Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Privat transparens och statlig skenhelighet

Kolumn i Åbo Underrättelser, publicerad 5.12.2012.

 

Storföretagens skatteplanering har länge varit föremål för tämligen livlig diskussion i offentligheten. I synnerhet Helsingin Sanomat, som får Pravda att framstå som den fria pressens ikon, har under en längre tid förbannat sig över detta och likställer skatteplanering med skattebrott, ivrigt påhejad av politikerna. Det senaste utspelet i denna vettlösa klappjakt var frågan huruvida storföretagen i sina årsredovisningar borde redogöra för hur mycket skatt de betalar och vart. Fullständig transparens, med andra ord. Nu har jag inget emot transparens, men det vore trevligt om förstoringsglaset någon gång vändes mot det offentliga också.

Är det någon läsare som någonsin har sett statens bokslut? Och med bokslut menar jag resultat- och balansräkning enligt godkända och internationellt använda bokföringsstandarder. Jag har åtminstone inte sett något. Det enda man egentligen hör om statsfinanserna är budgeten, hur många miljarders underskott man förväntar sig det kommande året. Knappt har budgeten klubbats igenom förrän man börjar tala om ”tilläggsbudgetar”, med vilket förstås menas ytterligare utgifter och ännu större underskott.

Kontrastera det mot vartenda börsbolag i hela världen och även många olistade bolag. Varje år producerar de årsredovisningar som i vissa fall är hundratals sidor långa. Inte bara innehåller de detaljerade resultat- och balansräkningar enligt godkända bokföringsprinciper, där finns sida efter sida med noter som specificerar alla posterna resultat- och balansräkningarna. Den som har tid och ork kan alltså få reda på i princip allt om bolagets ekonomiska ställning och mer därtill.

Men tydligen räcker det inte. Nu ska företagen måsta redogöra för sina skattebetalningar. Syftet med det här är förstås att visa hur mycket av företagens vinster som slussas ut till så kallade skatteparadis, vilket i sin tur ökar det politiska trycket för högre skatter och mer avdragsbegränsningar. Men om det här går igenom kan det slå tillbaka mot skatteivrarna, för företagen betalar nämligen mycket mer än bara bolagsskatt.

Förutom all avgiftsliknande skatter som fastighetsskatt, tillverkningsskatt och diverse olika acciser så är det också företagen som de facto betalar inkomstskatten på lön. Det är från företagens löneutbetalningar de pengarna kommer. Det är även företagen som genom sin tillverkning och försäljning generar statens momsintäkter, den enskilt viktigaste intäktsposten av all. Utöver allt det betalar företagen direkt ca 75 procent av alla pensionsavgifter inom den privata sektorn plus en mängd andra lagstadgade arbetsgivaravgifter.

När man börjar räkna på alla intäkter företagen genererar blir bolagsskatten mindre viktig. I statens budget för 2013 beräknades momsintäkterna uppgå till ca 16 miljarder, jämfört med 4 miljarder från bolagsskatten. Så pratet om de ”miljarder” som staten går miste om varje år på grund av skatteparadisstrukturer är ren humbug. För det första så görs inte så mycket företagsvinst i Finland att det ens vore matematiskt möjligt, eftersom det sist och slutligen bara är en handfull företag som på riktigt har möjlighet att ens försöka sig på skatteparadisplanering. För det andra så genererar även skatteparadisföretagen en mängd andra direkta och indirekta intäkter för staten.

Så det är nog snare dags för staten att följa företagens exempel. Börja med att göra upp IFRS-bokslut, som många länder redan gör. Visa medborgarna exakt vad som kostar och, än viktigare, vad Finlands ekonomiska ställning egentligen är. För transparens gäller väl den offentliga sektorn också?

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

8 kommentarer till ”Privat transparens och statlig skenhelighet

  • Kaj har en väldigt bra poäng här. Jag undrar själv hur det kommer sig att jag aldrig har tänkt på statens verkliga utgifter än på deras Ä

    Angående skatteplaneringen så är det aldrig någon som tänker på hur det kommer sig att företagen skatteplanerar. Pengarna går inte ner i ägarnas fickor som massmedia hela tiden framställer det som. Ägarna kan få lite mer i utdelning är sant.

    Största anledningen är att företagen helt enkelt behöver pengarna för sin framtida produktion där de skapar mer jobb. Klart de vill ha mer pengar för framtiden. Hos staten gör pengarna ganska lite nytta, speciellt om de ska skapa jobb eftersom vi vet att staten är väldigt dåliga på den uppgiften.

  • Jag kanske borde ha förtydligat att kolumnen hänvisar till Finland och att siffrorna därför är i euro 🙂

    Artikeln är alltså min kolumn i ÅU som publicerades 5.12.2012. Jag ska lägga till det i artikeln.

  • Det är en del av problemet. Ingen vet riktigt hur de offentliga finanserna egentligen ser ut, eftersom den offentliga sektorn inte gör upp verkliga bokslut.

    Hur skulle Svergies och Finlands balansräkningar se ut? Skulle det egna kapitalet vara negativt eller positivt? Vilka tillgångar och skulder finns på riktigt?

    Det bör återigen påpekas att det är full möjligt för stater att göra upp IFRS-bokslut, flera gör det redan.

  • Svenska statens ”tillgångar” är naturligtvis väldigt stora om man ser till all mark och skog och vägar och dylikt som staten ”äger”. Men det är svårt att uppskatta penningvärdet på tillgångarna då de är i stor mån väldigt svårlikviderade.

    Men det vore ändå intressant att se en dylik balansräkning.

  • Det vore visserligen en utmaning att uppskatta penningvärdet på tillgångarna, men det är fullt möjligt och har som sagt gjorts.

    Det vore inget större problem för t.ex. KPMG att göra en IFRS-körning på statens räkenskaper och upprätta IFRS-bokslut.

    Personligen är jag mer intresserad/oroad av skulderna och förbindelserna. Jag misstänker att det egna kapitalet skulle vara negativt så det smäller om det.

    Men som sagt kan vi bara gissa och spekulera för det finns inga verkliga bokslut. Just därför blir det så skenheligt när staten kräver fullständig transparens av både individer och samfund, medan den själv inte ens kan prestera ett vanligt bokslut.

  • Någon form av redovisning av statsskulden finns här.

    https://www.riksgalden.se//

    Någon balansräkning verkar dock inte finnas på sidan. Dessutom lär det ju vara omöjligt att få reda på hur bokföringen gått till.

    En annan intressant fråga är hur det är tänkt att svenska folket ska rösta på vilket parti man tycker är bäst, baserat på informationen som finns på riksgäldens och riksbankens hemsida.

    Att gemene man inte vet vad styrränta är för något köper jag men det är helt fruktansvärt att jag ska vara tvungen att leva i konsekvensen av de lagar som stiftas av de ekonomiska ”experter” majoriteten förlitar sig på ska sätta sig in i informationen åt dem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *