Den svenska sjukvården kan bli friskare

Som ung nyexaminerad läkare kom jag till Sverige för drygt 40 år sedan i tron att sjukvården här fungerar bättre än i Österrike. Men verkligheten öppnade mina ögon så småning om. I 40 år har man pratat om att köerna måste bekämpas. Läkarantalet har tredubblats under de senaste decennierna, men köerna finns kvar. Sverige har stora problem med tillgänglighet i vården. Sverige har i genomsnitt de längsta väntetider till att träffa en specialistläkare inom EU. Sverige har långa kötider på akutmottagningarna och långa väntetider för planerade operationer.

I Sverige kan vi inte heller välja kirurg efter eget val om man behöver göra ett planerat kirurgiskt ingrepp, vilket är unikt inom EU. Att ha rätten att kunna välja en doktor som man litar på och som skall operera en, är ett rimligt krav och ör förankrat i FNs riktlinjer för konsumenskydd. Prioriteringar görs i Sverige av byråkrater och inte av patienter. T.ex, prioriteras manlig sterilisering bort i Östergötland, där måste man betala den själv, i Stockholm betalar huvudsakligen skattebetalaren.

Kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg i Sverige är orimligt höga. Det pratar man inte gärna om. Enligt Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings egen statistik betalar en familj med 2 barn i genomsnitt drygt 150 000 SEK om året för sjukvård och äldreomsorg via skatter och egenavgifter. Per invånare( inklusive nyfödda) är det cirka 38 000 SEK om året. En motsvarande privatförsäkring i Tyskland, som dessutom inkluderar tandvård, enkelrum och en kirurg efter eget val kostar omkring 15 000 SEK om året (www.optitarif.com). Tandvården i Sverige betalas till största delen ur patientens egen ficka i motsats till de flesta länder inom EU. Trots de höga kostnaderna i Sverige köper sig eliten (politiker) och de som har råd privata försäkringar för att glida förbi i köerna. Socialism är bra för ANDRA men inte för MIG skulle en svensk politiker kunna säga.

Kontrollsamhället har också fått fotfäste inom sjukvården. Alla gravida kvinnor måste redovisa sina rök -och alkoholvanor, vilket registreras noggrant. Likaså finns det nationella register över könssjukdomar, cellförändringar och över alla läkemedel som köps ut i apoteken runt om i landet. Staten har total kontroll över vilka piller vi knaprar, genom registrering MED personnummer av alla utköpta recept med. Även det är unikt i Europa.

Läkarutbildningen, i synnerhet specialistutbildningen är inte av toppkvalitet om man jämför med USA och Storbritannien. Där ställs det helt andra krav på blivande specialister vad gäller engagemang och arbetsinsats. Hur stor utbrändheten bland svenska läkare är finns det inga säkra uppgifter om men undersökningar har visat att missnöjet med den omfattande ofta meningslösa byråkratin är mycket utbredd.

En positiv utveckling inom Svensk sjukvård är att ”prickning” av läkare det vill säga bestraffning av misstag i vården togs bort. Att erinran och varning utdelat av Socialstyrelsen togs bort stämmer väl överens med all forskning inom området. I ”riskverksamheter” som flyg- och kärnkraftsindustrin finns inga bestraffande kvalitets- och kontrollsystem. Man uppmuntrar i stället till öppenhet för att upptäcka och rapporterar incidenter, för att kunna lära sig av dem. Bestraffning leder till defensiv medicin vilket skadar patienten mer än den gör nytta.

Alla de kända nackdelarna med en planekonomi återfinns i svensk sjukvård. Ett monopol (staten) som finansierar utbildning och vård, relativt få privata vårdgivare (kartell) som egentligen inte är omtyckta, i alla fall inte av den rödgröna vänstern. Anledningen att alla kommunistiska länder kollapsade ekonomiskt var planekonomin. Om staten fungerar så bra inom vård, skola och omsorg kan den ju ta över IKEA, ICA och HM.

Hur skulle sjukvården fungera enligt anarkokapitalistisk modell? Professor Hans-Hermann Hoppe förslår fyra radikala steg:
1) Eliminera licenskraven för universitet, sjukhus, apotek, läkare och annan vårdpersonal. Konkurrerande privata akredditeringsfirmor, ratingföretag och företag som sysslar med rekrytering och kvalitetskontroller skulle kunna göra en bättre bedömning vem som kan leverera den bästa vården, det bästa läkemedlet, den bästa utbildningen, med den bästa personalen. De skulle göra ett bättre jobb än staten med sina monströsa, stelbenta och oftast onödiga byråkratiska regler.

2) Eliminera alla statliga restriktioner för produktion och distribution av läkemedel och andra medicinska artiklar, diagnostiska tester och apparater. Bort med FDA (Food and Drug Administration), LV (läkemedlesverket) och dyliga onödiga institutioner. Jag påminner bara: massvaccination mot svininfluensa och narkolepsi, alla var de inblandade, ECDC (European Center for Diseasae Prevention and Control) , LV, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) med flera. Även innom detta område kan privata företag övervaka produkternas kvalitet och säkerhet bättre än staten.

3) Avreglera och privatisera sjukförsäkringsindustrin. Gör som i Schweiz, där finns det enbart privata sjukförsäkringar. All har en, även de fattiga. För de fattiga betalar kantonen den privata försäkringen. Men fram för allt så uppfyller en betydande andel av sjukvården och omsorgen inte villkoren för en försäkring. En bilförsäkring täcker olyckor men inte service av bilen. Motsvarande gäller för sjukvården. Viss behov av hälso- och sjukvård kan förutses och man bör spara för detta precis som man spar för en ny TV eller bil. T ex rutinläkarbesök, hälsokontroller, vaccinationer, planerade standardoperationer och äldrevård. Enbart vid händelser som är oförutsebara och inte påverkbara som en akut oväntad sjukdom eller en olycka bör en försäkring klicka in.

4) Eliminera subventioner som tex ”frikort” som leder till onödig ”sjukvård” vilket är demoraliserande för läkarna och kräver stora resurser. Frikort får man efter man har varit några gånger på läkarbesök, därefter är all sjukvård ”gratis” under ett års tid, dvs inte gratis utan skattebetalaren betalar. Frikortsspatienter har i genomsnitt omkring 10 gånger så hög sjukvårdskonsumtion jämfört med den som inte har frikort. Ett lysande exempel hur subventioner skapar bara mera av det som skall subventioneras. Man subventionerar sjukvård och patienten kräver och utnyttjar mera ”sjukvård”.

De flesta människor har råd med hälso- och sjukvård om man gör de rätta prioriteringar i sitt liv. I dagens Sverige är man ansvarsbefriad efter som förmyndarstaten tar över ansvaret. Men statens pengar kommer inte räcka till i framtiden. Vi måste tänka om när det gäller finansiering och produktion av sjukvård och äldreomsorg. De relativt få fattiga människor som inte har råd med adekvat sjukvård kan hjälpas av organisationer som Röda Korset eller andra frivilliga välgörenhetsorganisationer. Vi anarkokapitalister har nämligen en positiv människosyn i motsats till vänstern. Vi tror att människor i grund och botten är goda och hjälpsamma.

Peter Bistoletti, specialistläkare, docent med mångårig erfarenhet av svensk sjukvård, därav 25 års arbete med läkarutbildning.

14 kommentarer till ”Den svenska sjukvården kan bli friskare

  • Varför kan inte artiklar som denna publiceras i DN?

    Enda anledning till varför svenskar tycker att sjukvården i Sverige e bra är för att de inte upplevt något bättre, tur för den svenska staten.

  • ”De relativt få fattiga människor som inte har råd med adekvat sjukvård kan hjälpas av organisationer som Röda Korset eller andra frivilliga välgörenhetsorganisationer”

    Synnerligen skrämmande att en människa med en sån människosyn innehar en läkarlegitimation.

  • Jag håller med i ditt resonemang, men har lite kritik på meningen: ”Om staten fungerar så bra inom vård, skola och omsorg kan den ju ta över IKEA, ICA och HM.”
    Detta är en mening som vi voluntarister kan förstå men som inte alls kommer få en positiv reaktion bland utomstående, d.v.s. den är omotiverad och laddad och kommer höja ögonbryn och ge negativa reaktioner. Bättre då att elaborera på denna specifika poäng genom att påpeka hur påtvingade monopol innebär att mekanismer som konkurrens sätts ur spel vilket leder till företag som så att agerar i blindo med ineffektivitet, lägre kvalitet och höga priser som följd. Därefter kan man påpeka områden där den privata sektorn gör ett bättre jobb än den offentliga och visa hur det inte följer logiskt att sjukvård el dyl skulle vara ett ett undantagsfall.

    Ödmjukt,
    Henrik

  • @Henrik Grund

    Det enda problem som jag spontant kände med den mening du kritiserar är att vissa meningsmotståndare kanske håller med. 🙂

  • Jan! Tala om vilka faktafel som är i artikeln? Att skriva att det är faktafel tillför inte direkt något.

    Sedan kan du ta och förklara lite närmare hur du ser på saken som gör att artikelförfattaren skulle vara en skrämmande människa med hänsyn till människosynen.

  • Jan-”Synnerligen skrämmande att en människa med en sån människosyn innehar en läkarlegitimation.”

    Intressant fråga Jan.

    Jag har två frågor till dig som kommer definiera din människosyn:
    1) Vilken människosyn har du Jan?

    2) Kan staten använda mitt produktionsresultat mot min vilja på lik linje med att jag är en slav för staten?

  • ”Om staten fungerar så bra inom vård, skola och omsorg kan den ju ta över IKEA, ICA och HM.”

    Staten behöver inte ta över några företag om de är duktiga. Vi kan säga så här i stället. Eftersom det är arbetslöshet och politikerna vill ordna fram jobb, så behöver de bara besluta sig för att starta upp lite framgångsrika företag.

  • Jag väntar i spänning på Jan´s svar på männskosyn.

    Han sitter troligen och funderar på vad det är för människosyn han har haft
    hela livet som i praktiken bygger på slaveri av fria individer. En existentiell kris kan komma som ett brev på posten.

  • En guldstjärna till Peter Bistoletti för artikeln – den är lysande! Men jag förstår att det sticker i ögonen på en del (som ”Jan” ovan) om man öppnar dörren på glänt och belyser hur det faktiskt ser ut i den offentliga sektorn. Och det visar tydligt att ekonomiska teorier om monopol och socialistisk planering, med bisarra incitament, slöseri och felprioteringar, stämmer. (Det senare är nog, tyvärr, en överraskning – eller avfärdas rakt av – för väldigt många idag…)

  • Reagerar en smula över påståendet att det var ett steg i rätt riktning att ta bort utdelning av varningar.

    Vården är en skyddad verkstad, där det inte finns något ansvar eller påföljder. Patientnämnden är bara en kuliss.

    Ofta möter man ett direkt förakt mot patienterna på vårdmottagningarna. Vårdgivarana har inte betalt av patienterna men av politrukerna. Man får betalt oavsett om man hjälper sina patienter eller ej.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *