Räcker pengarna till ränta?

Anta en guldbaserad monetär ekonomi med en konstant penningmängd om 100 ton guld. Anta att Låntagare Ludvig lånar 90 av dessa 100 ton till en stor investering och förbinder sig att betala tillbaka lånet med tjugo procent ränta inom ett år. Ludvig ska alltså betala tillbaka 90 + 20% x 90 = 118 ton. Är det möjligt eller kräver det att man hittar nytt guld?

Eller för ett mer realistiskt, men principiellt likvärdigt exempel, anta att det är flera i samhället som tillsammans lånat totalt 90 ton till 20 procent ränta; gör det någon skillnad mot det första exemplet och kan lånen i detta fall betalas tillbaka?

Eller anta istället att det finns banker som lånar ut guldpengar med ränta. Kommer räntan göra att de suger upp alla pengar ur ekonomin så att man behöver gräva upp (trycka) nya för att kunna betala räntan?

Eller anta att man har en ekonomi där bankerna genom fractional reserve banking kan skapa elektroniska bankpengar, så att 95 procent av den utestående penningstocken ligger och suger in ränta till bankerna, dygnet runt, varje dag i veckan. Ungefär som det fungerar i hela den ”civiliserade” världen idag. Behöver man då kontinuerligt skapa nya pengar för att kunna betala räntan och mata bankerna?

Detta är fyra olika varianter på frågan huruvida existensen av ränta i en ekonomi kräver att penningmängden måste växa för att räntan ska kunna betalas. Svaret är nej — räntan kan betalas utan att nya pengar skapas. Inte ens ett system med fractional reserves kräver att penningmängden expanderar för att ränta ska kunna betalas på den utestående penningstocken (vilket inte motsäger det faktum att det är ett politiskt och korporativistiskt rackarspel).

Den enkla förklaringen ligger i att pengar bara är ett bytesmedium som förmedlar köpkraft.

När långivaren ovan säger att han vill ha 20 procent ränta på 90 ton guld under ett år så kommer han visserligen inte kunna få 118 ton den 31 december, eftersom det inte finns så mycket guld i ekonomin. Men pengarna snurrar runt och byter händer vid transaktioner, det gäller både de återstående tio tonnen samt de lånade och investerade 90 tonnen. Varje månad tillverkar och säljer Ludvig manicker och gör 15 ton guld i vinst. Av dessa ger han tio till långivaren för avbetalning och ränta, och övriga fem går till Ludvig själv. Både långivaren och Ludvig kommer att konsumera eller investera sin andel, varvid dessa pengar återigen cirkulerar runt i ekonomin. Vid årets slut har Ludvig kunnat betala 120 ton till banken om han vill. Med oförändrad penningmängd.

Att pengar bara är ett bytesmedium är också förklaringen till att trots att det bara finns sedlar och mynt i Sverige för 100 miljarder kronor (med bankpengar visserligen nästan 20 gånger mer, säg 2000 miljarder) så räcker detta för att förmedla en årlig bruttonationalprodukt på 3500 miljarder. Man behöver alltså inte ha en penningmängd som motsvarar värdet på alla samlade tillgångar i ekonomin eftersom man bara använder pengar när tillgångar ska byta händer. Inte heller behöver penningmängden växa för att ekonomin växer.

På samma sätt är det med pengar och ränta. När långivaren begär ränta så begär han en egentligen inte en viss hög med pengar, utan en viss mängd köpkraft, som råkar mätas i och förmedlas med pengar.

Exemplet ovan är extremt, här finns bara en enda långivare och en enda låntagare. Vad händer om långivaren bestämmer sig för att sitta på pengarna vartefter de kommer in istället för att handla för dem så de kommer ut i ekonomin? Det skulle uppstå en kraftig prisdeflation, vinsten på Ludvigs manicker skulle antagligen falla och Ludvig skulle mycket väl kunna få svårt att betala tillbaka lånet. Men detta är en helt skruvad situation, och extremt osannolik, för att inte säga otänkbar i en verklig ekonomi. I den vanliga verkligheten finns många långivare som konkurrerar om att låna ut mest, och många låntagare som vill låna. Det vore ekonomisk galenskap att sitta på alla pengarna istället för att konsumera eller investera dem igen.

Givetvis kan man sitta vid sitt skrivbord och klura ut många hypotetiska situationer där räntan inte skulle kunna betalas tillbaka. Men dessa exempel blir otänkbara i verkligheten. Till exempel kan man fantisera om en situation där långivaren lånar ut ett gram guld och begär två kilo kryptonit i ränta inom en vecka — ett skruvat verklighetsfrämmande lånekontrakt som inga friska parter skulle ingå.

Inte ens om vi inför bråkdelsbanker behöver penningmängden växa för att den ständiga räntan på de utestående bankpengarna ska kunna betalas. Anta nämligen att Ludvig vill köpa ett hus av Byggare Bob för en miljon:

Ett sätt att göra affären är att Ludvig köper huset av Bob på tio års avbetalning till fem procent ränta. Under avbetalningstiden betalar Ludvig 100.000 kr per år plus ränta till Bob.

Ett annat sätt att göra affären är om Bob istället vill ha tillgång till hela köpeskillingen omedelbums. Då kan han sälja köpekontraktet till Filip Finanshaj för fem procent rabatt. I utbyte mot kontraktet lovar Filip att Bob kan få ut beloppet i reda pengar närhelst han vill. (”Men varför skulle du vilja ta ut så mycket kontanter på en gång, Bob, när jag tillhandahåller så fina elektroniska betalningssystem. Du handlar väl inte med knark?”) Ludvig betalar fortsättningsvis ränta och avbetalningar till Filip, som nu tjänar tio procent i räntenetto på hela affären. Man inser att det inte finns några problem med att hela befolkningen samtidigt köper sina hus på sådana avbetalningsplaner utan att nya pengar behöver tryckas/grävas upp. Och detta är i princip hur det fungerar i ett bråkdelssystem. Pengarna räcker till räntan även där.

Naturligtvis kan problem uppstå om allt för många av Filips kunder samtidigt skulle komma på idén att ta ut sina pengar kontant, men det är ett annat problem som inte har med ränta och penningmängd att göra…

23 kommentarer till ”Räcker pengarna till ränta?

  • Bra klargörande!
    Det är tydligen en inte ovanlig föreställning det där om att ränta gör att penningmängden måste öka. Det bygger på en sammanblandning av priser och mängder. Pengar som mängd och pengar som mått. Det är som skillnaden mellan linjal och centimeter. De som förfäktar det där verkar förstå att det är nåt lurt med penningsystemet, men de fintas sen bort av den där förväxlingen.

    Förståelsen av grundläggande begrepp som pengar och ränta är verkligen otroligt låg. Det här är ju inte kvantmekanik, det här är sånt vi alla gör i vår vardag, det här borde vara allmängods. Skola och massmedia får verkligen underkänt.

    Kruxet är väl att pengar är både vara och måttenhet. Här har vederlagts tankarna om att pengar är bara en vara. Andra extremen är att pengar bara är ett mått, en siffra som man bara bokför. Det missar de egenskaper som pengar har i sin egenskap av att vara en fysisk mängd varor. Det skiljer inte mellan värdering och betalning.

  • Så enligt artikelförfattaren, kan den rent teoretiskt vara så att räntan inte kan betalas tillbaka utan att penningmängden expanderar. Att det vore irrationellt av lånegivaren att sitta på pengarna utan att konsumera eller investera är en helt annan femma. Artikelförfattaren tar även förgivet att människor alltid handlar rationellt, vilket bevisligen inte är fallet, jag hänvisar till hanteringen av den pågående ekonomiska krisen.

    Och utan att bli allt för konspirationsteoretisk så kan jag säga följande; Givetvis kan man sitta vid sitt skrivbord och klura ut hur man indoktrinerar folkmassorna till att acceptera och till och med förespråka en fiat valuta system, men det är verklighetsfrämmande då inga friska människor skulle acceptera ett sådan system om de själva inte profiterar på det. A ni förstår poängen….

  • Bra poäng Klaus.

    Detta är lite av signaturargumentet för ”monetary cranks”. Den relevanta frågan är inte huruvida pengarna räcker, utan huruvida framtida produktion räcker. Om svaret är nej beror detta på en överskott av krediter utan täckning i realt sparande, vilket i sin tur beror på manipulationer på räntemarknaden.

  • Mr X 31 januari 2013 kl. 18:27

    Om jag lånar dig en ponny, och du lovar återbetala mig med en enhörning, så är det nog en skuld som förblir obetald, eller som vi kommer överens om ska lösas på annat sätt än vad ursprungligen avtalades. Därför att det inte finns några enhörningar.

    Tänk dig alla betalningar i Sveriges ekonomi under ett år! BNP uppgår till nånting i stil med 3500 miljarder kr/år. Betalningskedjorna bakom det summerar till många gånger mer än så. Men mängden kontanter 86 mdr kr. M3 till ca 2360 mdr kr. Hur är det möjligt? Måste inte penningmängden öka i samma takt som värdet av allting som skapas? Nä! Samma pengar kan nämligen användas flera gånger. En peng är inte en engångsartikel. Inte ens en fiatpeng. Därför förekommer inte nån slags begränsning av typen att ju högre belopp som betalas hit och dit, desto fler pengar behöver skapas. Om det så bara fanns en enda enkrona, så skulle den kunna användas till att betala många miljarder. (För skulder eller varor och tjänster, vad skulle det spela för roll?)

    Här är en länk till ett ”skämt” som mycket korrekt beskriver hur samma pengar kan användas för att betala många olika saker:
    http://www.abovetopsecret.com/forum/thread544407/pg1

    Jag är, liksom tydligen du också, hårt svårt mot fiatvaluta. Men inte för att det existerar i verkligheten en ränta, alltså att människor har att välja mellan att konsumera nu eller sen. Det faktumet gör inte att det måste skapas fler pengar. Politikerna skapar fler pengar därför att de ju får dessa nya pengar, eller via sina särintressen en andel av dem! Det är det som är problemet. Inte att du hellre äter ett äpple nu än om ett år, alltså att du i din konkreta handling till vardags tillämpar ränta i ditt beslutsfattande.

  • Bra sammanfattning, Ola, det är produktionen som måste räcka. Och mer specifikt eftersom vi talar om en monetär ekonomi och ett lån av pengar så är det vinsten från produktionen som måste räcka.

  • Egensinnig, jag förstår mycket väl vad artikelförfattaren beskrev och menade, och även vad du försöker förklara, det ni förklarar är simpelt. Men än en gång, enligt artikelförfattaren, kan det rent teoretiskt vara så att räntan inte kan betalas tillbaka utan att penningmängden expanderar, jag pratar inte om sannolikhet eller rationalitet utan om att det är teoretiskt möjligt. Artikeln baserar sig på sannolikhet och tillitet på mänsklig rationalitet, det är ingen ekonomisk naturlag, är vad jag menar, och bör således tas med en nypa salt.

  • Ett enda enkronorsmynt räcker till att betala alla slags skulder här i världen, Mr X.

    Och ingen har antagit nånting om ”rationalitet”! Det är väl snarast de som förespråkar statliga regleringar som antar att individer kan vara perfekt rationella, alltså de individer so mskall vara statens politiker och byråkrater. På marknaden existerar ju inga sådana antaganden. Jag antar t.ex. inte att butikskassörskan är ”rationell”, i annan mening än att hon summerar beloppen rätt (ratio = räkna).

    Så det är väldigt oklart vad du försöker mena där.
    Socialism anbtar att individer är rationella.
    Kapitalism gör inget sådant antagande.

  • Jag har redan sagt att jag har förstått det, och i teorin så ja absolut en krona kan betala alla skulder. Det illustrerar inte minst skämtet du länkade till.

    Artikelförfattaren har gjort antaganden om rationalitet, han tar ju förgivet att lånetagaren kommer att konsumera och investera för allt annat vore galenskap. Va händer om han inte konsumerar eller investerar?

  • Poängen med artikeln är att visa att oavsett vilka lån, räntor och penningmängder man hittar på så kan man med lämplig produktion och lönsamhet betala tillbaka lånet utan att behöva trycka upp nya pengar. Detta kan man kalla ”ekonomisk lag” om man vill.

    Därefter säger jag att man kan tänka sig ENSKILDA hypotetiska låneavtal som omöjligen kan uppfyllas (t.ex återbetalning med kryptonit, enhörning etc.).

    Slutligen nämner jag att man också kan tänka sig statistiskt osannolika situationer för KOLLEKTIVET (”många utlånare som plötsligt sitter på pengarna”) som skulle göra att räntorna inte längre kan betalas. Så visst, för att systemet ska kunna fortsätta fungera som det gjort de senaste tusentals åren så förutsätter vi att ett stort antal människor inte drabbas av ”galenskap” relativt de senaste tusentals årens normala värderingar. För detta har vi inga garantier, och det är ingen ekonomisk lag. Men det tycks ganska sannolikt.

  • Okej, Mr X!
    Beklagar om jag feltolkat dig tidigare.
    Artikelförfattaren får förstås förklara sig själv som han vill, men det framstår för mig som att han inte antar att alla är rationella, utan att bara förutsätter att” om alla gör helt fel hela tiden”, i den delen av sitt resonemang. Och även i det fallet så förklarar han ju hur det inte behövs fler pengar för att betala lånelöftena.

    I övrigt är det som händer om man är irrationell att man dör! Naturen är inte mer förlåtande än så mot oss människor, förnuftet är det enda som håller oss vid liv. Har du frågor på det? Eller kanske namnet på något rationellt kreatur som du menar bör ta över oss irrationella människor? (kanske: 666…)

  • Egensinning, du gör häftiga utsvängningar….

    Klaus, Tack det vara bara det jag vill komma fram till. Sen så är jag lite oense med dig vad gäller sannolikheten att ett stort antal människor drabbas av galenskap, vad säger du om Fiatvaluta förespråkare, Keynes anhängare, kommunister? hahahha just kidding……..eller inte?

  • I dagens Sverige – till skillnad från hur folk vanligen agerade på 1950-talet och tidigare – så har de folkvalda ordnat så att det är straffbart (kallas svartjobb) för vanliga löneslavar att använda ”samma pengar” mer än en gång! Den lön som de allra flesta får på kontot ena månaden, används ofta enbart och direkt för nästa månads utgifter. Förr i tiden med dag- och veckolöner (utan källskatt och F-skattsedel) så cirkulerade dagligen samma pengar lokalt i byn eller kvarteret folk sinsemellan som smålån, extratjänster, pokerspel mm. innan de nådde affärerna och fabrikerna som nya vecko- och månadslöner. I gengäld så fanns bara sporadisk och kortvarig arbetslöshet blad så gott som alla daglönare och hoppjerkor. Ingen undra på att det idag finns omfattande arbets- (givar-) löshet bland ungdomar och 55+ -are. Det som behövs för att återgå till full sysselsättning, är lokala valutor som politiker och skatteverk inte kan kontrollera (jfr. hur det är med fildelning).

  • X,

    Förvisso är kanske ”kollektiv galenskap” vanligare än man tror, det är ju vad hela det politiska systemet bygger på. 🙂

    Men faktum kvarstår: penningmängden behöver inte växa för att räntor ska kunna betalas. Det räcker med att gäldenärer och borgenärer gör hyfsat bra bedömningar om återbetalningsförmågan.

    Sedan finns det såklart omständigheter som kan göra att aktörer plötsligt ändrar sina preferenser för hur mycket kontanter de vill sitta på, och som kan göra att många får det svårare att betala sina lån. Exempel på sådana händelser kan vara att vi drabbas av ett kometnedslag, digerdöden, krig, eller en kraftig kreditkontraktion (vilken enligt tidigare resonemang inte orsakas av existensen av räntor).

  • A, B och C … har månadslön; A betalar B för en liten tjänst, och B betalar C… och sedan n betalar A, så är ju cirkeln sluten med samma pengar. Och om detta sporadiskt cirkulerar lokalt flera ggr varje månad, innan samma pengar når butiker och banker och nya löner osv… så är det ju bara tramsigt med RUT, ROT… osv… Socialister och socialliberaler har ju då ingen Chans att konkurrera med effektivitet, när det gäller alternativ- och kanske även transaktionskostnader – även om den globala världen är överlägsen när det gäller avtagande marginalkostnader…

  • Angående rationalitet så definieras ju det (spontant allmänt, och uttryckligen av Ludwig von Mises) som att en individ väljer det av de handlingsalternativ som denne föreställer sig är möjliga att genomföra, som vederbörande förväntar sig få de för denne högst värderade konsekvenserna.

    Om man med rationalitet skulle mena vad som vi skulle göra om vi hade ”all information” (vad nu det fenomenet skulle vara för slags monster), ja då hamnar man i Kurzweils singularitet. Det är materiellt möjligt för dig att inom loppet av två sekunder förflyttar dig till Månens yta. Att du inte gör så, betyder tydligen att du är ”irrationell”, eller? För du förstår inte hur att göra det.

    Se djuren. Måsen dyker många gånger ned under vattenytan, men lyckas bara ibland fånga en fisk. Men tillräckligt ofta för att överleva. Så fungerar även människorna i ekonomin. Vi är extremt ineffektiva, relativt någon slags gudomlig perfektion om vad som ”hade” varit optimalt. Men vi skapar mer än vi förbrukar, därför ökar vårt välstånd. Vi gör så gott vi kan. Att låta somliga av oss tvinga andra av oss, löser i vilket fall inte problkemet med vår dumhet.

  • Uno Hansson,
    Emedan det må vara sant att större fiatvalutor öppnar för mer möjligheter till politikers manipulation, Hoppe beskriver ju hur små furstendömen, som stadsstater, varit effektivare än stora stater därför att fursten där har mer konkurrens och är närmare sina undersåtar, så är kärnan i problemet ett annat.

    Guld är en global valuta. Det är ett grundämne som finns här och där i hela universum. Guldpengar har ingen mellanhand mellan köpare och säljare. Och det är elimineringen av den politiska mellanhanden där dom är hela kruxet här. Det är inte en fråga om geografi.

  • Bra och tydligt klargörande. Var tidigare själv av den uppfattningen, Zeitgeist-filmerna sprider dessa vanföreställningar till en växande publik.

  • Alltså, jag var tidigare under uppfattningen att räntan inte gick att betala utan en växande penningmängd… tills dess att någon förklarade för mig att pengar faktiskt cirkulerar i ekonomin.

  • Visst går det att betala räntan eftersom pengar är både ett ”flöde” och en ”mängd”, på eng. ”stock” and ”flow”.

    Om det finns ett flöde och pengar spenderas eller återinvesteras in ekonomin går skulderna att betala. Det finns dock inget som säger att det skulle råda någon ”rättvis” balans kring vem som kan anskaffa flest varor och tjänster för pengarna.

    Däremot blir det väl problematiskt när vi har ett penningsystem som idag som bygger på krediter med ränta och som är elastiskt och expanderar när ekonomin går bra och kontraherar när ekonomin går dåligt. Skulder har vi ju byggt upp och räntan skall ju betalas. Går ekonomin kasst finns ju risken att skulderna börjar kallas in tidigare än vad som hade skett innan (amorteringskrav) och räntan kanske går upp och då ska ju en större mängd pengar plus ränta återbetalas snabbare.

    Ett problem är väl att om tillgången på viktiga naturresurser minskar, som tex. olja, kol och gas, så blir det svårt att hålla igång ekonomin. Skulderna riskerar att bli obetalbara då vi ska återbetala genom att öka den ekonomiska tillväxten år för år i en ändlig värld.

    Vet inte om ni känner till fenomen som Peak Oil. Förmodligen, men jag antar att ni på Mises.se förnekar dess existens. Kanske är det bara en konspiration från illuminate eller några politiker?

    Har för mig att någon skribent här skrev något om att Peak Oil, Peak Coal, eller Peak Gas är geologiska fenomen och inte ekonomiska och som sådana därför ointressanta.

    Rätta mig gärna om jag har fel i något.

  • Den här kommentaren av Per Bylund tycker jag tex. är intressant då den helt verkar ha missförstått att alla ekonomiska transaktioner kräver energi och att även fast vi har något effektivare bilar och motorer så förbrukar vi idag mer olja än någonsin. Effektiviteten kan inte heller öka i oändlighet.

    https://www.mises.se/2012/10/23/om-problemet-med-jordens-overbefolkning/comment-page-1/#comment-23914

    Nu kanske detta inte representerar alla skribenters uppfattningar på mises.se, jag vet inte.

    Men jag menar på att om vi inte kan få ekonomin att växa år för år så får vi stora problem med att betala våra skulder, vilket vi ser redan nu.

    Hört talas om den exponentiella funktionen?

  • ”Vad är pengar?”,
    Massor av olika slags varor är både ”stock and flow”.
    T.ex. shipping containers. Finns de inte i dena stund? ”Flödar” de inte?
    Eller Windows 7. Finns de inte nu som ”stock”? Och ”flödar” de inte?

    Pengar är en vara som används som standard för handel människor emellan, hur förbannat svårt ska det vara att förstå det konceptet? Köper och säljer du aldrig någonting själv så att du kan uppleva detta fenomen???

    Att ”resursrna” skulle ta slut är totalt absurt overklig. Finns det något exempel på att någonting har hänt någonsin hittills, eller är Domedagen nära bar just nu i världshistiren kanske???

    Världen är oändlig. Och ”flow” av utvunna resurser av alla slag ökar oupphörligen. Oljeproduktionen är t.ex. större nu än någonsin. Liksom ”stock” av kända utvinningsbara oljemängder. Peakoil bara finns inte, det är en påhittad imagination som strider mot all logik och erfarenhet. Och en bra mätare på intelligensnivån hos de som på allvar försöker förespråka den bluffen! Igen! Och igen! Och igen! och aldrig nöjer sig med några motbevis eller ens Fail! Igen! Och igen! Peakoil är en evig religion utan saklig kontakt med denna Jord.

  • @Egensinnig

    Du skriver:

    ”Massor av olika slags varor är både ”stock and flow”.
    T.ex. shipping containers. Finns de inte i dena stund? ”Flödar” de inte?
    Eller Windows 7. Finns de inte nu som ”stock”? Och ”flödar” de inte?”

    Jag vet inte riktigt vad det är du försöker säga? Vad i mina kommentarer är det du försöker kritisera? Jag skrev att pengar är både ett flöde och en mängd precis som Klaus också skriver i artikeln. Således kan man betala räntan. Däremot kan det bli problem när, inte om, vi får brist på resurser.
    Inte bara in penningsystemet i sig utan en massa ”liabilities” som alla stater har som pension och socialförsäkringar.

    Sedan skriver du:

    ”Pengar är en vara som används som standard för handel människor emellan, hur förbannat svårt ska det vara att förstå det konceptet? Köper och säljer du aldrig någonting själv så att du kan uppleva detta fenomen???”

    Jo, jag har säkert ägnat mig åt byteshandel någon gång när jag var liten. Men annars är det inte ofta vill jag lova. Jag, som de flesta andra, använder det bokföringssystem som dagens penningsystem utgör. Vi handlar med hjälp av att debit och kredit bokförs på våra konton i banken. Bankerna håller reda på ”dina poäng” i det ekonomiska ”spelet”, kan man säga.
    Jag använder aldrig guld, silver, olja eller någon annan handelsvara för att byta till mig saker. Gör du det? Däremot sparar jag en del i guld och silver, men det är en annan sak.

    Du skriver:
    ”Att ”resursrna” skulle ta slut är totalt absurt overklig. Finns det något exempel på att någonting har hänt någonsin hittills, eller är Domedagen nära bar just nu i världshistiren kanske???”

    Hört talas om valolja? Valarna utrotades nästan under 1800-talet. Då är det åndå en förnyelsebar resurs.

    Du skriver:
    ”Världen är oändlig. Och ”flow” av utvunna resurser av alla slag ökar oupphörligen. Oljeproduktionen är t.ex. större nu än någonsin.”

    Vad menar du när du säger flow egentligen? Guld, silver, järn och en hel del andra resurser kan ju flöda fram och tillbaks och byta händer utan att förstöras. Järn, alu mm, kan ju tex, smältas ner och återvinnas. Dock inte utan stora mängder energi vilket innebär olja.
    Resurser som olja i sig ”flödar” dock sällan utan när den förbränns så är den borta för alltid.

    Och, ja oljeproduktionen är på rekordnivåer men den har dock varit det sedan ca. 2005 och man har inte kunnat öka världsproduktionen sedan dess. ”Peak oil” handlar inte om att oljan snart är slut, det handlar om att oljeproduktionen har nått en topp och efter det kan man inte öka produktionen hur mycket energi man än sätter in. Eftersom 80% av världens totala energiproduktion kommer från olja och gas så blir det svårt att öka den ekonomiska tillväxten.

    I ett kreditpenningsystem, vilket vi lever i idag (vi lever inte i ett system där vi byter guldmynt hand till hand hur gärna man är kan drömma om det) så innebär det obetalbara skulder, skuldavskrivningar och deflation.

    Du skriver:
    ”Igen! Och igen! Och igen! och aldrig nöjer sig med några motbevis eller ens Fail! Igen! Och igen! Peakoil är en evig religion utan saklig kontakt med denna Jord.”

    Jag är till skillnad från dig i full kontakt med jordytan då jag inser att jorden är en planet vars resurser knappast är oändliga. Men ge mig gärna motbevis om du har några. Jag är öppen för att ta till mig och bemöta dem.

    Dock orerar du så hysteriskt i dina kommentarer att jag inte vet om det är någon mening att fortsätta diskussionen efter denna kommentar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *