Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Jan Guillou och vänsterns skenhelighet

Jan Guillou är ute och gafflar på sedvanligt manér i Aftonbladet. Denna gång är det visst dags att slå mynt av ”näthats”-debatten. Men efter att ha raskt skummat igenom hans argument om varför det är synd om honom för att han inte också blir näthatad snubblar jag plötsligt på något häpnadsväckande. Eller vad sägs om följande lilla utdrag :

Beror nätbusarnas kvinnohat i första hand på egna sexuella tillkortakommanden?Eller snarare socialt underläge? I vad mån handlar det om klasshat där arbetslösa förlorare ger sig på självförsörjande medelklasskvinnor i medierna?[1]

Vänta lite nu här. Är inte hr. Guillou s.k. ”vänster”? Och ändå tycks han insinuera att det är för att folk är ”arbetslösa förlorare” som de börjar ”näthata”. Så var det med den klass-solidariteten, med andra ord.  Sedan är det naturligtvis välkänt att gåsleverproletariatet helst inte umgås med arbetarklass eller arbetslösa, för de tenderar ju att inte riktigt gå med på de egalitära ideal som eliten numera har bestämt sig är överordnade. Och så kan man ju bli lortig. Nej, bättre då att sitta på huvudkontoret i Stockholm under en skinande Lenin-byst, eller varför inte dansa ”Gangnam-style” med Anna Maria Corazza Bildt[2]?

Arbetarklassen och arbetslösa är ju trots allt bara ett verktyg för att uppnå den politiska makten. Om de bara kunde sluta ”näthata” så mycket, så Jan Guillou inte behövde läxa upp dem på Aftonbladets debattsidor. För oss andra står det ganska klart att politiska ställningstaganden mycket sällan har något att göra med den grupp man hävdar sig ”försvara” och mycket mer med att få tillgång till maktens korridorer. Vi tackar hr. Guillou för att ha bevisat vår poäng ovanligt tydligt.


[1] En debattör fräckare än jag kunde ju få för sig att vända på argumenten, och gissa på att det är Guillous eget kärleksliv som kommer till korta, och att förhoppningen är att en liknande debatt-artikel i Aftonbladet skall avhjälpa problemet. Lyckligtvis är undertecknad alldeles för civiliserad för att någonsin insinuera något sådant, utan tror istället att det handlar om det vanliga moraliska territorie-pinkandet som är så talande för vår mediala elit.

[2] Något åtminstone Lars Ohly verkar uppskatta : https://www.youtube.com/watch?v=HXqwlQvTqps

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

4 kommentarer till ”Jan Guillou och vänsterns skenhelighet

  • Skulle vara kul att läsa SDs mailkorg. Där hittar man nog betydligt mer ”näthat” än vad feministerna och mångkulturalisterna blir utsatta för. SD blir dessutom FYSISKT angripna av kulturmarxisternas fotsoldater så fort de ska hålla sina torgmöten.

    Det kommer gissningsvis att ropas efter strängare lagar för att stävja ”hatet”. Integritetskränkande lagar naturligtvis. Att det bästa skyddet för dessa kulturmarxister (och alla andra!) hade varit rätten att kunna gå runt beväpnade, eller åtminstone få ha en hagelbössa i hemmet för att kunna trycka av i nyllet på en inkräktare, kommer såklart inte lyftas fram i debatten.

  • Jo. Jag följde Guillous utspel i webb-tv under eftermiddagen, och hans poäng var väl huvudsakligen att det inte sker så mycket hat mot SD:are, samt att det inte finns några kvinnor att tala om i SD. Go figure, liksom.

    Det vore ju mer intressant om de talade om saker utan politiska skygglappar, och försökte göra något åt det egentliga problemet, nämligen bristen på civilisering. Sedan skall man väl skilja på ”dålig stämning” och ”hot”. Dålig stämning är inte olagligt. Hot skall lagföras.

  • Själv kommer jag aldrig glömma när Jan Guillou för ett antal år sedan blev tillfrågad om sin egen rikedom. Han konstaterade på vanligt nonchalant vis att han minsann tjänat sina pengar ärligt och inte på massa aktie spekulation!

    Journalisten upplevde givetvis inget behov av att problematisera detta utan nöjde sig med det svaret.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *