sydostasiater är signifikant intelligentare än nordeuropeer. Varför kom inte den industriella revolutionen hos någon av dessa grupper? Dessutom finns väl knappast några skäl att tro att dessa skulle ha högre tidspreferenser?

    4) att ”intelligenta” människor INTE får mer avkomma än än andra har alltid varit alla rastänkares stora ångest och en viktig grund för all eugenik. Detta förhållande gällde också innan vi hade någon signifikant välfärdsstat. Det gäller i stater idag som inte är välfärdstater.

    5) är många barn verkligen ett exempel på hög tidspreferens? Det förefaller mig som man måste väga in massa faktorer t.ex. Förekomst av preventivmedel, befintlig välståndsnivå osv

    6) Hoppe rör ihop det kring hur det naturliga urvalet funkar. Mer ekonomiskt välstånd är inte lika med mer reproduktiv framgång.

    Sen verkar han missa hela Mises poäng med ideer som orsaker till samhällelig förändring, fast det kanske pratat om på annan plats.

    Och nu har vi ju inte ens börjat granska det tveksamma material och myriader av antaganden Hoppe baserar hela teorin på.

    • Nej som du är inne på Christian så är detta en ganska stor fråga med flera dimensioner. Håller med dig i en del av det du skriver. Jag tror dock att kultur och intelligens har varit två viktiga faktorer för industriella revolutionen. Argumenten är kort återgivna här som det brukar bli på 12 minuter, lite längre i talet som är länkat ovan och även i hans senaste bok för den som är intresserad.

      1) Övriga parametrar för den industriella revolutionen kanske du håller med om som t.ex. att det behöver ackumuleras kapital som kräver låg tidspreferens och det är väl ganska okontroversiellt att intelligens hör ihop med låg tidspreferens?

      2) Förstår inte vad du avser här.

      3) Han säger mig veterligen ingenting om högre tidspreferens hos vissa raser? Men det stämemr att Lynns resultat om man ska tro på dem säger att smartast är en viss grupp judar sen sydostasiater, vita osv. Det är en liten detalj som de som kopplar Lynn till vit makt rörelsen har missat, även vit makt rörelsen har missat det verkar det som 🙂

      4) Ja säkert är det så men här pratade vi om intelligens som finns i flera raser.

      5) Nej inte alltid, vem har sagt det.

      6) Nej det tror jag inte att någon har hävdat heller.

      Han skriver om Mises och Rothbards idéer kring detta och håller med om stora delar av det. Vad är det för tveksamt material och myraider av antagande som du hittade på 12 minuter eller menar du i källorna som du har läst?

      • Joakim,

        Vad gäller antagandena så tänker jag framförallt på den rasorienterade litteratur som jag tror, om jag förstått och minns rätt, Hoppe baserar teoretiserandet på. Vill minnas att han tagit mycket inspiration från Vanhanen & Lynns skrivande om IQ i relation till nationellt välstånd. Och de antaganden jag tänker på är kring vad IQ måttet egentligen mäter, hur man klassar något som genetiskt eller inlärt osv.

        Jag är skeptisk till den här litteraturens vetenskapliga kvalitet, och de slutsatser folk (inte nödvändigtvis Hoppe men en del andra) vill dra ur den. Jag är dock inte väldigt insatt i den eller debatterna kring den.

        Tanken med 2) var att man kanske kunde tänkt sig att nämnda grupper var intelligentare, men hade högre tidspreferens och lägre kapitalackumulation än nordeuropa och därmed blev de inte först med en industriell revolution. Men så torde inte vara fallet.

      • Nej du har rätt i han har varit inspirerad av Vahanen & Lynns bok som han nämner och går igenom i någon föreläsning. Jag har inte läst Lynns bok ännu men den är på min lista men jag har träffat honom en gång och diskuterade den med honom och det låter intressant. Ja det är sunt att vara skeptiskt jag måste läsa den först innan jag kan ha någon starkare åsikt men jag tycker det är intressant.

        Men det som var intressant var att jag nyligen fick tips om den här artikeln av Rothbard där han skriver om just de här sakerna vilket jag inte hade en aning om:
        http://www.lewrockwell.com/rothbard/ir/Ch75.html
        Läs den! Den är intressant och ger en bra överblick över debatten. Enligt Rothbard var de här tankarna spridda och accepterade bland de flesta akademiker men försvann i början av 1900-talet. I och med The Bell Curve kom så börjades det diskuteras igen men det var knappast något nytt.

        Angående 2, ja nej det är väl kombinationen av orsaker.

  • Angående tidspreferenser så blir spel (som roulette och kort) och lotterier utbredda nöjen under 1700-talet. Adelns ideal kan inte heller påstås präglas av små tidspreferenser under den epoken. Mitt intryck är att man under 1500-talet generellt hade lägre tidspreferens än på 1700-talet, inte minst därför att den ekonomiska tillväxten och teknologiska utvecklingen hade gjort att det på 1700-talet (före ångmaskinerna) fanns mycket fler branscher och än bara jordbruk, att skörda och lagra. I föränderliga tider blir långsiktighet riskfylld. Karl XI planterade berömt utvalda högkvalitativa ekar som virke till vår örlogsflotta. De är mogna nu när vi har sterlingubåtar…

    Faktiskt så är mitt intryck av erfarenhet att entreprenörer, svenska små egenföretagare (t.s. från högutbildade konsulter och forskare som driver eget), är otåliga doers och har hög tidspreferens. Jag tror det gäller för de tidiga industrialisterna också. Det var bönderna som var långsiktiga, inte såna som Isambard Kingdom Brunel.

    • Banfield avser inte som jag förstått det att ”högre klasser” = adeln. Sjävlklart har det funnits en utbredd dekadens och hög tidspreferns inom delar av adeln. Hans forskning är omfattande kring sociala klasser och inget som är taget ur luften. Jag har inte läst hela hans bok och bara utdrag så jag vågar inte uttala mig om vad han baserar olika delar på, får återkomma när jag har gjort det. Den finns billigt här http://www.abebooks.co.uk/servlet/SearchResults?an=edward+banfield&bt.x=-546&bt.y=-296&sts=t&tn=revisited

      Angående bönder så beror det på vad man pratar om, är inte många bönder småföretagare eller driver stora gods? Stor skillnad på till exempel en dagavlönad dräng och bonde.

      Men självklart är det så att de flesta teorier drar svepande generella slutsatser om stora sammanhang. Det är så vi människor gör för att förstå större skiften i historien som vi senare sätter namn på som t.ex. industriella revolutionen. Alla vet samtidigt att den inte skedde över en natt.

  • Som jag uppfattat det var det mest ren tur som gjorde att Sverige förvandlades från en kungadiktatur och U-land till en västerländsk industrination på 1800-talet.

    Det liberala systemskiftet var en rätt toppstyrd process som genomfördes av en liten kompiselit i Stockholm.

    Hur hade Sverige sett ut i dag, om inte Gripenstedt på en frankrikeresa år 1850 råkat lägga vantarna på några skrifter av Bastiat, som inte bara förändrade hans liv men hela Sveriges historia?

    • Ja, slump eller åtminstone kausala samband som vi har svårt att se spelar säkert en viktigare roll i den sociala evolutionen än vi kan tro. Emellertid kan man ju påpeka att Bastiats ideer, och andra liberalers ideer var nödvändiga för sveriges utveckling så att ideer är obeskrivligt viktiga ser vi ju i det exemplet.

      • Ytterligare en poäng om vikten av idéer. Mainstream ekonomer och ekonofysiker har säkert lika hög IQ som dagens österrikare. Deras idéer är dock extremt mycket sämre vilket gör att de tenderar att hamna snett rätt ofta.

  • Enligt Hoppe så har vi i Sverige helt enkelt knullat oss sjävla intelligentare under 1800-talet.

  • Själv tror jag att de intelligentaste och driftigaste stack till Amerikat när vi industrialiserades. inte för att det blev värre här, tvärtom, utan för att det var ännu bättre där och för att de fick tillåtelse och råd att sticka.

    Industrialiseringen är kunskapsackumulation, och tillåtelse för individen, den enda kunskapsbärande enehten, att använda sin kunskap, alltså individuell frihet. För mig är det uppenbart. ”Intelligens” är sekundärt. Det är dessutom diffust definierat. Tidspreferens, nyfikenhet och självdisciplin är väldigt mycket viktigare för välståndsskapande än att kunna derivera ett plynom i huvet. Högskolestudier är ett utmärkt exempel på detta, sällan finns anledning att vara intelligent där, bara att läsa och lära mekaniskt.

  • @ Egensinnig
    Den betydelse de som stack, även haft för Sveriges utveckling är svårt att överskatta.

    Emigranterna behöll som regel kontakterna med familj och vänner hemma via brevväxling och återvände ofta senare till hemlandet. Dessa band över Atlanten förde nya idéer, innovationer och folkrörelser till Sverige.

    Både på gott och ont.

    Historikern Sidsel Eriksen har t.ex. skrivit om hur amerikanska väckelserörelser formade den svenska folkkulturen på 1800-talet, och hur speciellt skötsamhetsideologin som blev en hörnsten för den moderna svenska staten, gjort att Sverige har en mer uppfostrande syn på medborgaren än västliga liberala demokratier.

    http://www.staff.hum.ku.dk/sidsel/drunken.htm

  • Jag kan inte förstå att han kan ha ett så pass tyskt uttal på sin engelska, det är helt makalöst när man tänker på att han har använt engelskan dagligen under en väldigt lång period. Han är ungefär lika dålig som jag på att tala, det frekventa användandet av ”hmm” mellan meningarna är något jag själv använder när jag talar inför en grupp och det är mycket jobbigt att lyssna på.

    • Gamla vanor dör långsamt antar jag. För mig är det tvärtom, jag blir som trollbunden av hans sätt att tala och skriva. Han har ett sådant metodiskt och intellektuellt sätt att uttrycka sig på.

  • Bra film men han börjar vid 4 minuter och 40 sekunder, dvs starten var inte så bra.

    Filmen bör ses i samband med denna filmen från axess.

    http://www.axess.se/tv/player.aspx?id=3388

    Sammantaget så visar dessa filmerna vad som är utmaningarna för Sverige i framtiden.
    Troligen är det kört för Sverige. De som är smarta bör därför utvandra till Finland, Norge och Danmark så snabbt som möjligt. Även USA, Canada, och schweiz är bra alternativ.

    • Det du länkade till PerKQ var i min smak. Dessutom argumenterar han bättre än jag och är inte ”vit”…

      Tyvärr tror även jag att Sverige är kört och lär blir det första Europeiska offret till muhammedanerna. Vad har man att hoppas på här i landet? Bedrövligt om det enda vore statskupp av svenskar, vilka i så fall?

      I släkten och vänskapskretsen har jag de som redan flyttat till Finland, Danmark och Schweiz. Vi (frugan & jag) funderar på att flytta till Finland som sommarbas och något varmt ställe på vintern.

  • Hoppe avviker i flera avseenden från von Mises ståndpunkter. Ludwig von Mises framstår tydligt som en försvarare av demokratiskt styre i sin bok ”Omnipotent Government: The rise of the Total state and Total War”. Hoppe attackerar det demokratiska systemet skoningslöst utifrån sin anarkistiska övertygelse. Mises däremot menar att en minimal stat är nödvändig. För egen del är jag mer eller mindre övertygad om nödvändigheten av en minimal stat. Både utifrån mitt läsande av von Mises men också utifrån vad jag läst av Robert Nozick. Däremot det självklart så att staten ska ses som ett nödvändigt ont och dess roll inskränkas till ett absolut minimum. Den ordning vi har idag där poltikerna inte kan hålla sin fingrar ifrån att bestämma på mer eller mindre livets områden är ju uppenbart galen.

    Sedan ungefär 15 år tillbaka är jag medlem i Moderata Samlingspartiet och det är helt galet hur det partiet med tiden urartat. Anders Borg hade bevisligen sunda instinkter och något sånär sunda instinkter till inte för allt så länge sedan. Nu har han tyvärr sålt sin själ till den djävul som kallas realpolitik. Direkt man pratar med moderata företrädare får man höra att det är viktigt att partiet är pragmatiskt och väljartillvänt. Detta är vad nysossen Fredrik Reinfeldt gjort med Moderaterna. För att vinna makt har han sålt ut alla gamla principer. Idag är faktiskt Fp mer högerorienterat än M. De vågar bryta några tabun i skattefrågor exempelvis. Fredrik Reinfeldts stora problem är att han är en politruk ut i fingerspetsarna. Det är inte bra för någon människas mentala hälsa att inträda i riksdagen. Fredrik Reinfeldt har endast pryat lite i verkligheten utanför riksdagen och regeringskansliet. Sedan han var 27 år gammal har han varit en del av knapptryckarkompaniet.

    Detta tär på en människa och i ett land som Sverige är det väldigt svårt för en människa som trätt på sig härskarringen att inte förtäras av dess demoniska krafter. Vill man vara konspiratorisk beror Reinfeldts håravfall på att han så länge vistats i Mordor och att han och hans parti blir alltmer sossigt beror såklart på härskarringens förtärande kraft på hans mänsklighet. Härskarringen gör tyvärr människor ondskefulla och makthungriga. Om man vill behålla ett friskt förhållande till makten måste man undvika maktens boningar och sky både Härskarringen och de små ringar som binder människor och förslavar sinnet och de frihetliga instinkterna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *