Det obegripliga banksystemet

Att gammelmedia och ekonomer så där i största allmänhet inte har någon aning om hur bankväsendet fungerar är knappast någon nyhet. Men ibland får man en distinkt ”face-palm”-känsla när ekonomi-sidorna skall försöka dissekera något aktuellt ämne. Dagens ämne är :

Varför har folk så mycket pengar på bank-konton när det inte ges någon ränta? (SvD)

Argumentationen går ungefär såhär : ”Eftersom man knappt får någon ränta på pengar på vanliga bank-konton, varför stoppas det då in mer och mer pengar på bankkonton? Varför köper inte folk aktier, fonder eller annat för pengarna?”

Och det kan man ju fråga sig, förstås. Men det är inte en särskilt intelligent fråga. För om man köper aktier eller fond-andelar så kommer pengarna omedelbart hamna på någon annans konto, d.v.s. säljarens konto. Pengar, i dess moderna elektroniska form, finns ALLTID på ett bank-konto. Oavsett om räntan som ges är noll och ingenting [1]. Det enda sättet att minska mängden pengar på bank-konton är att ta ut dem i form av kontanter, och tack vare inflation och det faktum att svenska banker inte har för avsikt att hantera kontanter i framtiden så lär en uttags-anstormning på grund av dålig ränta aldrig någonsin ske. Det går ju knappt att få ut pengarna som det är.

Det vi ser här är precis samma dumheter som när börs-analytiker säger att ”vi tror att investerare kommer börja sälja obligationer och köpa aktier, för det ägs för mycket obligationer och för lite aktier”. Hur, frågar jag mig, skulle det kunna ”ägas mindre obligationer” och ”ägas mer aktier”? Alla obligationer och aktier kommer alltid ha exakt en ägare, oavsett vem denna är. Det som avgör relativa priser på obligationer gentemot aktier är hur högt dessa värderas av marknadens aktörer – inte vilka som är ”mest ägda”.

Det man i ett vettigt finansväsende skulle kunna diskutera är hur högt ”demand for cash holdings” är, d.v.s. hur mycket pengar som hålls som ”demand deposits”/avista-inlåning som inte får lånas vidare, relativt till hur mycket som hålls på konton där uttag är låst i tid eftersom pengarna är utlånade. Men denna diskussion är enbart intressant i ett system där bråkdels-reserver inte är tillåtna. I dagens finans-system beror mängden pengar som ”sätts in” på konton uteslutande på mängden som i någon annan ända av systemet lånas ut, d.v.s. hur mycket pengar eller ”penning-ekvivalenter” (d.v.s kontoposter) som skapas. Följaktligen är anledningen till att så mycket pengar ”sätts in” på konton att precis så mycket pengar skapas, vilket som vanligt är ett direkt resultat av Riksbankens ränte-politik samt finansmyndigheternas krav på kapitaltäckning och kassa-likviditet.

Följaktligen kan svaret på frågan ”Varför sätts så mycket pengar in på konton som ej ger någon ränta” besvaras med ”för att Riksbanken och staten har reglerat fram det hela”.

Som vanligt.


[1] I ett vettigt banksystem är räntan på ”förvaringskonton” där pengarna inte lånas ut naturligtvis negativ, då detta är en tjänst banken tillhandahåller som man måste betala för. I samma system kan man dock utan problem ha pengar i form av kontanter i madrassen, då det inte blir några prisökningar på grund av inflation.

4 kommentarer till ”Det obegripliga banksystemet

  • Val skrivet! Jag tror det finns stor potential för folkupplysningen i ekonomi genom att enkelt och rakt på beskriva hur det uppenbara är. Gärna med naken-kejsar-krossande utgångspunkt från de mediala galenskaperna. Det är enkelt för alla att förstå, det är bara det att tanken om det aldrig har väckts tidigare, för de flesta.
    Det som pågår är en stor tragedi för mänskligheten. Men ”nyhets”medias beskrivning av det är komedi! De kan ingenting om ekonomi, eller om nånting annat heller, så de tar sig vatten över huvet när de försöker skriva om det. De hoppas väl på att läsarna inte heller vet nåt, så att blind kan leda blind.

  • Bra skrivit! Den statliga insättningsgarantin är en av dem största anledningarna till de obeskrivliga och ostabila bank och finanssystem som vi har idag. Insättningsgarantin kan verka väldigt bra för folket och var väldigt lätt att sälja till oss. Att om du förlorar pengar som du har på banken så kommer staten att rädda dig. Sidoeffekten av insättningsgarantin är att människor tänker: ”Äsch, de spelar ingen roll vilken bank jag väljer och hur väl dem sköter mina pengar. Skulle banken gå i konkurs så kommer staten att rädda mig.”
    Precis som du säger att även om de har gjorts ännu svårare för bankruns idag genom att de är svårt att ta ut dina kontanter från bankkontot, så har insättningsgarantin fått människor att helt och hållet strunta i deras banks risktagande. De flesta människor gör idag en större marknadsanalys när dem köper en platt-TV än när dem ska välja en bank som ska förvara deras rikedom.

    Banken behöver nu inte vara oroliga över att människor ska plocka ut sina besparingar och banken vet att personerna inte bryr sig om bankens risktagande. Det är nu fritt fram för banken att agera så riskfyllt som möjligt för att kunna öka sin vinst eftersom där finns inget som ser till att bankens risktagande inte är för stort.
    Ta bort den statliga insättningsgarantin för ett stabilare finanssystem och ett begripligt banksystem. Om folk vet om att dem kan förlora sina pengar så kommer de sätta ett tryck på bankerna att agera mindre riskfyllt.

  • Insättningsgarantin är en shimär. Låt säga att ekonomin brakar ihop i EU eller USA. Vad händer i Sverige? De banker som har mest utlåning av bostadslån kommer att gå omkull; i första hand Swedbank och Nordea. Förmodligen även SEB. Handelsbanken kanske klarar sig.

    Samma scenario lär det blir för de stora bankerna i EU. För att realisera en insättningsgaranti av denna storlek, lär Riksbanken få köra sedelpressarna i 3-skift.

    Småspararna får sina pengar som tyvärr har förlorat en stor del i köpkraft i den inflation som detta kommer orsaka.

  • Precis, Swedbank gick ju nästan omkull redan 2008. Var mycket tal om att Swedbank skulle bli hjälpta av staten. Om våra banker kollapsar tror du staten kommer att baila ut dem som de gjordes i USA 2008? Jag skulle tippa på att dem kommer försöka att rädda våra banker men om Swedbank, Nordea och SEB skulle gå under samtidigt så finns de inte en chans att baila ut alla 3 utan att vi skulle se en ännu värre inflation än vi redan har.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *