Bitcoin – En libertariansk introduktion

1-bitcoin”När en statlig valuta utmanas, utmanas staten själv, och marknadskrafter rör sig snabbt runt sjuka hinder som tappat sitt värde.”  – Erik Voorhees

Introduktion
Vad är Bitcoin?
Hur fungerar det?
Varför har Bitcoin ett värde?
Kom igen, VARFÖR har Bitcoin ett värde?
Hur skaffar man Bitcoins?
Att vara försiktig med pengar
Vad kan man göra med Bitcoins?
Bitcoin vs. staten
Bitcoin och disruption
Användbara resurser

Introduktion

Det har varit mycket prat om Bitcoin inom libertarianska och ekonomiska circlar. Det är på väg att bli ett modeord, men som alla nya system som bryter sig in på den publika scenen snabbt, så kommer Bitcoin med spänning, spekulation, rykten, och rent ut sagt förvirring. Faktum är att Bitcoin är komplicerat. Det är trots allt ett helt nytt globalt monetärt system, det är både en valuta och ett betalnätverk för den valutan.

Som alla kraftfulla verktyg, är det viktigt för dem som är intresserade av att använda Bitcoin att lägga lite tid på att utbilda sig. Precis som en cykel, när du väl lärt dig att använda Bitcoin, kommer det kännas enkelt och bekvämt. Men också som en cykel så kan man lägga år på att lära sig om teorin som möjliggör operationen. En så djup kunskap är inte nödvändig för den som faktisk cyklar, och på samma sätt kan man ta del av Bitcoin-världen bara man har lite hälsosam nyfikenhet och lite träning.

Den här artikeln är en nybörjarguide till Bitcoin: en översikt av detta fascinerande nya fenomen från perspektivet av en ödmjuk libertarian som bryr sig mer om följderna för mänsklig frihet än om det tekniska protokollet och den lysande vetenskapen bakom nätverket.

Det grundläggande du bör veta om Bitcoin hittar du här, allt från en lätt teknisk överblick till due diligence till monetär ekonomi och teori. Du kommer också hitta en omfattande lista med resurser som kommer göra dig uppdaterad på denna mest fascinerande händelse inom anarko-kapitalistisk teknologi sen internets födelse.

Vad är Bitcoin?

Bitcoin är två saker: det är en digital valutaenhet och det är det globala betalnätverk som skickar och tar emot valutaenheterna. Både valutaenheten och betalnätverket delar samma namn: Bitcoin.

Som en valutaenhet, tänk på Bitcoin som andra valutor. Världen har euros, dollars, yen, guld och silver uns, och nu har det även Bitcoin. Egenskaperna hos Bitcoin valutan är följande:

  • Det kommer aldrig finnas mer än 21 miljoner Bitcoins, och dom släpps över tid i en avtagande takt (när det här skrivs så existerar runt 10.9 miljoner Bitcoins).
  • Då nya Bitcoins släpps efter ett förbestämt schema så ges dom slumpmässigt till dem som bidrar med processorkraft till att säkra nätverket. Detta kallas ”Bitcoin brytning” men det borde mer riktigt kallas ”Bitcoin revision.” De som bidrar med mer processorkraft till det här jobbet har större odds att få de nya mynten, men hastigheten av nytt myntskapande ökar aldrig (det minskar faktiskt över tid tills alla 21 miljoner mynt existerar). Inflation är då förbestämd och alltid minskande mot noll. Grafen nedanför visar släppet av nya mynt och inflationen:
  • Varje Bitcoin kan delas med ett hundra miljoner. Du kan alltså äga 0.00000001 Bitcoin.
    Bitcoins kan delas och kombineras sömlöst i ditt konto.
  • Det är teoretiskt omöjligt att skapa en falsk Bitcoin (för att förstå varför det är sant måste man studera kryptografi och rätt avancerad matematik).
  • Som en valuta som existerar i en perfekt fri marknad så har Bitcoin alltid ett marknadspris. Då detta skrivs är priset runt $65 (414 SEK). Eftersom Bitcoin är global så finns det marknadspriser för Bitcoin i alla stora nationella valutor från yen till Brasilianska reals.
  • Bitcoin handlas som andra valutor på växlingssidor, och det är så marknadspriset bestäms. Den främsta växlingsplatsen är MtGox.com.

bitcoin

Så det är detaljerna för Bitcoin som en valutaenhet, men Bitcoin är också ett betalnätverk. Som ett betalnätverk ersätter Bitcoin banker (speciellt Riksbanken eftersom skapande av pengar inte kontrolleras av någon viss person eller grupp), inter-bank betalnätverk (som SWIFT och SEPA), betalprocessorer (som PayPal) och förmedlare (t.ex. Western Union). Dessa massiva industrier som de relaterar till skapande, förvaring, redogörelse, och förflyttandet av pengar har blivit övertaget av Bitcoin. Om Bitcoin lyckas så är det sannolikt att PayPal och Western Union försvinner från marknaden. Federal Reserve och alla andra centralbanker inklusive Riksbanken skulle bli överflödiga. ”Disruptiv teknologi” är en underdrift.

Hur fungerar det?

Men hur fungerar Bitcoin kan man fråga sig? Hur ersätter det funktionerna för vilka vi sedan länge förlitat oss på (och varit förpliktigade till) stater, banker, och betalföretag?

För att använda Bitcoin så laddar du traditionellt ner mjukvaran (men du kan också använda en ”e-plånbok”, det diskuteras senare). Mjukvaran fungerar som ditt ”bankkonto.” Det förvarar en hemlig kod på din dator, och den här koden gör att pengar kan spenderas från ditt bankkonto. I Bitcoin terminologi så kallas detta bankkonto för din ”plånbok.” Så din plånbok sitter på din dator, och så fort som någon har denna plånboksmjukvara kan den ta emot och skicka Bitcoins till andra plånboksägare vart som helst i världen. Det är lika snabbt och enkelt som att skicka ett email (enklare eftersom du inte behöver skriva ett meddelande!).

Du behöver inget namn, adress, person- / slav-nummer, eller någon annan personlig information. Ingen ”godkänner” dig för Bitcoin. Det är gratis mjukvara med öppen källkod. Du kan ladda ner det från Bitcoin.org.

Transaktioner skickas och konton säkras med vad som är känt som ”publik nyckel kryptografi.” Varje konto har en publik nyckel och en privat nyckel, där båda är långa strängar av nummer och bokstäver. Din plånboks-mjukvara känner till din privata nyckel, och det gör att den kan skicka pengar. För att skicka pengar till någon behöver du bara veta deras publika nyckel (i princip deras bankkontonummer). Om du har din privata nyckel plus deras publika nyckel kan en transaktion skapas och pengarna dras från ditt konto och krediteras till mottagarens konto, utan att någon annan har något att säga om saken.

Som nämnts så definieras ditt konto som en lång sträng av nummer och bokstäver:

1PGFCtrJHUsc7fs4LGWLmXUEwuKyDaHuRa

Ditt konto har ingen personlig information knutet till sig. Du behöver inte uppge någon information när du skaffar ett Bitcoin konto. Det betyder att du kan ta emot, förvara, och spendera Bitcoins med relativ anonymitet. Anonymiteten är relativ eftersom om du publicerar din adress någonstans som kan kopplas till dig (som på din Facebook sida), då kan någon självklart se att det kontot tillhör dig, och pengar som går till det är inte längre anonymt.

Bitcoin fungerar därför som ett peer-to-peer nätverk där kontoägare kan flytta Bitcoin valuta mellan konton omedelbart och med relativ anonymitet. Så länge som kontoägaren skyddar sin privata nyckel så är de pengarna säkra och endast ägaren kan skicka dem till någon annan (och ingen kan stoppa transaktionerna).

3-planbok

Varför har Bitcoin ett värde?

Detta är det kanske det viktigaste ämnet att ta upp, eftersom inget annat spelar någon roll om Bitcoin inte har något värde. Vad gör att Bitcoin är värt någonting? Är det inte bara ”fejk”? Är det inte bara en påhittad virtuell valuta? Många säger ”Jag kan inte hålla det, jag kan inte se det, det vill säga det är artificiellt och inte värt min tid.” Låt oss utmana denna förståeliga initiala reaktion. Låt oss demonstrera varför Bitcoin är värdefullt, och mycket väl värt ens tid.

Finansiellt privatliv har länge symboliserats av det ökända ”Schweiziska bankkontot.” Men, ändå måste alla med ett Schweiziskt bankkonto lita på banken, och som vi sett de senaste åren så är ”bank-integritet” även i Schweiz en myt; banker där har böjt sig för amerikanska staten och avslöjat personlig information om deras kunder. Så föreställ dig att du har ett privat, numrerat Schweiziskt bankkonto, men utan att behöva handskas med själva banken. Det är Bitcoin. Istället för att lita på en reglerad bank som styrs av felande människor så gör Bitcoin att du kan lita på en oreglerad kryptografisk miljö som styrs av ofelande matematik: 2+2 kommer alltid vara 4, oavsett hur många pistoler staten riktar mot ekvationen.

Bitcoin är alltså den enda valuta och monetära system i världen som inte har någon kredit-risk vid förvaring och förflyttning. Detta är absolut revolutionärt och du borde läsa föregående mening en gång till. Guld-förespråkare kommer peka ut att fysiskt guld inte har någon kredit-risk, men det är bara sant för guld som du förvarar hemma. Förvara det i ett säkerhetsvalv eller en bank och du har kredit-risk. Och att skicka guld? Du behöver lita på alla möjliga personer om du vill förflytta ditt guld någon annanstans eller spendera det på distans.

Bitcoin betyder att du har fullt ägarskap av dina pengar både vid förvaring och förflyttning. Ingen kan hindra dig från att ha det. Ingen kan hindra dig från att spendera det. Öven om någon bryter sig in i ditt hem, eller om staten försöker med konfiskering (som de gjorde 1933 med guld i USA), så är dina Bitcoins säkra. Försök fly landet med $1,000,000 i ädelmetaller utan att staten får reda på det. Lättare sagt än gjort. Med Bitcoin är det nästan lättare gjort än sagt; du kan sätta $1,000,000 i Bitcoin på ett USB minne, eller skriva den privata nyckeln på en bit papper, eller bara maila plånboksfilen till dig själv och ladda hem den utanför landet.

Börjar du se värdet? Aldrig i mänsklighetens historia har en individ haft den här möjligheten. Det är utan motstycke.

Kom igen, VARFÖR har Bitcoin ett värde?

Vid det här laget bör skeptiker säga ”okej, visst, du kan förvara och spendera Bitcoins utan hinder, men vad get dem värde från första början? Varför har dom ett pris?” Det är en mycket bra fråga, och även ekonomiexperter har kämpat med svaret.

Men svaret är faktiskt enkelt. Bitcoins har ett värde eftersom A) de är användbara, och B) de har ett begränsat utbud. Kombinera de två attributen i vilken tillgång som helst och du kommer att upptäcka att det har ett pris. Det ögonblick när den första Bitcoin byttes till någon annan i utbyte för en annan tillgång så blev en växlingskurs (marknadspris) etablerad. Senare handlare kom överens eller kom inte överens om den kursen, och gjorde fler utbyten därefter. Bitcoin utvecklade alltså spontant ett pris, precis som alla saker gör i en öppen marknad om de är tillräckligt användbara och har tillräckligt begränsat utbud.

Låt oss kolla på värde lite mer, eftersom det är en omtvistad fråga med Bitcoin. Det finns många (inklusive Paul Krugman) som tror att Bitcoin inte är värt någonting och inte är mer än en spekulativ bubbla.

Jag skulle inte förvänta mig att Krugman ”fattar det”, men visare/riktiga ekonomer behöver bara observera metaller för att börja förstå varför Bitcoins har ett värde. Alla starka förespråkare av guld eller silver bör förhoppningsvis förstå varför dessa metaller borde vara pengar. Svaret är att dessa metaller brukar väljas i en fri marknad som pengar, eftersom deras specifika egenskaper gör dom användbara som ett medel för byteshandel. Det är egenskaperna hos guld och silver – unika till dessa metaller – som gör dom utmärkta som pengar. De är sällsynta, mätbara, likartade, transportabla, har en hög värde-till-vikt ratio, är enkla att identifiera, är tåliga, och deras utbud är relativt stadigt och förutsägbart. Jämför detta med andra varor som kycklingar, eller snäckor, eller sand, och du ser att ingen av dem är så bra när det gäller ovanstående egenskaper som ädelmetaller. Varför inte andra metaller…varför använder vi inte järn som pengar? Det är inte sällsynt nog – du skulle behöva skottkärror med järn i butiken för att handla.

Som vilken österikiskt ekonom som helst kan berätta för dig, så är pengar bara den handelsvara i en fri marknad som bäst uppfyller egenskaperna nödvändiga för användbart utbyte. Guld och silver vinner varje gång en våldsam regering inte kommer i vägen… eller åtminstonde så är det sant historiskt sett. Men, det betyder inte att guld och silver är ”perfekta, ofelbara pengar.” Det finns faktiskt praktiska problem. Man kan inte enkelt dela och kombinera silver mynt för att skapa växel. Man kan inte enkelt skicka stora summor med guld över avstånd utan att hyra in säkerhet och vänta på transport. Man måste betala förvaringsavgift, eller riskera stöld i hemmet. Och, även om det är svårt, så är det möjligt att tillverka falska guld- och silver-tackor och sedan sälja dom som äkta vara på marknaden.

Så då följer det att om guld och silver inte är perfekta pengar (även om det är det bästa vi haft), kanske mänskligheten kunde upptäcka eller uppfinna något som var ännu bättre. Detta är Bitcoin experimentet – frågan om Bitcoin, med dess specifika attribut, är en ännu bättre form av pengar än det som marknadsplatsen just nu har att välja mellan (eller när det gäller statlig fiat valuta, är tvingad till att använda). Om de ästerikiska ekonomerna har rätt, och marknaden tenderar att välja medlet för byteshandel som bäst fungerar som pengar, och Bitcoins specifika attrubut gör dem till utmärkta pengar, då kanske marknaden över tid kommer att använda dem för det ändamålet.

Svaret är än så länge: Ja. Bitcoin hittar fler och fler områden för tidigt anammande, vilket stöttar marknadspriset mer, ger förtroende till ägare att valutan kommer behålla sitt värde, och detta gör att Bitcoin kan användas för ännu fler ändamål. Det är en organisk och stökig process, full med försök och felanden, gropar, briljanta innovationer och hemska misslyckanden. Men det är vad en öppen marknadsplats är, inte sant? Varje dag byggs en mer motståndskraftig ekonomi, och inte med en pistolsmynning riktad mot en, utan frivilligt – inte efter ett påbud från Ben Bernanke, utan genom spontan, privat ordning sprungen ur egenintresset.

Många har gett argumentet att ”ingenting backar Bitcoin.” Och det är sant. Bitcoin kan inte lösas in för något fast värde, och inte heller är det kopplat till någon existerande valuta eller handelsvara. Men, det är inte heller guld. Guld är inte backat av någonting – det är värdefullt eftersom det är användbart och sällsynt. Bilar är inte backade av någonting, de är bara användbara som bilar och har därför värde. Mat är inte backat, inte heller datorer. Alla dessa varor har värde i proportion till deras användbarhet och sällsynthet, och man behöver bara se användbarheten hos Bitcoin för att förstå varför, utan backning av någon stat eller företag och utan att vara kopplat till någon fiat valuta eller existerande handelsvara, den har ett pris på marknaden och med rätta.

Hur skaffar man Bitcoins?

När man förstår varför Bitcoins är användbara och därför värdefulla, kanske man vill skaffa sig några. Men hur? Ja, hur skaffar man vilken valuta som helst? Det finns två sätt, endera genom att sälja produkter eller tjänster för det, eller köpa det på en marknad.

Vi kommer undersöka att köpa det på en marknad först. ”Marknader” är helt enkelt webbsidor där köpare och säljare samlas för att byta en valuta till en annan. Om du har ett konto på en marknad, och laddar kontot med t.ex. dollar eller euros, då kan du köpa Bitcoins.

De praktiska stegen för att göra det här är som följer:

  • Steg 1) Skapa ett gratis konto på en pålitlig marknad som MtGox.com eller (mest för Europeer) BitStamp.net.
  • Steg 2) Sätt in pengar på marknaden genom att göra en banköverföring.
  • Steg 3) När dina pengar finns på marknaden kan du köpa Bitcoins till det aktuella marknadspriset. Dina Bitcoins finns då på marknaden i ditt konto tills du skickar dom någon annanstans (till din personliga ”plånbok” eller någon du vill betala, osv). Om du vill sälja Bitcoins för dollar, euros, osv., gör du bara det omvända – skicka dina Bitcoins till en marknad, sälj dom till marknadspris, och överför pengarna till ditt bankkonto.

Bitcoin-marknaden är helt likvid och är öppen 24/7 med inga helgdagar. Marknaderna kan nås från alla länder i världen och har stöd för alla stora nationella valutor (smarta valutahandlare kan inse att det finns intressanta arbitrage-möjligheter och medel att skaffa valutor i länder med kapitalkontroller via Bitcoin).

Det andra sättet att skaffa Bitcoins är att sälja varor och tjänster för dem, precis som du säljer varor eller ditt dagsverke för kronor. Att kunna ta emot Bitcoins är så enkelt som att lägga upp din Bitcoin adress på din webbsida, och du får den adressen automatiskt när du har en Bitcoin plånbok. Det behövs ingen ”registrering” eller ”godkännande” för att kunna acceptera Bitcoin. Du kan vara i alla åldrar, och i alla länder. Skaffa bara plånboksmjukvaran (från bitcoin.org) eller använd en ”e-plånbok” som Paytunia.com, och klistra in din Bitcoin adress för världen att se. Vem som helst som ser din Bitcoin adress kan skicka dig Bitcoins på momangen.

För småföretag som vill ha ett mer avancerat sätt att ta emot och hålla koll på Bitcoin-betalningar för online-beställningar finns det ett par bra handelslösningar. Bitpay är en av dom – den kopplas in till din sida (med vanliga varukorgsplugins) och gör det möjligt för dina kunder att välja ”Bitcoin” som betalning vid utcheckningen istället för kreditkort eller PayPal, etc. (det här ersätter inte dom metoderna, det ger bara dina kunder ett nytt alternativ). Vidare, eftersom få företag kan betala löner och leverantörer med Bitcoin (för tillfället), så ger system som Bitpay förmågan till företag att automatiskt konvertera inkommande Bitcoin betalningar till USD/EUR etc., och få det insatt på företagets bankkonto. Avgifter är mycket lägre än kreditkortsbetalningar, och Bitcoin har noll chargebacks eller upphävningar (det är omöjligt att häva en Bitcoin betalning) så handlare kan säkert acceptera betalningar från alla länder med ingen risk för upphävningar, vilket bör vara en välkommen lättnad för de som blivit brända av PayPal eller kreditkortsbedrägeri. Bortsett från Bitpay.com är också Paysius.com ett alternativ för handlare att acceptera Bitcoin.

Det var det – så skaffar du Bitcoins. Köp dem, eller sälj saker i utbyte.

Att vara försiktig med pengar

Det är här som personer har berättigad oro. Bitcoin kräver en hög grad av personligt ansvar, så användare behöver veta dom grundläggande reglerna för att använda Bitcoin på ett säkert sätt. De dåliga nyheterna är att om du klantar dig så kan du förlora pengar och aldrig få tillbaka det. De bra nyheterna är att med några få grundläggande fingervisningar och lite träning kan du använda Bitcoin extremt säkert, utan rädsla för förlust. Ge dig inte i kast med Bitcoin utan att förstå de här grundläggande koncepten:

  • Koncept 1) Bitcoins är som kontanter och är därmed förvarade på en specifik fysisk plats. Det betyder att du alltid måste vara uppmärksam på vart dina Bitcoins är, och vilka risker den platsen presenterar. Till exempel, om dina Bitcoins är på din dator och du inte säkerhetskopierar dom till någon annan plats (ja det är enkelt att säkerhetskopiera dom), och din dator krashar, då är dina pengar borta. Det finns inget företag du kan ringa och klaga till… pengarna är borta för alltid. Samma sak om du förvarar dina Bitcoins med en online tjänst (som en e-plånbok eller marknad), då litar du på den tjänsten att hålla dina mynt säkra. Om du ger dina mynt till någon som inte är pålitlig så kan dom ”försvinna” och du får aldrig tillbaka mynten. Du skulle inte ge 1000 kronor till någon du inte litar på. Samma sak gäller med Bitcoin. Så om mynten är i din ägo (på din dator eller smartphone) måste du vara uppmärksam över dem, säkerhetskopiera dem, och hålla dina system säkra. Om dina Bitcoins förvaras av någon annan måste du kunna lita på den parten. Detta är det viktigaste säkerhetskonceptet för Bitcoin.
  • Koncept 2) Var du än förvarar Bitcoins kommer dom skyddas av lösenord. Om Bitcoins finns på din dator i din plånboksfil, och någon får reda på ditt plånbokslösenord och får tag på plånboksfilen, då kan dom spendera dina Bitcoins! Samma sak med online tjänster, om du förvarar Bitcoins där och någon får reda på din inloggningsinformation så kan dom stjäla dina mynt. Använd starka lösenord när du handskas med Bitcoin (mer än 15 slumpmässigt valda tecken) och förvara lösenorden på en säker plats. Dina pengar är inte skyddade av statens skattesubventionerade bankgarantier – en Bitcoinbank kan inte bara knappa in siffror på ditt konto för att ersätta stulna pengar om du klantar till dig med ditt lösenord.
  • Koncept 3) När mynt finns på din dator (dvs. när du använder plånboksmjukvaran från bitcoin.org), första gången du öppnar din plånboksmjukvara behöver du skapa ett lösenord för att kryptera din plånbok (se Koncept 2 ovan). Efter du skapat detta lösenord (glöm det aldrig!) MÅSTE du säkerhetskopiera din plånboksfil till en annan plats. Denna fil är var dina pengar förvaras. Filen heter ”wallet.dat” och att säkerhetskopiera den är så enkelt som att kopiera filen och placera den någon annanstans. För att hitta din wallet.dat fil:———
    På Windows, måste du först säga åt din dator att ”Visa dolda filer och mappar” – kolla upp hur du gör det online. Sen kan du hitta din plånbok här:C:\Documents and Settings\DittAnvändarNamn\Application data\Bitcoin (XP)C:\Användare\DittAnvändarNamn\Appdata\Roaming\Bitcoin (Vista och Windows 7)Om du är på en Mac hittar du den här:
    ~/Library/Application Support/Bitcoin/
    ——–Placera wallet.dat filen på en USB sticka i ditt kassaskåp eller maila den till dina föräldrar. Bränn den till en CD och lägg CD:n i ett säkerhetsfack på banken. Kopiera filen till en annan dator. Du kan till och med maila filen till dig själv. Ännu bättre, gör två eller tre av ovanstående steg. Om du säkerhetskopierar filen riktigt och håller den säker så är sannolikheten att du förlorar dina Bitcoins lägre än att dö i en bilkrock. Om du inte säkerhetskopierar plånboksfilen så är risken att du förlorar dina Bitcoins hög. Viktigt: Om du använder mer än 100 Bitcoin adresser med din plånbok måste du göra en ny backup fil (den första backup filen kommer inte veta om den 101:a adressen).
  • Koncept 4) Frihetsförespråkare älskar fria marknader. Men med frihet kommer ansvar. Bitcoin existerar i en fri marknad. Den är inte reglerad, spårad, eller överblickad av någonting annat än kall och hård matematik. Så de företag och organisationer du hittar i Bitcoinland är ofta oreglerade och privata. Ett Bitcoin-baserat företag behöver inte ens vara registrerat som ett företag någonstans, eftersom det inte behöver ett företagsbankkonto eller ett utpressningsnummer från Skatteverket (även kallat organisationsnummer). Medan det här betyder att Bitcoin möjliggör för helt fri handel på en global skala så betyder det också att Bitcoin användare behöver vara försiktiga och vaksamma. Köp inte saker från företag eller webbsidor du inte litar på. Du kanske aldrig ser dina pengar igen, och det finns ingen möjlighet att ”häva” en betalning. Med Bitcoin är ditt rykte och din historia allt. Om du inte skulle ge dina kontanter till en främling i en gränd, ge inte Bitcoins till en främling online. Njut av den fria marknaden och var en ansvarsfull vuxen.
  • Koncept 5) Kom ihåg att Bitcoins fortfarande bör anses vara ett experiment. Så resilient som systemet har visat sig vara så är det fortfarande nytt. Värdet av en Bitcoin kan sjunka till noll imorgon. Detta betyder att under inga omständigheter bör folk investera pengar i Bitcoin som dom inte har råd att förlora. Bitcoin är en högst volatil handelsvara med en extremt osäker framtid. Far- och morföräldrar bör inte satsa sina pensionspengar på Bitcoin (eller på svenska kronan för den delen).

Vad kan man göra med Bitcoins?

Det korta svaret är att du kan göra vad som helst, men du kanske måste bygga det först! Bitcoin möjliggör för vilken typ av byteshandel eller affär som helst, men eftersom det är så nytt så är många idéer om vad man kan göra fortfarande bara idéer. Entreprenörer har byggt och testat Bitcoin-system i några år nu, men den stora majoriteten av Bitcoins globala potential är oupptäckt. Varje frihetssinnad entreprenör bör överväga denna poäng.

Kollar vi på det som redan finns tillgängligt så är den mest grundläggande saken du kan göra med Bitcoins att köpa produkter och tjänster från alla som accepterar Bitcoin. En partiell lista kan hittas här: https://en.bitcoin.it/wiki/Trade

Det finns också den frodande olovliga drogmarknaden känd som Silk Road, där nästan alla substanser kan köpas för Bitcoins. Att komma åt Silk Road kräver fler säkerhetsåtgärder som t.ex. användandet av Tor, vilket är utanför ämnet för denna artikel.

Sen kan donationer göras väldigt effektivt med Bitcoin. Grupper från Wikileaks till indie film företag och djurhärbärgen accepterar Bitcoin donationer. Bitcoin fungerar bra för donationer eftersom mikro-donationer är möjliga (du kan inte skicka 0.7 kronor till en välgörenhet via PayPal, eftersom avgifterna är större än 0.7 kronor… men med Bitcoin så kan du). Om du vill acceptera donationer för någonting, publicera en Bitcoin adress på din webbsida. Det kostar dig ingenting. Vill du donera till Wikileaks? Här är deras adress:

1HB5XMLmzFVj8ALj6mfBsbifRoD4miY36v

Vill du donera till Ludwig von Mises Institutet i Sverige? Här är vår adress:

12rzCrPM9mCBiwbd8duxSQjmZNMvgvkPuz

Gillar du att spela? Poker-sidor som SealsWithClubs.eu ökar i popularitet, med större casinon under uppbyggnad. Online-poker är olagligt i vissa länder, men när det kommer till kritan kan staten varken spåra eller stoppa betalningar med Bitcoin från poker-webbsidor.

Vill du skicka pengar till vänner eller familj utomlands? Använd Bitcoin. Istället för att betala 250 kronor till Western Union, skicka Bitcoins gratis. Marknaden för pengatransaktioner är ett ställe där Bitcoin verkligen skiner, eftersom det passerar gränser omedelbart och utan möjlighet till reglering eller inblandning. Vidare, om du är i ett land som Kina eller Vitryssland som har kapitalkontroller, om du får tag på Bitcoins kan du omedelbart skicka pengar utanför landet till andra valutor.

Vill du ha guld eller silver för att lagra värde som du fått via Bitcoin? Testa en sida som Coinabul.com

Vill du jobba med frilansare eller har du ett företag som betalar folk i andra länder? Använd Bitcoin. Bitcoin gör att du kan betala ”under bordet” till vem som helst, var som helst. Att betala någon i Italien eller Indien är nu lika enkelt som att skicka ett mail.

Vill du skydda din förmögenhet eller flytta den privat? Bitcoin överskrider alla gränser och regulationer. Inte längre behöver du ha din förmögenhet sittande i ett bankkonto som kan bli fryst eller konfiskerat.

I princip, allt du kan göra med ”pengar” generellt, kan du göra med Bitcoin – med skillnaden att du nu inte har någon statlig restriktion på vad du kan göra. Om du är en handlare, varför inte börja acceptera Bitcoin som betalning? Det är enkelt att integrera med ett system som Bitpay.com.

Om du tror att Bitcoin kan användas på nya kreativa sätt, bygg systemet! Bara några få personer förstod internets makt på tidigt 90-tal. Det är samma med Bitcoin. Och precis som med internet så attraheras byggare och entreprenörer från hela världen.

Bitcoin vs. staten

Nu kommer vi till den roliga biten, vilken är speciellt relevant för alla libertarianska diskussioner om Bitcoin, och det är sättet som Bitcoin överstiger statlig kontroll. ”Okej,” säger folk, ”så Bitcoin är nytt och staten reglerar det inte än, men det kommer dom göra!” Tyvärr för staten, så kan dom inte det. Ingen person eller grupp av personer kan trotsa matematikens lagar som Bitcoin är byggt på.

Men först, låt oss kolla på sätten som staten skulle kunna blanda sig i Bitcoin systemet.

Privata webbsidor på en server kan tas ned av staten. Vi såg detta med fantastisk klarhet när MegaUpload blev nertagen av amerikanska regeringen, även innan någon rättegång eller bevisning av kriminell aktivitet hade gjorts. Det bör antas att staten kan ta ner vilken webbsida de vill, med eller utan lagligt stöd som SOPA eller PIPA (vilket bara ger en laglig välsignelse till krafter som redan anammats och demonstrerats). Så det här betyder att alla webbsidor som handskas med Bitcoin kan bli borttagna eller nerstängda. Marknaderna skulle vara första målet.

Men även här springer staten på problem, eftersom webbsidor kan bli speglade, kopierade, och gömda väldigt enkelt. Att ta ner Bitcoin sidor skulle vara som att kapa huvuden på en Hydra – för varje framgångsrikt kapande skulle publiciteten och vinst-motivet göra att många andra sidor dyker upp (exempel: se bara The Pirate Bay och det massiva utbudet av torrent-sidor).

Det är faktiskt så att vissa sidor visat sig vara omöjliga för staten att ta ner helt. Se bara på The Silk Road, vilket är en webbsida som säljer olovliga droger. Den amerikanska senatorn Chuck Schumer uttryckte ångest angående detta, men han är sorgligt impotent till att ta bort webbsidan eftersom den existerar på vad som är känt som det ”mörka nätet,” på servrar som är gömda via kryptografi. Om de Bitcoin webbsidor ovan-jord stängs ner kommer de gömda webbsidorna att frodas. Och varje gång en webbsida med hög profil tas ner ges Bitcoin gratis publicitet världen runt.

Så att ta ner webbsidor är en otillräcklig strategi om staten vill hindra Bitcoin. Vad mer kan dom göra?

Inom ett land kan staten hindra individer och företag från att öppet acceptera Bitcoins (och om det hände i USA skulle det vara det ultimata tecknet på att högsta domstolen hade helt övergett sina riktiga ansvarsområden). Anta att amerikanska (eller svenska) regeringen förbjöd handel med Bitcoin; det skulle betyda att Bitcoin bara kan accepteras i hemlighet. Detta skulle skada ekonomin rätt mycket, men skulle inte komma nära till att stoppa Bitcoin (och om inte alla regeringar skulle göra detta så skulle Bitcoin fortfarande accepteras öppet i andra länder vilket skulle leda till kapitalflykt, vilket skulle sätta press på regeringar att inte förbjuda det från första början).

Men kollar vi på den mer uppenbara attackmetoden då – kan inte bara regeringar ”stänga ner” Bitcoin transaktioner? Svaret är nej. Centraliserade system som PayPal, Visa, eller till och med företag som e-gold är högst sårbara inför en arg stat. Skurkarna kan bara slå in dörren, konfiskera servrarna, och slänga ägarna i fängelse. Det är av den här anledningen som alla centraliserade system i slutändan måste böja sig för statens vilja, ge efter för pengatvätt- och skatteregleringar, ge ut privat information om klienter, och förhindra utbetalnigar som staten anser problematiska. Om dom inte gör detta blir dom nerstängda.

Bitcoin är inte sårbart för den risken, eftersom det inte finns någon centraliserad svag punkt. Det finns inget Bitcoin kontor. Det finns inga centrala Bitcoin servrar. Det finns ingen president eller anställda hos Bitcoin. Bitcoin har inget hemland, det är inte licensierat någonstans. Det är ett distribuerat nätverk, ett protokoll, som kan operera så länge som internet existerar (och faktiskt även utan internet). Transaktioner sker peer-to-peer, det vill säga ingen styrande kropp godkänner dem. Konton kan inte frysas, eftersom ingen har frys-knappen.

Bitcoin kan inte stängas av – det är som ett välvilligt virus som, så länge några få värdar överlever någonstans i världen, kan bevara sig själv och växa med informationens hastighet.

Bitcoin och disruption

När man inser detta – att staten faktiskt är rätt maktlös att stoppa Bitcoin, då kan några följder smyga in i tankarna. Om Bitcoin inte kan misslyckas av sig själv, då kommer det lyckas, och eftersom att det lyckas kommer det ersätta många av de institutioner som har skapat så många problem för mänskligheten.

Först på huggkubben är marknadsaktörer som tävlar om att hantera pengaförflyttning. Megaföretag som PayPal och Western Union (och även mer djupt rotade företag som SWIFT) upptäcker att dom måste tävla med ett system som förflyttar pengar till i princip noll kostnad. Den ”service” som dessa företag tillhandahåller blir överflödig, och just som tillverkarna av piskor till hästvagnar blev utan jobb när bilen kom, så kommer dessa betaltjänster att vara värdelösa vid annalkandet av friktionslösa globala transaktioner som görs möjligt av Bitcoin.

Från en marknadseffektivitetsståndpunkt, om dessa företag tjänar många miljarder dollar per år för att tillhandahålla en tjänst som kan göras gratis, då om den tjänsten anammas av majoriteten så kommer mänskligheten att vara många miljarder dollar per år rikare. Det kommer krävas färre resurser att flytta pengar, och därmed kommer färre resurser att konsumeras, vilket gör mänskligheten rikare. Bilar gjorde mänskligheten rikare genom att erbjuda transport till en lägre kostnad, email gjorde mänskligheten rikare genom att möjliggöra kommunikation till en lägre kostnad, och på precis samma sätt kan Bitcoin göra världen rikare genom att möjliggöra monetära transaktioner till låg kostnad.

Om Bitcoin växer sig stort nog till att börja ersätta finansiella transaktionsnätverk kommer dess värde att stabiliseras ytterligare och mer förtroende kan ingjutas i det långsiktiga priset. Därefter blir Bitcoin ett allt mer bättre (mer stabilt) sätt att lagra värde, vilket hotar banker först och sen nationella valutor.

Allt jobb gjort av banker att förvara och överblicka pengar (och överföra det mellan individer och företag) kan göras naturligt av Bitcoin. Och precis som betaltjänsterna blir överflödiga så blir också många tjänster som tillhandahålls av banker överflödiga, och krymper banksektorn ner till de områden där de fortfarande kan erbjuda något av värde.

En Bitcoinvärld skulle fortfarande ha banker, så klart, men bankerna skulle vara ordentligt placerade i de marknadsroller där de gör värdefullt arbete. Folk vill inte nödvändigtvis förvara värde på datorer i hemmet, och en bank med säkerhetspersonal och säkra system kan vara ett smart ställe att förvara pengar på (men istället för att alla måste hålla pengar på banken skulle det vara deras val baserat på deras riskprofil). Det kommer även alltid finnas behov i ett kapitalistiskt system för lån och ränta betalat på insättningar. Banker skulle kunna ta del av denna möjlighet med Bitcoin så länge de är effektiva och kan tävla i den öppna marknaden.

Och då vi förflyttar oss längre fram i adoptions- och tillväxtkurvan av ett monetärt system byggt på Bitcoin, ser vi att de nationella valutorna blir utmanade rätt snabbt. Varför skulle personer vilja hålla euros som blir ständigt utspädda genom inflation när ett alternativ existerar som möjliggör enklare betalningar och inte kan bli utspädda av Europeiska Centralbanken (ECB)? Om Bitcoin över åren visar sig vara en solid handelsvara att lagra värde, vilka rationella anledningar skulle man ha att använda euros överhuvudtaget? Anta att skatt var tvunget att betalas i euros, då kan en individ fortfarande göra affärer i Bitcoin och bara köpa inflaterade euros just före skatten ska betalas.

Varför ser vi inte det här med guld idag? Eftersom guld inte har något bra betalsystem inbyggt – fysiskt guld är inte effektivt för daglig byteshandel, och digitala valv backade av guld har alla kommit under attack från stater på grund av ”oro för pengatvätt”, och vi har sett exempel på transaktionssystem som blivit tvingade att stänga ner.

Kom ihåg, Bitcoin gör automatiskt både förvaringen och överföringen av pengar enkelt, säkert, privat, och omedelbart. Med en historia av prisstabilitet som vunnits över tid, eller i kombination med guld och silver som en ännu säkrare lagring av värde, varför använda statlig fiatvaluta överhuvudtaget?

Den sista dominobrickan att falla, förstås, är makten som staten har över dess flock via deras förmåga att trycka, reglera, och kontrollera nationens pengar. När en statlig valuta utmanas, utmanas staten själv, och marknadskrafter rör sig snabbt runt sjuka hinder som tappat sitt värde. Presskonferenserna av någon som Ben Bernanke skulle bli mindre och mindre viktiga, eftersom valutan han trycker skulle användas i smalare och smalare cirklar. Istället för att kämpa mot regeringen gör Bitcoin det möjligt för individer att kliva åt sidan – att till en större grad ignorera staten. Bitcoin kombinerat med internet ger allt som behövs för att realisera ett anarko-kapitalistiskt system.

När det kommer till kritan, vilken makt skulle den Zimbabwiska regeringen ha om dess folk hade haft Bitcoin i sina samhällen – pengar de kunde gömma och spendera via mobiltelefoner och email konton. Vad skulle det finnas för anledningar i Grekland att demonstrera mot ECB:s mandat när landet kan överge euron och anamma pengar som de kontrollerar själva? Och var skulle USA hitta resurserna att underskottsfinansiera sina krig (eller Sverige sina välfärdsprogram) när centralbanken inte längre har möjligheten att skapa pengar och låta staten betala tillbaka skulder med utspädd valuta? Precis som en guldstandard så sätter Bitcoin fängsel på staten och tvingar den att överleva bara på det den kan beskatta öppet och låna legalt. Marknaden kan komma fram till standarden utan statens godkännande, återigen eftersom det fungerar elegant både för förvaring och överföring och eftersom det inte kan stoppas då det existerar i decentraliserad form.

Vi kan se att med Bitcoins växt- och adoptionskurva kan några spännande och rätt så revolutionerande möjligheter uppkomma. Istället för att försöka förändra regeringar med en värdelös röst, eller patetiska anföranden, så överger vi helt enkelt statens (och bankernas) maktbas – makten som fås från kontrollen av handel och valuta. De tafatta olägenheter och växtvärk av detta nya monetära system bör enkelt övervägas av den gåva som ges till frihetens sak om det skulle lyckas.

Tid för en verklighetskoll. En klok person bör anta att Bitcoin misslyckas, om inte för någon annan anledning än att de flesta nya saker misslyckas. Men, det finns en verklig chans att det lyckas, och denna chans ökar med varje ny användare, varje nytt företag, och varje nytt system som utvecklas inom Bitcoinekonomin. Konsekvenserna av framgång är extraordinärt, och det är därför åtminstonde värt en flyktig granskning av alla som är en förespråkare av frihet, inte bara i Sverige utan i hela världen.

Spendera lite tid med Bitcoin. Lär dig det, utmana det, och använd det. Du kan anta att ingen stat vill att du börjar använda detta system i någon utsträckning, och bara av den anledningen är det värt ett övervägande av ärliga, moraliska, och driftiga personer.

Användbara resurser

Eftersom Bitcoin är decentraliserad kan det vara svårt att hitta alla resurser man vill ha. Nedanför är en lista av några av de mest användbara webbsidorna och verktygen för att lära sig mer och delta i Bitcoin ekonomin.

WeUseCoins.org – Bästa stället för nybörjare att starta.

Bitcoin.org – Officiell sida för Bitcoin projektet, ladda ner plånboksmjukvaran här.

MtGox.com – Den största Bitcoin marknaden. Köp och sälj Bitcoins här.

BitPay.com – En utmärkt handelslösning för företag som vill acceptera Bitcoin betalningar.

BitcoinTalk.org – Det officiella diskussionsforumet, och ett stort entusiast community.

Paytunia.com – Online e-plånboks service med Android app. Lagra dina Bitcoins här.

Wiki.Bitcoin.it – Encyklopedia av den mest samlade Bitcoin kunskapen, väldigt omfattande.

Bitcoin.it/wiki/trade – Partiell lista med företag som accepterat Bitcoin som betalning.

BitcoinMagazine.net – Professionell publikation och nyhetsportal.

Blockchain.info – Verktyg för att kolla konton, betalningar, och annan ekonomisk statistik.

BitcoinCharts.com – Visar nuvarande marknadspris och ekonomisk statistik.

Preev.com – Superenkel Bitcoin fiat kalkylator, stöd för flera valutor.

BitcoinMonitor.com – Live-vy av transaktioner när dom händer på Bitcoin nätverket.

Paysius.com – Möjliggör för företag att automatiskt acceptera Bitcoin betalningar på deras webbsida.

Coinabul.com – Ledande guld- och silversäljare för Bitcoin.

MyBitcoinMint.com – Säljer silver mynt (1oz) med Bitcoin tema.

SpendBitcoins.com – Gör att du kan köpa krediter med stora varumärken som Amazon och Southwest Airlines för Bitcoin.

WorkForBitcoin.com РBitcoin jobbtavla – frilansprojekt som betalar i Bitcoin.

StuffExists.com – Omfattande lager av hundratals andra resurser.

Originalet författat av Erik Voorhees och översatt av Daniel West

57 kommentarer till ”Bitcoin – En libertariansk introduktion

  • Tack för en mycket initierad redogörelse av Bitcoin 🙂
    Ett par frågor.

    Du säger att det endast finns 21 000 000 Bitcoins. Finns det inbyggt i systemet hur ”tappade” Bitcoins ersätts? Förstår inte hur det skulle gå till. Efterhand som tiden går minskar mängden kontinuerligt. Om jag inte sett helt fel så kan varje Bitcoin delas i 10 000 000 delar men i ett globalt perspektiv(alla använder Bitcoin) så skulle dessa delar ändå vara rätt stora. Då systemet verkar oerhört genomtänkt, var är mitt tankefel?

    Var bland dina länkar hittar jag bäst info om säkerhet, spårbarhet av transaktioner i t.ex en e-butik?

    Skulle staten på något sätt se att man tar betalt i Bitcoin så är det risk för sköntaxering som skall motbevisas pga omvänd bevisföring. Bedömer risken för detta som stor och dessutom blir det förmodligen i skrämselproportioner för att statuera exempel.

    • En bitcoin kan ha åtta decimaler, dvs delas i 100 000 000 delar. Totalt 2 100 000 000 000 000 enheter med andra ord. Det motsvarar 210 000 enheter per människa om vi antar att vi kommer att bli ungefär 10 miljarder människor.

      Borde räcka för ett omloppsmedel?

      • Tilläggas bör att det är tekniskt möjligt (om än väldigt omständigt) att öka delbarheten ifall behovet skulle uppstå. Bitcoin-protokollet går att ändra så länge användare och miners går med på ändringen, vilket det inte skulle finnas någon anledning att inte göra i detta fall.

  • Det skulle ge väldigt intressanta effekter på samhället om Bitcoin blev stort. Då skulle staten snabbt inse att den inte kunde kontrollera och beskatta transaktioner på marknaden (moms). Den skulle inte kunna studera löneutbetalningar och liknande för att beskatta arbete/inkomster på det sätt som sker idag. Så då skulle staten tvingas övergå till att beskatta fast egendom som inte kan gömmas i ett decentraliserat bitcoin-nätverk. Vi skulle få Geolibertarianism helt automatiskt.

    Och det är inte helt dåligt! Att sluta beskatta arbete (nyttoskapande) och bara beskatta monopolränta/övervinster/superprofit är precis vad vi borde. Gillar man Bitcoin så får man Geolibertariansim på köpet – så att säga. Eller hur tror ni att Bitcoin skulle påverka skattesystemet?

  • Jag tror att stycket ”Koncept 4)” överdriver en risk med Bitcoin.
    Om man inte får leverans för det man betalt för, så kan man säkerligen vända sig till tingsrätten (eller en privat skiljedomstol om man avtalat det) och om man får rätt där så tvingar de fram kompensation. Det finns (vad jag förstår) ingen skillnad mellan bitcoins och SEK i t.ex. avtalslagen. Köplagen börjar uttalat med
    ”1 § […] Lagen gäller i tillämpliga delar även BYTE av lös egendom.”

    • Den enda skillnaden skulle vara att vanlig egendom alltid går att konfiskera om man hittar den. I fallet med bitcoin är det fullt möjligt att en tjuv vägrar att lämna ifrån sig lösenordet till sin krypterade plånbok, och att han efter sitt straff således fortfarande skulle ha tillgång till pengarna,

  • En annan fråga angående alternativa valutor. Jag gissar på att falskmyntning av silver och guld kommer öka drastiskt när staternas valutor kollapsar. Så stämplar och kvitton är ju inget jag kommer lita på i inledningskedet i ett statslöst/statssvagt samhälle. Hur lär man sig att kontrollera sådant? Utan att vara utbildad smed och ha tillgång till avancerad utrustning alltså. Våra förfäder bör väl ha haft sina metoder?

  • Om Bitcoin blir framgångsrikt, gissar jag att staten också skulle börja stjäla Bitcoin. Skattmasen skulle ytterst kunna skicka t.ex. tre funktionärer med ”rätt” att bruka grovt våld till alla de vill råna och tvinga undersåten att överföra Bitcoin till staten.

    Dock lär staten i början nöja sig med att bara skicka fakturor ställda i SEK. Betalar man inte (genom att växla Bitcoin) kommer de att sätta de trilskande i fängelse.
    ______________

    Lör 23/3 har WWF utlyst ännu en ”Earth Hour”. Denna uppmaning att släcka ljuset en timme är inte bara en symbolhandling. Det är också en god illustration till hur det skulle bli om Rädda Jorden Typerna får sin vilja igenom. Dock skulle det inte vara bara en timme per år, utan standard i vardagen. Nordkorea är väl närmast deras ideal idag. Tidigt artonhundratal om vi ser tillbaka, eller rent av stenåldern. Snacka om ultrareaktionärer…

    Jag har två ggr under denna timme istället tänt alla tillgängliga lampor, kört på med 500 W fasadbelysning och satt på el-bastun. En manifestation mot mörkrets krafter! I fjol glömde jag bort spektaklet och i år åker vi bort denna helg, så det blir inget emot av mig i år.

  • Benjamin:

    All skatt är fel och skadlig oavsett om det är på mark, vinster, ”övervinster/supervinster” osv. – det är alltid egendom som stjäls – det vilar på samma kriminalitet och okunskap om ekonomi som all statsbildning gör, geolibertarianism är verkligen inget undantag 🙂

  • Egensinnig:

    Självklart går man till en respektabel domstol som inte stjäl ihop sina medel när man vill prata om och kräva rättvisa! 😉

  • Det är inte alls egendom som stjäls i ett geolibertarianskt samhälle. Det är rent-seeking som avgiftsbeläggs för att skapa en fri marknad.

    http://www.landskatt.se/vad-aumlr-jordraumlnta.html

    Geolibertarianismen är vad jag vet det enda sättet att slippa skatter på arbete. Det är bara en avgift som balanserar orättvisan på marknaden, fixar marknadsmisslyckandet som markägande i sig skapar. Marginalmarker som saknar jordränta slipper avgift helt. Det är bara mark som inbringar jordränta som belastas med avgift. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun, skilja på skatt som stjäl egendom och avgifter som upprättar en fri marknad.

  • Tålis
    Earth hour kommer på lördag ja!
    Bästa tiden för att göra stjärnobservationer i stadsmiljö. Men tyvärr är Månen nästan full då i år i gengäld.

    Benjamin Gustafsson
    Mycket ska man höra. ”Geolibertarianism”. Gränsen mellan människa och natur är obefintlig, vi är inte övernaturliga. From Earth to Earth du vet. Vi har inte skapat Jorden, riktigt. Men varför skulle ”vi” eller någon ha bättre rätt att beskatta den än att äga den? Det är bara tom retorik i syfte att motivera kollektivism och att nån annan tvingas betala, istället för individualism och att var och en tillåts välja själv och ta konsekvenserna av sina val. Bitcoin är f.ö. inte kollektivt och har inga likheter med någon fastighetsskatt eller jojolibertarianism.

  • Min tunga ligger rätt i mun, din är däremot kluven, en obligatorisk avgift som dessutom rättfärdigas med formuleringar som ”balanserar orättvisan på marknaden, fixar marknadsmisslyckandet som markägande i sig skapar” är en skatt dvs vidrig rättfärdigad stöld eller är det frivilligt att delta i balanserandet?

    Och länken är inte konstigt nog lika unken…

    Redan på punkt två så brister det där pionjären på något magiskt vis väljer den mest lönsamma plätten och varför tar det lika lång tid att plocka frukten från ett träd som från fyra träd? Pinsamt dåligt! 😀

  • Redan nu så bara en liten del av statens inkomster skatt på arbete.Den överlägset största delen kommer ju från konsumtionsskatter som moms.Det är ju kommunens inkomster som är skatt på arbete baserade.

  • Egensinnig. Jag har aldrig sett att mina grannar släcker ner vid EH-tiden. Kanske beror det på att de inget vet om saken eller få/ingen bryr sig om WWF (West World Fuckers) jippon?

    Dock ställer Klåfinger i vår stad upp på spektaklet och släcker ner flera fasadbelysningar i stan. Här i kvarteret har Klåfinger dessutom skruvat ur glödlamporna ur varannan gatubelysningsstolpe sedan många år, så det är kolsvart där under mörkrets timmar. Kanske för att hjälpa brottslingar? Upptäckte det då lampan utanför vår infart var släckt under flera månader och tänkte ringa klaga. Såg då att varannan inte lyste och förstod att det var med dårars avsikt.

    Apropå lokala Klåfingrar: Skrev tidigare att jag befarade att toksossarna som styr vår kommun (sedan rösträttens införande) planerar för nybyggen till kommande utländska snyltare. Här har rivits ca tusen lägenheter de senaste 20 åren. Jo, jag sannspådde. Läste nyligen i nätupplagan av lokalblaskan att dårarna drömmer om att bygga 700 nya lägenheter, till hyror som huvudsakligen bidragstagare har ”råd” med.

  • Egensinnig.
    Geolibertarianism har inget med kollektivism att göra. Det var hatat av Marx, sågs som ren kapitalism eftersom det byggde på att skapa en fullständigt fri marknad med en nästan helt perfekt konkurrens. Det är faktiskt intressant att läsa hela historien. Ger lite förståelse. Och jag ville egentligen bara påpeka att Bitcoin kan tvinga staten i den riktningen.

    http://www.landskatt.se/georgismen-i-foumlrharingllande-till-andra-ideologier.html

    ”One is immensely tickled to see how things are coming out nowadays with reference to his doctrine, for George was in fact the best friend the capitalist ever had. He built up the most complete and absolutely impregnable defense of the rights of capital that was ever constructed, and if the capitalists of his day had had sense enough to dig in behind it, their successors would not now be squirming under the merciless exactions which collectivism is laying on them, and which George would have no scruples whatever about describing as sheer highwaymanry.”

    — Albert Jay Nock

    Jonas Ek.
    Inte ”plocka frukten”, att ”odla frukten” tar lika lång tid. Sedan ger olika bra placeringar av jorden olika hög avkastning. Om du måste vattna ett träd i öknen varje dag så kan det krävas mer arbete med ett ensamt träd än 100 träd i bördig mark där det regnar av sig själv. Så ditt argument föll lika snabbt som du slutade skratta.

  • Nåväl, tillbaka till Bitcoin och Österrikiska skolan.
    Bitcoin utmanar Ludwig von Mises ”regression theorem” som säger att pengar (allmänt accepterade bytesmedel) alltid är en vara som har ett ursprungligt icke-monetärt värde. Det har ju inte Bitcoin.

    Min spontana förklaring är att Bitcoin har ett värde relativt dagens fiatpengar. Fiatpengars värde består ytterst av hot om våld mot dig om du inte använder dem för att betala skatt med dem. Fiatpengarna har redan blivit virtuella, Bitcoin är en uppgradering, ännu virtuellt men utan statlig eller annan tvångsinblanding. Regressionsteoremet utgår från en situation där det inte finns påtvingade fiatpengar, och det är inte den miljö där Bitcoin uppstod.

  • Pengar har egentligen alltid varit helt vanlig skuldbokföring, skuldbrev eller hasselpinnar (skuldpinnar, en sorts skuldbrev. Tally sticks). Att vi började använda varor som pengar är till stor del en konstruktion av ekonomer. Det har nästan inte existerat någon byteshandel i historien om man ska tro antropologen som skrivit denna bok. Myten om byteshandel har enligt honom skapats genom att ekonomer målat upp en påhittad saga för att beskriva skillnaden mellan handel med pengar och byteshandel. Sedan har denna myt rotat sig fast och blivit något vi tror har skett på riktigt.

    http://www.indybay.org/uploads/2012/08/13/david_graeber_-_debt__the_first_5_000_years.pdf

  • Äh, eftersom jag inte kan logga in på stället där allmänna frågor/ämnen diskuteras. Jag har en fundering: Vad tycker ni om Václav Klaus? Ger en länk för dem som inte vet vem han är: Reasons to be grateful to Václav Klaus
    http://motls.blogspot.se/2013/03/reasons-to-be-grateful-to-vaclav-klaus.html

    Motl är som han själv beskriver sig, konservativ kristen, om jag fattat rätt. Dock är det inte Motl som jag funderar över. Han är en strängteoretiker (fysiker) och jag betraktar sådana nästan som metafysiker, men det är inte heller relevant här…

  • Skuldbrev mätt i vad? Utan allmänt accepterad penningstandard så går det ju inte att skriva ned en siffra för hur stor en skuld är, inte ens på en tally stick. Kvantiteten av *vilken* standardiserad vara är det som strecken räknar?

    Kanske en kyckling, ett ägg, en fjäder. Knappast…

    Uppenbarligen böt tidiga människor varor med varandra, det finns väl t.o.m. exempel på att djur gör det. Och det är uppenbart praktiskt att en viss vara kom att bli den som är mest praktisk att använda som utbytesvara. Även i modern tid finns exempel på hur i fängelser och skyttegravar sånt som cigaretter snabbt ”blir pengar”. Pengar är helt enkelt ett praktiskt sätt att umgås med varandra.

    Bitcoin uppstår däremot i en fiatpengamiljö och jag tror att det kan förklara varför bitcoins blir pengar trots att de i sig saknar annat varuvärde.

  • Tja, fiatpengar som sådana är just skuldebrev. Ett papper med siffror på. Ett lån utan ränta annat än inflation (negativ ränta) och Klåfinger stal pengar på det viset.

    Själv har jag en liten ”silverskatt”. Min far samlade på mynt från sent 18-tal och framåt. De mynten har nu i silvervärde över 20 lakan, trots att stämplat värde är betydligt lägre. Minns inte summan, men har den på en annan dator.

  • Jonas L: Kopiera och sprid vidare du. En länk till originalet på engelska uppskattas nog av författaren, och en länk till det svenska ”originalet” här på mises.se skulle såklart uppskattas också.

    http://evoorhees.blogspot.com/2012/04/bitcoin-libertarian-introduction.html
    https://www.mises.se/2013/03/21/bitcoin-en-libertariansk-introduktion/

    Patrick: ”Tappade” Bitcoins ersätts inte, dom är borta för alltid. Redan nu har många tusen Bitcoins blivit permanent förlorade genom datorkrascher osv., och det kommer så klart att fortsätta hända.

    Varför byggdes inte en mekanism in som kan ersätta förlorade mynt? För att det är omöjligt att skilja mellan ett ”tappat” mynt och ett mynt som bara sitter oanvänt i någons plånbok.

    Men ju fler Bitcoins som blir ”tappade” eller sitter oanvända ”under madrassen” så krymper utbudet på marknaden, och då bör rimligtvis de Bitcoins som är kvar bli mer värda. Om 1 Bitcoin skulle bli värd så pass mycket att den blir opraktisk för daglig handel kan man enkelt börja handla i mindre enheter, t.ex. milli-bitcoins (mBTC) eller mikro-bitcoins (μBTC).

    En Bitcoin kan delas i 100 000 000 (hundra miljoner) delar, så även om den skulle börja användas globalt, och även om hälften av alla mynt skulle bli ”tappade” eller uppköpta av någon stenrik spekulant eller en centralbank, så skulle det finnas rätt många mBTC eller μBTC kvar.

    Ang. Bitcoins och e-butiker så skulle jag rekommendera dig att besöka Bitpay.com. Dom är vad jag vet den mest etablerade lösningen. Här är en länk där du kan hitta en del matnyttig information:

    https://bitpay.com/bitcoin-for-ecommerce

    Om du driver en e-butik som tar betalt i Bitcoin tror jag inte bokföring och beskattning vore annorlunda än om du som svensk e-butik tog betalt i USD eller EUR för internationella beställningar. Skatteverket vill väl ändå att du bokför alla betalningar i SEK, oavsett valuta. Att försöka smyga med Bitcoin om du har svenskt företag är nog inte att rekommendera.

    Men säg att Bitcoin går mainstream så lär vi nog i framtiden se fler och fler webbsidor som helt enkelt skippar att registrera sitt företag i något särskilt land och opererar helt anonymt. Med tanke på att man redan nu helt anonymt kan hyra webbhotell som man betalar med Bitcoin, och ta betalt för sina tjänster relativt anonymt i Bitcoin osv., så är den framtiden i princip här. Speciellt för frilansare och helt online baserade företag.

    Egensinnig: Ang. Ludwig von Mises ”regression theorem” finns här en bra artikel som menar att de två kan trivas bra sida vid sida, kolla in den och säg vad du tycker:

    http://konradsgraf.com/blog1/2013/2/27/in-depth-bitcoins-the-regression-theorem-and-that-curious-bu.html

    Angående det som stod om vad staten kan göra för att sätta käpparna i hjulet för Bitcoin ser jag en till möjlighet; att en stat, en centralbank, eller flera tillsammans, som inte gillar vart det bär av helt enkelt köper upp alla 21 000 000 Bitcoins och trycker delete på plånboksfilen. Om alla 21 000 000 Bitcoins existerade idag skulle marknadsvärdet ligga på 1.5 miljarder dollar. Inga problem för Federal Reserve som kan skapa en triljon dollar med en knapptryckning innan man hinner blinka. Det skulle så klart inte hindra en eller flera nya och liknande valutor att ploppa upp dagen efter, men klart det skulle ha en effekt.

  • Benjamin:

    Som sagt din avgift du förespråkar är skatt och pionjären kan givetvis inte på magiskt vis välja den bästa plätten mark direkt. Efter odlingen så tar det olika tid att plocka 1 eller 100 fruktträd eller raffinera 1 eller 100 enheter av något råmaterial osv. Det går snabbare att odla med konstant solljus än med regnmoln dessutom 😀

  • @Daniel West

    Tack för svaret.

    Angående ditt tillägg till hur staten kan agera mot Bitcoin så ser jag inte det som ett alternativ att de kan köpa upp det. Givetvis kan de göra det men det vore att skjuta sig själv i foten. Folk skulle se möjligheten att spekulera i dessa valutor och tjäna stora pengar vid uppköp. Få saker skulle kunna ge mer marknadsföring åt och öka intresset för denna typ av valutor.

    Jag vill tacka dig en gång till för artikeln då jag tycker den var mycket betydelsefull för mig.
    Bra jobbat 🙂

  • Ja det skulle krävas en fantasisumma för FED om samtliga bitcoins mot förmodan blev tillgängliga för försäljning över en period och effekten skulle med största sannolikhet vara förödande för FED.

    Det är värt att verkligen understryka att det totala marknadsvärdet för bitcoins och vad det kostar för någon att köpa alla bitcoins är två HELT skilda siffror.

  • Daniel West
    Jag hade fel i det att jag blandade ihop varför *någonting* skulle vara konkurrenskraftigt mot de statliga fiatpengarna (för att slippa inflation, skatt m.m.) med *vad* som blir pengar, som Bitcoin och inte snöflingor.

    Artikeln du länkade till angående Mises regressionsteorem har följande insiktsfulla citat:

    ”What good was gold thousands of years ago?…The only significant original direct use of gold was making pretty things. The original adopters of Bitcoin were the type of people (as a result of being interested in crypto-currencies) to see Bitcoin as something beautiful.”

    Guld är den första metall människor kom i kontakt med, eftersom den ligger i ren form som klumpar på marken (fast vid det här laget är nog de flesta redan upplockade). Men den är i ren form för mjuk för att användas som vapen eller verktyg (annat än som potta). Och dessutom otymplig, ca 3 gånger tyngre än järn. Men den är oförstörbar fast formbar och den skiljer sig drastiskt från allt annat man kände till före metallurgin. Gulds intrisikala värde är estetiskt. Och det kanske Bitcoins intrisikala värde också är.

    http://gizmodo.com/5976925/man-finds-12+pound-300000-gold-nugget

  • Men jag måste ändå framhärda med att anledningen, i sin tur, till att Bitcoin upplevts som ”vackert” kommer av det statliga fiatpengasystemet. Liksom guld är vackrare än granit för att granit inte glänser och är formbart. Hade vi haft guldpengar så hade nog ingen ens uppfunnit Bitcoin.

  • Någon klok som kan förklara varför silver är momsbelagt men inte guld? Någon ond tanke bakom det eller har herrar parasiter bara ännu inte fått igenom moms på guldet?

    Visserligen kan man köpa hem fysiskt silver momsfritt härifrån https://www.libertysilver.ee/se/ än så länge.

  • Jag tappar fort förståelsen när man går på djupet när det gäller säkerhet på nätet så här kommer en fråga till.

    Just detta att det är opensource är det någon garanti för att det inte gömmer sig någon ”stöld” kod som löser ut i framtiden i systemet? Jag menar skulle det hittas så är det ju kört för systemet då det i princip helt bygger på förtroende.

  • Nils Dacke: Vad jag förstått var guld momsbelagt före 1 januari 2000, men blev undantaget från moms efter det. Varför bara guld blev undantaget och inte också silver är en bra fråga som jag inte tror någon statstjänsteman har ett bra svar på. Jag hittade det här stundvis intetsägande svaret på Libertysilver.se från Finansdepartementet:

    ”Tidigare förekom omfattande momsbedrägerier avseende handel med guld. För att komma till rätta med dem och eftersom omsättningen av guld för investeringsändamål liknar andra finansiella investeringar, som också är undantagna från moms, beslöt man att undanta investeringsguld från moms. Syftet med undantaget är alltså att likställa handeln med investeringsguld med handeln med finansiella tjänster samt att undvika att olika länder inom EU beskattar investeringsguld olika och att undvika momsbedrägerier vid handel med guld.

    Det finns inte något förslag att undanta silver från moms.

    Syftet med momsen är att den slutligt ska belasta försäljningspriset till konsumenter därför får företag göra avdrag för den ingående moms som hänför sig till verksamheten.

    Vänligen

    Catrin Arhusiander
    Finansdepartementet”

    Patrick / Jonas: Jo ni har nog rätt att det alternativet varken är smart eller sannolikt. Enklare vore det att försöka skada förtroendet för Bitcoin.

    Ang. säkerhetsfrågan så är just säkerhet en stor del av tanken med Open Source. Inte bara att vem som helst gratis kan ladda ner och använda mjukvaran, men också att vem som helst kan granska koden och se exakt allt som pågår bakom kulisserna.

    Med en stängd mjukvara som Skype är det lättare för dom att förneka att det finns någon bakdörr som låter staten lyssna på dina samtal, men det har ändå kommit fram ett en sån bakdörr finns. Med öppen mjukvara skulle det inte vara möjligt att gömma en bakdörr, för koden finns där för alla att se.

    Förutsättningen för att en Open Source mjukvara ska vinna förtroende är ju att någon faktiskt granskar koden också, och med så många utvecklare som slutit upp och granskat Bitcoins källkod är det inte så stor sannolikhet att en ”stöld” kod inte blivit upptäckt ännu.

    Men det är klart att en liten risk ändå finns, men risken för att din bank kan konfiskera 10% av dina sparpengar imorgon är nog bra mycket större.

  • Säkerhetsproblemen med Bitcoin kan inte vara större än vad de är med digitala fiatpengar. Lösenord som hackas via malware o.s.v. Open source, liksom kontanter, innebär faktiskt att det inte behövs något förtroende! Man betalar respektive levererar istället. Och man vet vad man får, det är inte hemligt vad som finns i paketet. Behöver inte känna eller gilla den som är på andra sidan transaktionen. Vi har båda gjort varandra nytta med vårt utbyte ändå.

    Open source förutsätter förstås att koden granskas kompetent och uppgraderas därefter, och det ska man inte förutsätta för vilken liten ny mjukvara som helst. Men på Bitcoin-nivå är det hårt nagelfaret och det duger att följa flocken där.

  • En av fördelarna med bitcoin är att de är begränsade och att deras värde därför är bestående. Så är det tänkt att det ska fungera antar jag. Men det finns inget som hindrar konkurrerande likartade valutor att dyka upp. Köpkraften hos en bitcoin kommer då minska. Har jag fel?

    • Likartade valutor har redan dykt upp och de spekuleras vilt i deras framtida potential. Dock så anser jag att dessa har två stora nackdelar. Dels så är nätverkseffekter viktiga i sammanhanget och det finns egentligen inga incitament att använda en valuta med färre användare än en med fler, och dels så fungerar säkerheten inom Bitcoin på så sätt att nätverket blir säkrare ju större det är. Om någon står inför valet mellan två valutor med skillnaden att den ena är säkrare så är valet enkelt. Jag anser därför att Bitcoin står sig mot konkurrenterna så länge dessa inte kommer med någon innovation som erbjuder något Bitcoin inte gör.

  • ”Deprecierade inhibitioner”. ??? Hahaha, kom igen, i en översatt text? Överstiger ju lagboken i kanslisvenska och läsbarhetsindex. Bra artikel för övrigt. Vad säger City of London och BIS om det här får fäste ordentligt över världen?

  • Tycker Konrad Graf gör en konstig och implausibel tolkning samt tillämpning av Regressionsteoremet. Han menar alltså att Bitcoin, Euro, Estniska kronor och Lettiska Lat fick sitt värde som betalningsmedel ur ett bruksvärde precis som Guldpengar genomgick processen en gång i tiden.

    Den korrekta tillämpningen är att regressionsteoremet förklarar uppkomsten av generella betalningsmedel och hur deras värde determineras ur en situation där endast byteshandel involverande bruksvärden finns. Det är inte den situation som rådde för Bitcoin då den uppstod en situation där generellt accepterande betalningsmedel redan fanns. Samma för Euro, Lettiska Lat osv. Däremot är det en situation som rådde lokalt i krigsfångeläger där betalningsmedel saknades och cigaretter med bruksvärde fick värde som betalningsmedel.

    Bit coin härleder alltså historiskt sitt värde som betalningsmedel från Guld och silver via diverse fiat valutor skulle jag hävda.

  • Det är ett intressant experiment med många sympatiska sidor, men personligen tror jag inte på det. Vi har sett bubblor och Bitcoinen verkar ha många av fiatvalutornas oönskvärda sidor som fragilitet och avsaknad av bruksvärde i botten (till skillnad från ädelmetallbaserade system som jag själv tror mer på som välfungerande betalningssystem).

    Tycker att Cournocopia skrivit en del intressanta inlägg i saken.

    • Bruksvärde är egentligen inte en önskvärd egenskap för en valuta. Ifall en vara används som pengar så höjer det kostnaderna för att använda den industriellt. Guld exempelvis har många industriella tillämpningar som tyvärr inte tillämpas eftersom guld har monetär status. Därför används andra metaller i många fall där guld hade varit optimalt ifall det värderats enbart enligt bruksvärde. Det är inget stort problem men ändock negativt, inte positivt.

      Bitcoin har egentligen samma effekt då det förbrukar datorkraft som annars kunde använts till annat. När en vara används som pengar så höjer det kostnaden för att använda den varan till andra produktiva ändamål.

  • Tycker det låter värdelöst att inte mer än 21 miljoner bitcoins skapas , Snacka om limited marknad. Vaddå var det menat och bli ett globalt betalnings alternativ ? Glöm det.

    Låter mer som skräp , bättre köpa guld då.

    • Att det är just 21 miljoner är lite hypat då de kan handlas i rätt små bråkdelar. Däremot medför det en rejäl pyramideffekt för de som skaffar bitcoin tidigt jämfört med de som kommer in sent. Vet inte riktigt vad man ska tycka om det.

  • @Christian Strandh

    Du tror inte olika valutor är bra i olika sammanhang. Hur bra är guld för snabba betalningar i Hongkong från Sverige. Vad skulle det kosta att genomföra en sådan transaktion i guld?

    Pris och snabbhet i transaktionen är mycket värdefulla egenskaper hos en valuta.

    • Ja, det är tänkbart med olika valutor i olika sammanhang. Jag tror dock att en mer lovande lösning är att ha ädelmetallbas och sedan ha guldderivat i elektroniska och eller pappersformer för de flesta transaktionerna. Håller dock med om Mises att rena ädelmetallkontanter behöver förekomma ur rent pedagogisk synvinkel så att folk förstår att det är just ett ädelmetallbaserat system.

      • Ett stort problem är att när guld lagras centralt så skapar det en väldigt skev incitamentstruktur och gör det väldigt enkelt att konfiskera guldet eller införa FRB. Guld har bra monetära egenskaper men är tyvärr väldigt opraktiskt för vardaglig handel. Att man i princip blir tvungen att förlita sig på tredjepart har bidragit att oss dit vi är idag.

  • Bitcoin är mycket intressant, men den verkar vara väldigt volatil. Sen artikeln publicerades, så har värdet ökat från strax över 400 kr/bitcoin till ca 568 kr/bitcoin. Är det alla mises läsare som köper bitcoin för fullt? eller är det fiatvalutorna som snabbt tappar i värde? Jag hoppas mycket på bitcoin, men staterna kommer att kämpa med alla medel, att vara oförmögna att kontrollera människors pengar är ett grundskott mot statens makt.
    Nu när man precis har lyckats betvinga de traditionella skatteparadisen, så kommer bitcoin, etatisterna kommer att bli rasande. Det kommer att bli ”blodigt”.

    • Tror att den allmänna hypen just nu kring Bitcoin i den liberterianska rörelsen, och även andra skeptiker till det moderna monetära systemet som Max Keiser, bidrar till att många (däribland folk som följer diverse Mises institut) kliver på tåget. Det som är lite fishy är ju att det finns ett klart incitament för pump and dump beteende hos personer som Keiser.

  • ”Simply put there is no obligation to go along with the privilege that the originators of a crypto-currency scheme have left for themselves — the ability to profit without effort by the future efforts of others who engage in the mining of coins.”

    http://market-ticker.org/akcs-www?singlepost=3171400

    Denna artikel bjuder på en hel del kritik mot Bitcoin som man nog bör bemöda sig med att läsa innan man kliver på tåget. Svårt för mig att avgöra om kritiken är korrekt eller inte. Lite pyramidspelsvarning är det ändå tycker jag. Om det låter för bra för att vara sant…

  • Lars A
    En bubbla definieras av att efterfrågeökningen orsakats av ökad kredit/penningmängd. Förvisso är Bitcoin nya pengar(!) men det är bättre pengar och växlingen från fiat till Bitcoin snarare avslöjar att fiat var en bubbla. Mänskligheten behöver en penningmängd för att kunna överleva. Övergången från en penningstandard till en annan förändrar de olika pengarnas relativpriser.

    Att någonting bara stigit kraftigt i pris är inte en bubbla.
    Detta är dock ingen prognos om Bitcoins framtida pris i fiatvaluta, jag bara konstaterar att prisuppgången inte är en bubbla i den mening som t.ex. bostäder är/varit en bubbla.

  • Egensinnig
    Nej det är inte en bubbla i det avseendet, att den är uppblåst av en kreditexpansion, men faktum kvarstår att priset ökar för snabbt för att det skall kännas bra, nu på morgonen 706 kr.
    Då det gäller bostäder i Sverige, så är det komplext. Jo priserna är uppblåsta med kreditexpansion, men nyproduktionen ligger nästan helt nere pga socialism, samtidigt som befolkningen ökar rätt mycket. Alla behöver bo någonstans, jag törs inte sia om den Svenska bostadsmarknaden.

  • Och varför i hela h__vete gick jag inte in och köpte när denna artikel publicerades? Den har gått upp över 800% sedan dess. Hade inte tid att sätta mig in i det just då, sen glömdes det bort. 🙁 Dock hade jag nog varit feg nog att sälja ganska långt innan de nått såhär högt, men lite hade man ju kunnat tjänat.

  • Lars A: Just nu är jag rätt säker på att det är mycket spekulation som driver värdeökningen. Jag kan inte tänka mig att greker eller cyprioter köper Bitcoins för att handla på den lokala marknaden, eller att amerikaner köper Bitcoins bara för att handla på Amazon. Men för att skydda sig mot insolventa banker? Kanske.

    Om det vore så att fiat-valutorna snabbt tappade i värde skulle vi också se en ökning i guld- och silverpriserna, men det gör vi inte. Tvärtom.

    Med volatiliteten som finns just, kombinerat med DDOS-attacker på MtGox.com, Bitcoin trojaner, osv. så är det ingen omöjlighet att Bitcoin tappar 90% i värde någon dag framöver. Man vet aldrig vad som händer. Men kursen kan lika gärna gå upp 50% också.

    Oavsett så skulle jag inte råda någon att investera alla sina sparpengar i Bitcoin, och för tillfället skulle jag inte heller byta till mig Bitcoin vare sig som medel för byteshandel eller för att lagra värde.

    Att däremot spekulera i Bitcoin vid sidan av större investeringar i guld, silver, och andra fysiska tillgångar som ett växthus och solceller på taket, det kan jag inte säga något ont om.

    Peter: Bra artikel, och den tar upp några vettiga saker.

    Däremot att utfärda en pyramidspelsvarning tycker jag är lite missvisande.

    Jag tycker man kan jämföra det med guldrusherna genom historien. Dom första personerna som tog chansen och drog västerut till Kalifornien under guldrushen kunde i princip plocka upp guldklimpar från marken, enkelt och billigt. Däremot de som tvekade och kom senare hade det svårare och dyrare att hitta guld.

    Dom som tog risken tidigt vann stort, och när det blev dyrare att utvinna guld blev ju också det guld som dom tidiga lycksökarna hittade mer värdefullt.

    • Nu har jag ägnat de två senaste veckorna åt att läsa allt jag kan komma över om bitcoin, och jag blir mer och mer övertygad om att bitcoin är något helt fantastiskt. Vill även tipsa om https://en.bitcoin.it/wiki/Myths som tar upp en del av de frågor som har dykt upp här.

      Med tanke på antalet kunder som står i kö för att få ett konto på Mt Gox, så bör man nog förvänta sig fortsatta prisuppgångar så länge det inte inträffar något som skadar förtroendet för bitcoin.

      Ett stort problem verkar dock vara att många tjänster drivs av människor som vill vara anonyma av uppenbara skäl. Vem vågar överlämna sina besparingar till en anonym värdepappersmäklare såsom TorBroker? De kan ju när som helst välja att sticka med alla pengar, och ingen vet då vem de är. Då är det kanske ändå att föredra att bli rånad av staten… 🙁

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *