Eritrianer i exil får betala ”tvångsmässig skatt”

Jag fick det här inlägget utav en av våra läsare: ”Såg du Rapport den 24/2? Det var ett riktigt humoristiskt inslag där man beskrev hur Eritreaner i Sverige var tvungna att betala 2% i skatt på sin inkomst till Eritreanska staten. En folkpartist intervjuades och var upprörd över hur hemskt det var med ”tvångsmässiga skatter”. Läs mer om Eritrianer i exil får betala ”tvångsmässig skatt”[…]

Att argumentera för frihet

På ytan är det lätt att argumentera för frihetens sak, för jag har då aldrig hört någon säga att han inte vill vara fri. Men vi är knappast fria idag och den som någon gång dristat sig till att argumentera för mer frihet bland vänner eller på internet inser snart att det inte är fullt så lätt. Det finns både känslomässiga och intellektuella hinder. De intellektuella är lättare att övervinna om vi förstår den logiska strukturen i frihetliga resonemang.

Ignorant, konsekvensetisk liberalism

Fredrik Segerfeldt skriver på Timbro.se om ekonomisk utveckling och jordreformer. Liksom alla så kallade klassiska liberaler ser han inte staten för alla förtryckare (eller vad det heter). På grund av de etatistiska skygglapparna går han helt fel och verkar inte förstå riktigt vad han pratar om. Bland annat skriver han om och kontrasterar ”de asiatiska framgångssagorna” med ”länder i Afrika” (en tacksam kontrast):

Trots liknande utgångslägen har ett land som Sydkorea nått Portugals inkomstnivå medan många afrikanska länder är lika fattiga som för 40 år sen. Man kan också göra jämförelsen med Latinamerika. En av skillnaderna mellan Japan, Sydkorea och Taiwan och Latinamerika är att USA efter andra världskriget tvingade på de asiatiska länderna omfattande landreformer. Man bytte helt enkelt ut de gamla äganderättssystemen med nya. Inkomstskillnaderna minskade drastiskt, och de strukturella orättvisorna med feodala anor försvann, vilket också ökade acceptansen för kapitalistiskt ledd tillväxt och inkomstskillnader som sågs som mer rättvisa.

Så är det kanske. Det är i alla fall en del av historien. Men är det på grund av jordreformer (”landreformer” i citatet) som vi ser ekonomisk tillväxt? Detta är ett argument som hävdas lite titt som tätt av de som inte förstår grunderna i hur marknaden fungerar (oavsett om de anser sig vara ”höger” eller ”vänster”). Låt oss se närmare på det.

Logiken verkar vara följande: i länder utan ekonomisk tillväxt (”utveckling”) är mark orättvist (vad nu det betyder) fördelad  (eller konfiskerad) och byter inte ägare, men i länder där man brutit upp sådana statiska markägandestrukturer får kapitalismen fritt spelrum och skapar ekonomisk tillväxt som ökar BNP och ”alla” blir rikare. Därför: om vi genomför ”konfiskering av land som har införskaffats på ett orättfärdigt sätt (även om det var flera generationer sedan tillbaka och det inte finns någon arvsskuld i det avseendet)” (Segerfeldts ord) kan vi skapa en grogrund för ekonomisk tillväxt så att vi därmed bryter fattigdomen.

Vad är problemet med den logiken? Tja, jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Det är så många dumheter travade på varandra och sedan ihoplappade med fler dumheter och därutöver övertäckta med ännu fler dumheter och ytterligare dumheter på toppen att det är svårt att veta om någon verkligen kan ta detta på allvar.

[…]

Att försvara det oförsvarbara: Utpressaren

Om priset som begärs av utpresssaren är lägre än vad hemligheten är värd, väljer offret att betala — eftersom han finner att detta är det minst onda alternativet. Alltså gör han en vinst, som består av skillnaden mellan vad han bedömer att hemligheten är värd och utpressarens pris. När utpressaren begär mer än vad hemligheten är värd kommer hans erbjudande att tillbakavisas, och hemligheten offentliggörs. Trots allt befinner sig den avslöjade inte i en värre situation än vad han varit om vanligt, utpräglat skvaller hade avslöjat honom. Det blir verkligen svårt att förklara varför utpressaren ska anses så rysansvärd, när skvalller och ryktesspridning avfärdas med en axelryckning och förstrött förakt.

Det anonyma kalkylproblemet

Föreställ dig att du som konsument tvingas leva i en värld där det – av någon anledning – är omöjligt att ta reda på vad saker och ting kostar. Vad du vet är att du bara kan konsumera en högst begränsad mängd varor och tjänster varje månad. Du vet att du har många olika behov Läs mer om Det anonyma kalkylproblemet[…]

Per Bylund på SVT Debatt

Idag har Per Bylund, Senior Fellow på Mises Sverige, en artikel på SVT Debatt med titeln ”Vänstern avvisar allt som bevisar socialismens orimlighet”. Artikeln är en replik på Johan Lönnroths artikel om nationalekonomins kris som tidigare publicerats på SVT Debatt. Bylund beskriver Lönnroths attack på nationalekonomin som delvis helt rätt och delvis helt felaktig. Även Läs mer om Per Bylund på SVT Debatt[…]

Recension av Eurokrasch

Johan Norberg sällar sig till raden av personer som skrivit böcker om den nuvarande krisen med sin nyutgivna bok ”Eurokrasch”. Bokens undertitel är ”En tragedi i tre akter”, och tyvärr är det just vad boken är: en tragedi. Det är en bok som beskriver mer än den analyserar eller förklarar, och det lilla den förklarar Läs mer om Recension av Eurokrasch[…]

Det obegripliga banksystemet

Att gammelmedia och ekonomer så där i största allmänhet inte har någon aning om hur bankväsendet fungerar är knappast någon nyhet. Men ibland får man en distinkt ”face-palm”-känsla när ekonomi-sidorna skall försöka dissekera något aktuellt ämne. Dagens ämne är : Varför har folk så mycket pengar på bank-konton när det inte ges någon ränta? (SvD) Läs mer om Det obegripliga banksystemet[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.2

VARFÖR DET ÄR OMÖJLIGT ATT LIKSTÄLLA DEN SÄRSKILDA DEPOSITIONEN MED LÅNET ELLER MUTUUMAVTALET RÖTTERNA TILL FÖRVIRRINGEN Försöken att juridiskt likställa den särskilda penningdepositionen med lånet eller mutuumavtalet är speciellt attraktiva för dem som tjänar mest på bankverksamhet (bankirer och myndigheter). I kapitel 1, som innehöll en rättslig beskrivning av de båda avtalen, kunde vi mycket Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.2[…]

Säg hej till min välgörare

Av en lycklig slump satt jag förra veckan bredvid en en man som varit min välgörare i hela mitt liv och en stor del av hans liv. Ändå hade vi aldrig tidigare mötts. Faktum är att även fast han betjänat mig troget i tre decennier, brytt sig om mitt välbefinnande och försökt förbättra min levnadsstandard, Läs mer om Säg hej till min välgörare[…]