Korrigering i banksektorn

Carolina Neurath skriver på SvD Näringsliv om hur bankerna drar ned allt mer. Bland annat Nordea har rapporterat att de ska skala bort ”minst 10%” av sina anställda. Det är utan tvekan så att Neurath är på rätt väg när hon skriver:

Som så ofta skyller Nordea-vd:n på ökade regelkrav. Det är sant att de omfattande regelverk som väntar sektorn begränsar intjäningspotentialen. Men bankvärlden befinner sig också i en omställning på flera plan

Visst ökar regleringarna (det är ju nästan alltid sant), men inte minst är det en omställning – en korrigering. Faktum är att just bankerna och finanssektorn i stort har sett en enorm boom på grund av de senaste årens enorma ökning i penningmängd. Detta har givetvis lett till överetablering och både över- och felinvesteringar, vilket attraherat kapital från andra marknadssektorer. När krisen sedan infann sig beslutade sig politiska ledare världen över att ödsla mer pengar i så kallade stimulansåtgärder (de mest välkända av Bush II och Obama), vilka egentligen endast fick till effekt att allehanda politiska bundsförvanter blev rika(re) och bankerna gavs ökad likviditet.

Detta har sedan använts av allehanda politiska oppositioner liksom den del av befolkningen (både ”experter” och lekmän) som tillhör arten homo economicus ignorantus att gå i taket. För effekten av stimulansåtgärderna har ju ”uteblivit”, anser man, för att bankerna ”sitter på pengarna”.

Å andra sidan måste man ju säga att det är en oerhörd ”tur” att bankerna agerat på just detta sätt – för annars hade vi just nu genomlevt både hyperinflation och lidit av konsekvenserna av en helt punkterad dollar. Men det är tydligen något man inte ska tala om. Eller ens låtsas som en verklig risk av sådan ansvarslös monetär politik.

Neurath fortsätter:

I morse kom en rapport från Ernst & Young i London som visar att 45 procent av de europeiska bankerna planerar att minska personalen under de kommande 6 månaderna. Bankerna i Nederländerna och England tar i hårdast, här väntas mellan 64-70 procent av bankerna krypa personalstyrkan. I Norden är svaren något mer optimistiska, här svarar 22 procent av bankerna att personalminskning väntas närmsta halvåret.

Gott så, det stämmer säkert. I ytterligare en kommentar som verkar oroväckande verklighetsnära uttrycker Neurath att svenska banker nog inte är skyddade, utan hennes ”uppfattning är att inte en enda svensk bankchef kan utesluta fortsatta personalminskningar”. Det stämmer säkert också. Och faktum är att det stämmer mycket väl överens med den österrikiska konjunkturcykelteorin (som i finanskrisen har näst intill verifierats, bekräftats och bevisats).

Men istället för att gå vidare med detta och ställa frågan varför dessa neddragningar sker – vilket uppenbarligen inte är medias uppgift – så raljerar Neurath om arbetslöshet och bankernas sätt att kringgå reglerna på arbetsmarknaden. För den som är initierad i ekonomiskt tänkande måste detta framstå som lite konstigt, för hela inlägget bygger upp en argumentation som Neurath sedan helt överger för några korta rader om hur man avskedar – ”Och arbetsgivaren kan alltid hävda: vi sparkade i alla fall ingen.”

Frågan på läsarens läppar bör vara: Men varför är situationen sådan att man måste avskeda?

Tänk om de som får betalt för att analysera ekonomin ägnade sig åt just analys – av ekonomin. Den ekonomiska ignoransen är idag närmast total och inlägg såsom de vi kan läsa dagligen (ja, dagligen) på SvD Näringsliv gör det sannerligen inte bättre. Det är mest en massa politiskt strunt som säkert stryker röstboskapet på Helgeandsholmen medhårs, men som i övrigt inte gör varken till eller från.

3 kommentarer till ”Korrigering i banksektorn

  • De ökade regelkraven innebär mer arbete för bankerna så de borde egentligen anställa om konsekvensen ska vara riktig.

    Men det är säkert som Per skriver att bankerna är fulla av över- och felinvesteringar. I USA sitter visst bankerna på 1.800 miljarder dollar som de inte vill släppa ut i marknaden på grund av risk för hyperinflation eller nya bubblor.

  • Bankerna sitter på sina reserver därflr att de har svårt att hitta avkastning på dem i en ekonomi med dåliga utsikter. Om de hade varit rädda för hyperinflation så hade de växlat bort alla sina dollar mot vadsomhelst illa kvick. Bankerna är inte ett kollektiv som är ett fungerande planekonomiskt sovjetunion. De maximerar var för sig sin vinst.

  • Göran & Egensinnig:

    Visst är det så att bankerna sitter på pengarna för att de har svårt att hitta avkastning på dem. Dessutom har de fått en himla massa pengar på vilka de får ränta när de låter dem stå på sitt konto i riks-/centralbanken. Så givet den knackiga ekonomiska tillväxten, den dåliga tillgången på entreprenörer och denna räntesats så har de ju ingenting emot att bara ”sitta” på pengarna.

    Å andra sidan har Göran inte helt fel. Risken för inflation har förts fram från bankernas håll, framför allt i USA, som ett av de främsta argumenten för att inte låta pengarna cirkulera ”fritt”. Bankerna är förvisso inte ett kollektiv, men det är utan tvekan en kartellartad bransch – inte minst om man ser till endast de banker som av FED tilldelats pengar (dvs ”eliten”).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *