Alla människors olika värde

Det sägs att alla människor är lika mycket värda. Och att det bara finns ett enda statsskick som grundar sig på den principen: det som ger alla precis en röst. Att alla är lika mycket värda låter vackert, och i vår tid har det blivit en dogm, men det är ett meningslöst påstående. Alla människor är inte lika mycket värda. Faktum är att människor inte har något värde alls. Men de är inte värdelösa utan ovärderliga.

Problemet ligger i betydelsen av ordet värde. Till vardags används det löst och ledigt och det leder sällan till missförstånd. Om någon resonerar kring huruvida en viss cykel eller annat föremål är värt sitt pris förstår vi vad han menar. Men när man talar om människors värde leder vagheten till problem.

Låt oss först se vad som menas med ett föremåls värde. Redan den gamle greken Aristoteles var förvirrad på den punkten och sedan hans tid har det inte blivit mycket bättre. Han menade att om två personer sinsemellan byter en cykel mot en iPhone så betyder det att föremålen har samma objektiva värde. Det är naturligtvis orimligt, eftersom en tredje person kanske skulle kräva två cyklar i utbyte mot en iPhone. Därför kan vi omedelbart kassera idén om att föremål har objektiva värden. Aristoteles blandade ihop värde med pris. Det är lika vanligt idag. Ett pris är objektivt observerbart, men det gäller inte för värdet. Vi konstaterar istället att värden är subjektiva, det vill säga ett visst objekts värde finns bara i sinnet hos subjektet som betraktar det. Slutsats: Värden är subjektiva, finns inte utanför betraktaren och kan inte observeras.

Som ovan antyds framträder värde i samband med byten av föremål, eller i tankar om tänkbara byten. Man kan inte peka på ett föremål och säga att det är värt 500. Däremot kan någon peka på två föremål och säga: Jag är villig att byta min mobiltelefon mot din cykel, eller jag är villig att byta mina 500 kronor mot din cykel. Det betyder inte att cykeln är värd 500 kronor, utan enbart att han är villig att byta sina 500 kronor mot en cykel, eftersom cykeln för honom är värd mer än de 500 kronorna. Slutsats: Att värdera är att föredra den ena av två saker och värde framträder därför endast i byten av tillgångar.

En förutsättning för att cykeln ska bytas mot telefonen här ovan är att de som byter värderar föremålen omvänt: Den som byter till sig cykeln måste rimligen värdera den högre än telefonen, och den andra personen omvänt. Om värden inte kunde vara omvända hos olika personer skulle inga frivilliga byten ske. Slutsats: Att byten sker innebär att inte alla värderar ett och samma föremål lika.

Men inte ens en och samma person värderar identiska föremål lika. Anta att jag ser 100 styck svarta Crescent Rimfaxe (29 tum) av 2013 års modell framför mig. För glädjen och nyttan av att äga en sådan kommer jag vara villig att göra vissa byten, av till exempel pengar. Att äga ytterligare identiska Rimfaxe utöver den första ger mig inte längre samma nytta, och därför är jag inte lika villig att offra lika mycket för att få äga en till. De 99 har således lägre värde än den första. Slutsats: Inte ens en och samma person värderar alltid två identiska föremål lika.

Ovanstående gäller värdering av föremål. Kan vi använda samma betydelse av ordet värde för att värdera människor? Vilken slags bytestransaktion ska vi betrakta för att identifiera värdet? Slavhandel? Adoption? Resurser för livsuppehållande åtgärder?

Om vi nu inte ens kan säga att två identiska föremål objektivt sett har samma värde, kan det då vara möjligt att säga att två människor har samma värde? För detta krävs tydligen en helt annan innebörd av ordet värde än den vi använder för föremål. Låt oss prova några möjligheter.

En vanlig åsikt är att människovärde mäts i antalet röster i röstmaskineri. Undersåtar till en stat som ger var man en röst har då lika värde. Men vad gäller för undersåtarna till stater utan allmän rösträtt? Är de värdelösa som människor?

En annan betydelse av människovärde är mängden resurser i sjukvård och mat som varje människa ska ha rätt till. Även om det är statens mål att fullständigt jämna ut inkomsterna i samhället är det uppenbart att det inte går, inte ens i en kommunistisk utopi. Med detta mått vore undersåtarna i dagens Sverige mycket olika värda. Men här är ju alla värda lika per definition. Åtminstone sa skolfröken det. Hur går det ihop?

Ett mer extremt mått skulle kunna baseras på den mängd resurser som med tvång ska omfördelas i samhället för att rädda en människas liv. Även här vet vi att det skiljer sig betydligt från person till person, och från plats till plats. Och om jag själv fick välja skulle jag lägga mer resurser på att rädda någon närstående än någon okänd i Långtbortistan.

Låt oss med modern, svensk, moralisk vilsenhet se om statens moraliska måttstock, självaste FN, kan kasta något ljus över frågan. Teoretiker känner till att ju fler axiom ett teoribygge har desto större är risken att det lider av inre motsägelser. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är ett praktexempel på ett dokument så fullt med motsägelser att det egentligen inte kan tas på allvar. Men låt oss i alla fall plocka några vackra ord ur det (som givetvis motsägs på andra ställen i texten). De första artiklarna lyder (kursivering tillagd):

1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

3. Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

4. Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

Även här dyker ordet värde upp. Vi ignorerar de diffusa fraserna lika rättigheter (till vad?), rätt till liv (får ingen någonsin dö?), och rätt till personlig säkerhet (vem ska betala för det?). Vi tar istället fasta på rätt till frihet, och förbud mot slaveri.

Låt oss nu definiera det odefinierade begreppet “människovärde” till att beteckna i vilken mån man är fri från slaveri i alla dess former. Det tycks väl rimligt och motsägelsefritt? Om vi då uttalar att alla människor är lika mycket värda menar vi att alla ska ha rätt till samma grad av frihet från slaveri, och vice versa. Frånvaro av slaveri innebär då fullt människovärde.

Men vad är slaveri? Att vara slav innebär frukten av ditt arbete konfiskeras mot din vilja. Och vid vilken procentsats upphör man att vara slav? Är det vid 99 procents ofrivillig konfiskering? Eller är det som i Sverige: vid 70 procent? Vid ett principiellt resonemang måste gränsen gå vid noll, ty alla andra gränser är godtyckligt valda och någon kommer anse sig vara slav. Minsta grad av konfiskering är träldom. Enligt FN får ingen hållas i slaveri. Åtminstone enligt paragraf fyra. (Lite längre ner i deklarationen går det dock alldeles utmärkt.) Om alla är lika mycket värda, och har rätt till sitt fulla människovärde betyder det att alla ska ha full rätt till sin egen lön och sin egendom.

Sammanfattning

Påståendet att alla människor är lika mycket värda är meningslöst, så länge begreppet människovärde inte ges en fungerande och motsägelsefri innebörd. Tydligen fungerar det inte med samma innebörd som för värdet av föremål. Låt oss istället låta människovärdet beteckna graden av slaveri, vilket innebär graden av konfiskering av lön och egendom. Att alla människor är lika mycket värda betyder då att alla har samma rätt till frihet från slaveri. Om vi sedan lägger till FNs förbud mot slaveri, vilket tycks rimligt, leds vi till slutsatsen att alla människor har samma rätt till frihet från statlig konfiskering av lön och egendom. Detta är en innebörd av alla människors lika värde som vore värd att skriva under.

Dela för frihetens skull

17 reaktioner på ”Alla människors olika värde”

  1. Profilbild
    Patrick Sellman

    @Klaus

    Är det inte endast i den svenska översättningen det står lika värde? I den engelska ”The universal declaration of human rights” så står det följande i de artiklar du nämnt ovan.

    Den märkligaste översättningen är ”equal in dignity and rights” till lika i värde.

    ”Article 1.

    All human beings are born free and equal in dignity and rights.They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.

    Article 3.

    Everyone has the right to life, liberty and security of person.

    Article 4.

    No one shall be held in slavery or servitude; slavery and the slave trade shall be prohibited in all their forms.”

  2. Profilbild
    Patrick Sellman

    @Calle
    Är inte förfogandet över frukterna av ditt arbete tätt sammanfogat med ägandet av dig själv?

    Vad gäller tvång till arbete som nämns i Carls som vanligt intressanta artikel kan man fundera över fas 3.

    Personligen tror jag att man når större framgång i att visa statens rätta ansikte genom att visa likheten med maffia, tydliggöra statens aktiviteter genom att visa på vad det kallas om någon annan gör det.

    Konfiskera andras tillgångar under hot om våld. Skatt – rån alt beskyddarpengar
    Frihetsberöva. Omhändertagande – kidnappning. Kan vara kidnappning av andras barn eller av vuxna individer osv.

    Den mildaste jämförelsen är att staten gör som en del företag, skickar fakturor på sådant man inte beställt och sedan bedriver indrivningsverksamhet som maffian.

    Vi tvingas sätta våra barn i de statligt reglerade indoktrineringsinstitutionerna under hot om stora böter och/eller kidnappning av våra barn.

    Synliggör staten och tag bort den kollektiva indoktrineringsslöjan. Kalla handlingar vid dess rätta namn.

  3. Profilbild

    Det är ju en klassisk taktik av härskarna att ”lägga till” rättigheter till de naturligt självklara.
    §1 Alla har lika rätt.
    §2 Men somliga har mer rätt än andra…

    Jättebra skriven artikel där!
    ”Alla människors lika värde” är en religiös trosats. Och ett grammatiskt fel.
    Man skulle kunna poängtera också att värde är en subjektiv egenskap hos handling. Och varenda handling är tillfällig och individuell, nånting som en människa gör vid en tidpunkt. Kollektiv planering funkar därför inte på sånt som har med ekonomi (människors handling) att göra.

  4. Profilbild

    Intressant man inser att frasen ”Att alla människor har lika värde” är en tom propaganda fras.

    Om staten kunde vara konsekvent och ta ut en rak skatt från individer med lika värde, men nej då gäller:

    ”Alla ska skatta efter förmåga”

    Så staten tar ut ett procentuellt mera värde ur visa individer men ska låtsas att det inte är ett värde för staten.

  5. Profilbild

    Bravo, att någon vågar säga det.
    ”All men are born equal”, men det betyder inte att en massmördande galning är lika mycket värd som andra människor i alla situationer. Eller Einstein. Eller om man skall läsa tidningen, Zlatan.
    Vi värderar saker, vi värderar varandra och vi tenderar att värdera släkt, vänner och kändisar högre. Och brottslingar lägre.
    Det är bara i kommunist- och nazistdiktaturer som människor är lika mycket värda, och det värdet är noll och intet. Partimedlemmar undantagna.

  6. Profilbild
    Per-Olof Persson

    Alla värderar människor. Mamma har ett högre värde än Herr Hitler. Har människor samma värde, måste människovärdet sättas lika lågt som det värde en massmördare har.

  7. Profilbild

    @Patrick Sellman

    Något off-topic, men när det gäller s.k. Fas-3 så kan vi inte tala om slaveri eller ens tvång. Om vi tittar närmare så handlar det om att staten villkorar en förmån. Vill man ha förmånen (arbetslöshetsersättning) så får man finna sig i villkoret, men det är fritt fram att avstå.

  8. Profilbild

    Hmm, skatt som slaveri? Skatt som stöld? I själva verket tror jag faktiskt att ”rån” är den bästa beskrivningen. Pengar tas ifrån en person under hot om våld. Samtidigt bör man fundera vad definitionen av rån bör vara om effekten är ”vad du än gör för att tjäna ditt uppehälle ämnar jag råna dig”. Mass-rån? Premediterat kontinuerligt rån?

    Sedan finns det för övrigt en annan anledning att se relationen stat individ som en av slaveri – staten kan om den verkligen vill faktiskt göra i princip vad som helst mot oss, vilket historiska stater ofta har gjort. Anledningen till att vår nuvarande statskonstruktion är relativt icke-våldsam har främst med kulturell tradition samt den inbyggda reciprociteten i en demokrati att göra.

    Värnplikt, som existerade fram till för några år sedan, borde rimligen ses som en form av slaveri. Antingen går du dit staten säger, och gör som staten säger, ibland med fara för ditt eget liv, eller så åker du i finkan. Vad jag förstått har även kroppsstraff förekommit, även om det säkert varit ovanligt i modern tid med att man spöat på värnpliktiga i någon större utsträckning.

    Så mnja, definitionerna tål naturligtvis att funderas på, men så länge inte totalt ”consent by the governed” finns på alla punkter så är det rimligen att jämställa med en eller annan brotts-rubricering.

    Jag har inget emot en stat, så länge den inte inskränker någons frihet 😛

  9. Profilbild

    Man kan diskutera huruvida skatt är slaveri, eller bara rån eller rentav bara stöld. Svaret beror på vilken ordbok man använder sig av. Tycker Carl hade en intressant diskussion om frågan på sin blogg.

    Huvudpoängen här är dock egentligen att allas lika värde är meningslöst vänsterflum, ett politiskt verktyg som orsakar mycket skada. Allas lika rätt till frihet är däremot något eftersträvansvärt.

    Hans, en sån stat vore en bra början. Säg till om du hittar en. Eller om du åtminstone hör talas om att en sådan har existerat. Eller om du hittar en enhörning, svart tulpan, eller åtminstone en liten tulipanaros.

  10. Profilbild

    Värdet (av en vara eller tjänst) är en mänsklig abstraktion uppfunnet för att möjliggöra byten. Det är helt beroende av parternas preferenser och också situationsberoende.

    Tänk bort människorna och inget finns längre av värde.

    På detta lösliga begrepp vilar (via prisbegreppet) vårt ekonomiska system. Inte underligt att det gungar ibland. (Men det går att bygga ett hus på lös lera, bara man vet att man skall bygga det som en båt och anpassa deplacementet.)

    Det ”värde” som ingår i ordet människovärde är inte bättre. Det är snarast raka motsatsen till det första (för människor är inte utbytbara och samtidigt förutsättning för värdering).

    Ordet dignity som ingår i den engelska grundtexten (dignité i den franska) i deklarationen om de mänskliga rättigheterna borde snarast översatts med värdighet. Det gör texten begripligare, men ger kanske samtidigt felaktiga associationer för många.

  11. Profilbild
    Patrick Sellman

    Ingen som tar tag i min utkastade tråd om den svenska översättningen av ”equal in dignity and rights” till lika i värde och rättigheter.

    Jag tycker det är en mycket märklig översättning som måste ha grava politiska undertoner.

    Är orden värde och värdighet verkligen synonymer?

  12. Profilbild
    Patrick Sellman

    @GustavR
    Frivilligheten i Fas3 kan nog diskuteras en hel del i ett system där staten rånat förutom dig själv alla runt omkring dig så de flesta har inte mycket till buffert eller så stora andra möjligheter heller för den delen.

    Om du inte gör detta får inte dina barn frukost och ni blir utkastade på gatan. Frivilligt?

  13. Profilbild

    Egentligen märkligt att påstå att vi har ett lika värde eftersom näst intill när ett barn har fötts då börjar vi skapa skillnader.

    Största skillnaden i värde börjar i skolan då varje individ kommer att värderas med betyg. Sedan ska den värderingen ligga som grund till högre studier.

    När vi kommer ut på arbetsmarknaden värderas vi av arbetsgivarna, vilka som har störst värde för arbetsgivaren.

    Hamnar vi i krig kommer vissa personer i samhället anses ha större skyddsvärde än andra. Vissa kan offras vid fronten och andra ska vara gömda i skyddsrum.

    Diskuterar vi politikerpensioner så säger man som försvar till dem att dessa personer har gjort en sådan stor samhällsuppoffring att de ska ha ett högre värde än vanliga arbetare.

    Avdankade politiker får meningslösa smörjobb för det är så synd om dem för de passar inte på den vanliga arbetsmarknaden. De har ett högre värde som kompisar till politiker än vanliga arbetslösa.

    Till och med politiker av olika ideologier belönar varandra. Politiker som sådana har ett högre värde än vanliga människor tycks det.

    Tänker man efter så är lika värde en stor floskel som. Lägger man sedan skatt på det så ska skatten användas till att skapa lika värde. En jobbar en annan inte. Den om som inte jobbar rånar den som jobbar och så har de båda ett lika värde.

    Frågan är då om jag begår ett brot om jag rånar min granne och sedan ger pengarna till Röda Korset? Vill grannen inte ge pengar till behövande? Vilken människosyn har min granne egentligen om han eller hon skulle anmäla mig till polisen och kräva pengarna tillbaka eller ens att jag ska straffas för min ”välgärning”?

  14. Profilbild

    Varför fastnar somliga kommentarer i modereringskö och inte andra? Är det kommentarerna eller skribenterna som är olika värda?

  15. Profilbild

    Patrick, jo visst är det en märklig översättning. Jag kollade faktiskt upp det när jag skrev, eftersom jag tänkt på precis samma sak själv förut. Norstedts (ord.se) översätter dignity sålunda:

    värdighet; [sant] värde, höghet; ädelhet
    hög rang (post, titel), värdighet

    De har alltså ordet värde med. Men jag skulle nog i så fall föredra att översätta med ordet rang, i betydelsen i position i samhället (alla börjar från noll). Men det hela är snömos i vilket fall som helst och ”värde” är antagligen den sämsta översättningen av alla eftersom det öppnar dörren för diverse kollektivistiska tilltag (vilket antagligen är avsikten).

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *