Jan Guillou och vänsterns skenhelighet

Jan Guillou är ute och gafflar på sedvanligt manér i Aftonbladet. Denna gång är det visst dags att slå mynt av ”näthats”-debatten. Men efter att ha raskt skummat igenom hans argument om varför det är synd om honom för att han inte också blir näthatad snubblar jag plötsligt på något häpnadsväckande. Eller vad sägs om Läs mer om Jan Guillou och vänsterns skenhelighet[…]

Hugo Chavez och Sverige

Nej, jag syftar inte på någon egentlig relation. Det är heller inte så att (så vitt jag vet) Reinfeldt har kramats med Chavez på sådant sätt som Palme kramades med Castro. Däremot finns det andra likheter. SvD Näringsliv skrev igår att Chavez beslutat devalvera landets dollarknutna valuta. Valutan skrivs ned med hela 32% – en Läs mer om Hugo Chavez och Sverige[…]

Det ”goda”, etatistiska hatet

Paulina Neuding gör oss alla en tjänst när hon i SvD pekar ut att det så kallade näthatet inte endast drabbar de moraliska klasskrigarna till vänster. Nej, faktum är att det finns en massa hat åt andra hållet också. Skillnaden är att de på vänsterkanten ofta har fördelen av att hysa standardåsikten på tidningsredaktionerna – Läs mer om Det ”goda”, etatistiska hatet[…]

Postrationell, utopisk socialdemokrati

Jag uppmärksammades, via Pete Boettke på George Mason University, på en artikel ur keynesianskt perspektiv som trots detta är väldigt läsvärd. Artikeln är en slags krönika, en gammal vänsterman som sjunger John Maynard Keynes lov. Men den är välskriven och visar tydligt de missuppfattningar som inte verkar gå ur tiden, och de rena historieförfalskningar som görs i den varma och goda etatistiska socialismens namn.

Exempelvis hävdas mellan raderna att Keynes, ”the great economist”, var något annat än och löste problem som andra tagit ipp men varit oförmögna att finna lösningen till: Maltus, Marx… Detta trots att, som Rothbard visar i dennes upperliga ekonomiskhistoriska verk i två volymer, vissa centrala idéer löper som en röd tråd genom Maltus-Marx-Keynes.

Mer explicit hävdar författaren att varken Maltus eller Marx hade en ”teori om ekonomisk tillväxt”, vilket är en av anledningarna till Keynes genialitet. Men det är ett orimligt och orättfärdigt uttalande: vad är ekonomisk tillväxt om man anammat arbetsvärdeteorin? Tillväxt är nödvändigtvis en ökning av arbetskraften, vilken producerar allt värde. Att öka penningmängden har ingen och kan inte ja någon som helst effekt på värdeskapandet under arbetsvärdeteorin. Kritiken är således obefogad, inte minst som t ex Marx förstod arbetsdelningens betydelse för produktivitet. Keynes teorier om ekonomi och tillväxt verkar helt frikopplade från produktion; Marx var helt enkelt en mycket bättre ekonom än Keynes någonsin blev.

Lägg till detta uttalanden som detta:

the entrenched interests and ideas of the era of market liberalism have regained control, pushing disastrous policies of ‘austerity’ and yet more structural ‘reform’ on free-market lines

[…]

Staten stämmer S&P för finanskris

Så nu stämmer amerikanska federala staten (dvs. USA) ratingfirman S&P för finanskrisen. USA vill ha fem miljarder i skadestånd. Antagligen ska pengarna gå till fattiga barn, eller kanske till dem som förlorat sina hus och jobb. Vår favoritsyssla här på mises.se är ju att i Rothbards anda spåra allt sattyg tillbaka till den sant skyldige. Läs mer om Staten stämmer S&P för finanskris[…]

Stimulans, allergi och rosa elefanter

Februarikolumnen i ÅU 2013 Ekonomie doktor Christer Lindholm har en läsvärd artikel i januaris Meddelanden från Åbo Akademi. I den nämner han att tyska ekonomer är extremt dogmatiska och ”allergiska mot allt som låter som keynesiansk stimulanspolitik”. Och det har man ju hört förut? Genom hela krisen har man hört klagomål på Tysklands restriktiva ekonomiska Läs mer om Stimulans, allergi och rosa elefanter[…]

Kommentar på Mark Thornton om Sverige

Vår bloggvän Egensinnig nämnde Mark Thorntons inlägg som prisade Sverige, efter att han läst The Economist. Så därför tänkte jag att det kunde vara på sin plats att säga/såga lite om saken. http://bastiat.mises.org/2013/02/the-next-supermodel/#comment-1641 Medan jag väntade på att meddelandet skulle släppas igenom postade även Joakim Fagerström ett inlägg om saken. http://bastiat.mises.org/2013/02/the-next-supermodel/#comment-1647 Den välmenta men bedrägliga Läs mer om Kommentar på Mark Thornton om Sverige[…]

Krigsromanticism

Det är något speciellt med stormakter och imperier och hur deras kulturer anammar en slags krigs- och soldatromanticism. Man kan fråga sig varför. Men kanske är skapandet av en hjälte- tillika krigsfokus en medveten strategi från den styrande klassen för att därigenom få folk att bortse ifrån problemen på hemmaplan. Men trots psykologisk taktik kan man givetvis inte undkomma den ekonomiska verkligheten. Och det är av denna anledning som samtliga imperier slutligen imploderar.

USA är inte ett undantag. Krigshetsen och den militäriska hjältestatusen är liknande de som förekom under Nazityskland och i Romarriket. Flera flygbolag ger automatiskt uniformerade soldater extra service och ser till att tacka soldaterna för sin ”tjänstgöring” innan take-off. För ett fåtal år sedan stämde övriga passagerar upp i spontana applåder på flygplatser när soldater spatserade förbi. Det händer för jämnan att ungdomar iförda uniform får ta en mängd tacksamma människor i hand och ta emot allmän beundran.

Även om det kanske är begränsat vad gäller formella regler så har USA idag en krigar- eller soldatklass, som i folks ögon står över den vanlige medborgaren. Regelförändringen nyligen, som innebär att kvinnor har rätt att strida i det amerikanska ”försvaret” (en högst orwellsk term), ses som både en modern framgång och en nödvändighet för ”friheten” (ytterligare orwellskt). Obama hyllas för sina tårar och känslomässighet efter dödsskjutningarna på skolan Sandy Hook, och hyllas i samma andetag för sina drönarattacker där hundratals barn i fjärran länder får sätta livet till och mister föräldrar.

Ytterligare ett exempel på detta är från söndagens Super Bowl. Det stora är här inte egentligen matchen, utan reklamen–det är årets reklamhöjdpunkt och företagen gör allt för att bli så roliga och ihågkomna som möjligt–för reklamfilmer som i genomsnitt kostat 3,5 miljoner dollar att sända. En av de mest omtalade (och omtyckta) är en två minuter lång reklamfilm av Jeep, som speglar hur den amerikanska imperialismen blivit och är en viktig del i det amerikanska lynnet. Den visar tydligt hur USA är långt ifrån den konstitutionsbundna republik hon en gång var (på gott eller ont) och hur nära slutet denna stormakt befinner sig. Se filmen under ”vecket”. […]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.5

ETT NYTT FÖRSÖK ATT LEGITIMERA BANKVERKSAMHET: AMSTERDAMS VÄXELBANK. BANKVÄSENDE UNDER SEXTONHUNDRA- OCH SJUTTONHUNDRATALET   AMSTERDAMS VÄXELBANK Det sista seriösa försöket att etablera en bank grundad på de allmänna rättsprinciper som reglerar den särskilda penningdepositionen och att upprätta ett effektivt statligt kontrollsystem för att adekvat definiera och försvara insättares äganderätt skedde i samband med bildandet av Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.5[…]

Räntemarknaden och centralbankens dilemma

Marknadsprocessen ger upphov till en nästan oändlig mängd priser – varje dag. Ett pris uttrycker de kvantitativa villkoren för en transaktion: hur många enheter av en vara, Y, som man ger upp för att byta till sig en enhet av Y. Att köpa en limpa bröd för priset 20 kr. innebär att byta bort 20 Läs mer om Räntemarknaden och centralbankens dilemma[…]

Gällande reformer av penningväsendet

Efter ett något förvirrat gästinlägg hos Cornucopia gällande problemet med penningväsendet publicerades idag en replik som försökte bena ut konstigheterna. Självklart är det trevligt att det faktiskt börjar diskuteras både inflation, fractional reserve banking och andra dumheter på flera ställen – samtidigt finns det en överhängande risk för att åsikter som bara till viss del Läs mer om Gällande reformer av penningväsendet[…]

Vikingamodellen – The Economist har rätt

Saxat ur SvD Om du skulle födas på nytt, var som helst i världen, ”då skulle du vilja vara en viking”, skriver tidskriften The Economist som i sitt senaste nummer hyllar de nordiska länderna. Ja kanske The Economist har rätt i att det vore rätt fint att återfödas som viking. Tänk att leva i ett samhälle Läs mer om Vikingamodellen – The Economist har rätt[…]