Och så vänder det igen…

Knappt trummar medierna ut att ”recessionen” (ni vet, den ”värsta sedan Depressionen”) är över förrän de talar om risken för ”dubbeldippar” och sedan att ”alla signaler pekar åt fel håll” och vi riskerar recession igen. Inte konstigt att folk undrar vad fasen som pågår och om nationalekonomer verkligen har något vettigt att säga. Hur kan man helt missa att ekonomin mer eller mindre imploderade med fastighets- och sedan finanskrisen? Och hur kan man säga att recessionen är över för att sedan säga att det kommer en till eller att ”det är inte slut än”? Kan de inte bara ”fixa” det som blivit fel?

Problemet är att det är en väldig massa politik involverad i det som rapporteras och ”fixas” – och tusentals nationalekonomer jobbar heltid för staten med att massera siffror och köra stora databaser för att både få det att se bättre ut än det egentligen är och för att försöka förutsäga hur nästkommande period ser ut så att planekonomin kan justeras därefter.

”Recession” definieras nämligen som ”två efterföljande kvartal med negativ tillväxt” beräknat på BNP, vilket i sig är en bluffsiffra som inte betyder skvatt. Så det beror givetvis på hur man mäter BNP, vad som läggs i och utanför begreppet och hur man justerar siffrorna för den för stunden varande (pris)inflationen. Mycket är gissningar (om än grundade i erfarenhet om hur siffrorna ”brukar” bete sig).

Det är på grund av dessa gissningar där framtiden extrapoleras från baktiden (så att säga) som nationalekonomisk ”analys” kan bli väldigt fel. Det är av samma anledning som vissa mindre bemedlade nationalekonomer uttalat att nutiden är en ”annan sorts” ekonomi och att vi därför behöver nya modeller. Anledningen är att modellerna är specifikt gjorda för att passa de historiska data, vilka givetvis inte alltid har så mycket med framtiden att göra. Så om något förändras (inte minst om det förändras i grunden) så passar inte modellerna längre. (Kanske är det av den anledningen nationalekonomer idag inte har något problem med planekonomi – om allt planeras så är det ju lättare att extrapolera.)

Själv kallar jag helst dessa nationalekonomer för statistiker, för det enda de sysslar med är statistik. Det ekonomiska resonemanget är något som läggs ovanpå statistiken för att få det att låta rimligt och verklighetsförankrat. Men faktum är att det idag är lättare att doktorera i nationalekonomi om man har en bakgrund inom matematik eller på en ingenjörshögskola – än om man studerat samhällsvetenskap. För att modellerna är matematiska och har väldigt lite med människor  och deras val och handlingar att göra.

Och därför kan man inte förutspå förändringar. Men därmed inte sagt att det är ”omöjligt” eller att ”ingen förutsåg kraschen” eller sådana dumheter. Inga matematiska nationalekonomer förutsåg kraschen, för de stirrade på siffrorna eller fokuserade på modeller snarare än verkligheten. T ex Paul Krugman, som av vissa fortfarande anses vara nationalekonom, uttalade strax innan kraschen att allt såg bra ut, ingen anledning till oro. Men inom heterodoxa skolor var man inte lika säker. Vi österrikare talade i flera år om en stundande fastighetskrasch – för vi har en teori om konjunkturcykler som är kvalitativ, som ser till verkligheten som den är och som innefattar både upp- och nedgång (och inte bara nedgång, som i de flesta teorier).

Det är mänskligt att vilja veta precis vad som kommer att hända, så att man inte råkar illa ut. Men framtiden är alltid oviss – det går inte att veta exakt vad som händer (matematiska modeller till trots). Däremot vet vi vissa saker om verkligheten, t ex kausala mönster som är evigt sanna och som vi ibland kallar för ”ekonomisk lag”, som gör att vi kan säga att a leder till b liksom att x leder till y. Och om vi kan säga att det idag ser ut som att vi har a, betyder det att vi – om inget annat av magnitud inträffar – bör förvänta oss b. Visst, exakt i vilken omfattning, exakt när eller exakt hur kan vi inte säga. Men vi vet att detta är tendensen givet verkligheten.

Här ligger den österrikiska skolan åtminstone ett sekel före den neoklassiska teoribildningen. Förr eller senare kommer detta att uppmärksammas. För sanningen är att vi aldrig lämnade krisen; vi plåstrade bara över den med manipulerade räntor och genom att spruta in nya pengar i ekonomin för att dölja symptomen genom cantillon-effekter. Men problemen är fortfarande där, så vi kommer inte undan genom att skjuta korrigeringen på framtiden. Det blir bara värre. Alldeles oavsett om BNP:s tillväxt anses vara plus eller minus just över vissa kvartal.

11 kommentarer till ”Och så vänder det igen…

  • Applicera detta på t.ex. aktiehandel eller valutahandel. Där har man teknisk analys och man försöker identifiera vissa mönster och kännetecken.

    Jag skulle dock inte vilja kalla det för teknisk analys utan mer för psykologisk analys. Kurvorna speglar mer resultatet av tusentals till miljoner olika människors känslor och tolkningar än rena matematiska samband.

    • Göran, visst använder man sådant inom t ex aktiehandel! Men det är symptomatiskt att man i sådan analys gör pengar på små skiftningar snarare än tjurrusningar upp och ned – helt enkelt för att man kan med hjälp av historiska data identifiera en viss tröghet i reaktionen hos massan av spekulerare. Jag har själv en vän som identifierat vissa återkommande (psykologiska) mönster på futuresmarknaden som denne planerar att utnyttja. Men det intressanta i allt detta är att samtliga dessa modeller fallerar när vi talar om konjunktursvängningar eller kriser, vilka inte i huvudsak är psykologiska fenomen utan ekonomiska. Det klart att man med hjälp av modeller eventuellt kan ta hem vinster på beteendet efter att t ex finanskrisen börjat, men det fanns inga modeller eller kvantitativa analyser som förutsåg kraschen och därmed medgav vinsthemtagande pga av den kunskapen.

  • Jag antar att Österikisk ekonomi klarar av att identifiera bubblor. Ingen klarar dock att förutsāga nār bubblan spricker. Bristningen sker ju nār tillrākligt många har fått insikt och det inte finns någon större idiot kvar att fylla på nerifrån.

  • @PerKQ: Ja, antingen det eller när (a) penningmängden till slut minskar (i alla fall vad gäller tillgången för boom-investerare) eller (b) att man ser effekterna av faktumet att mängden tillgängliga pengar vida överstiger tillgängligt kapital (dvs kapitalvaror) och att det därför inte finns möjlighet att slutföra påbörjade produktionsprojekt.

  • Det finns en mängd teorier i teknisk analys om att t.ex. trender visar sig enligt vissa modeller. Om det sitter en massa folk och identifierar dessa trender så kommer de på något sätt att bli självuppfyllda. Det är vad jag tror i alla fall. Visar en modell att nu ska kursen gå upp, då förväntar sig handlarna och handlar utefter det.

    Detta är tydligt inom valutahandeln där kursen på en dag svänger mer än de flesta aktiekurser gör på en månad.

    Det som bryter av modellerna inom valutahandeln är fundamentala händelser såsom arbetslöshetsstatistik, BNP, handelsöverskott eller underskott. Efter en sådan rapport, som avviker från prognosen, så händer det ofta stora svängningar i valutakursen. Sedan återgår den ofta till att följa modellerna.

    Sedan kan man följa valutakurserna i olika tidsperspektiv (1 minut, 2 minuter, 5 minuter, 15 minuter 1 timme osv.) och varje tidsperspektiv kan följa sin egen modell.

  • Angående bubblor så blir det väldigt svårt att pricka in när den brister, men är man förberedd så kan man agera precis efter det att den har brustit eller strax innan. Men strax innan kan vara flera år. Nu resonerade jag i rent spekulativt syfte.

    Fast man skulle kunna tänka sig att om socialdemokraterna vinner valet nästa gång så kan det tänkas att de drar igång en massa investeringar, som innebär upplåning och mer tryckande av pengar. När det sedan slår ut i högre priser och högre löner och ett näringsliv som bromsar in, då är det nog hög risk att bubblan på bostadsmarknaden spricker. I alla fall en gissning från min sida.

  • Det finns ingen ”teori” för s.k. teknisk analys, inte i någon vetenskaplig mening i alla fall. I den mån detta konstnärliga informella regelverk överhuvudtaget kan kvantifieras så har seriösa matematiska tester av det alltid visat att det saknar prognosförmåga. I alla tidsskalor i alla sammanhang.

    TA ska dock inte förväxlas med market microstructure som baseras på vilka som lägger ordrar hur och när, det finns de som lever gott på sånt, och det är väl grunden för såna där tradande microsekundbots som brukar kritiseras. Men det har som sagt inget med att göra med att rita raka linjer mellan toppar på nån gammal prisgraf.

    Skulle du förresten starta en skoaffär därför att de lokala skopriserna beskrivit en historik där de under de senaste säsongerna först stigit mycket, sen fallit mindre, men sen stigit mer, och därmed bildat en ”stigande trendkanal” som passerat ett viktigt motstånd och därför ”gett köpsignal”? Eller skulle du känna dig obekväm med en sån investering därför att du inte känner till mycket om skor eller hur man säljer sådana?

    TA är självbedrägeri.

  • TA är ingen vetenskap. Det håller jag fullständig med dig om. Om den vore det så skulle handeln inte fungera eftersom alla i varje given situation skulle veta vad som händer en sekund senare.

    Men det jag skrev ovan är att handlarna förväntar sig att kursen ska röra sig på ett visst sätt utifrån olika teoretiska modeller som gör att de rör sig efter dem i stor utsträckning. Fast du kan aldrig veta vilken modell som är aktuell för tillfället eftersom det är flera inkopplade i förväntningarna hela tiden.

    Det handlar inte om att spå rätt till 100% utan bara i så pass stor grad att vinsterna överstiger förlusterna.

    De flesta handelsrobotar går med förlust. Några har förmåga att göra enorma vinster, men aldrig över tid. Dessutom har de inga fasta beräkningar utan deras algoritmer ändras hela tiden, om de är väldigt avancerade, eftersom tiden visar att de inte stämmer.

    Jag ser TA som ett hjälpmedel och skulle aldrig handla utan det. På samma sätt skulle jag aldrig handla utan att känna till vilka fundament som är aktuella.

  • Intressant så i avsaknad av faktisk fundamental information så fördriver man tiden att analysera sinna konkurrenters algorithmer. Ungefär som runt ett pokerbord.

    1)Konkurrenterna saknar fundemental information och kommer då ta till TA.
    2)TA trenden visar köp
    3)Mina konkurrenter kommer köpa
    4) Jag bör därmed köpa 🙂

  • Haha! Roligt lista PerKQ.

    Jag tror ingen handlar med valuta utan att följa fundamental information. Det finns massor med hemsidor som ger sådan information minut för minut på vad som händer i världen. Viss information är av lågt värde och viss är av högt värde för påverkan på kursen. Den information man kan ta del av är rankad så man kan välja att bara ta emot den information som t.ex. har hög påverkan på kursen.

  • TA kan inte funka därför att handlar använder TA, det är tvärtom motsatsen till en självuppfyllande profetia! Om jag tror att andra kommer att sälja när aktien stiger till ”motståndsnivån” 100, så säljer ju jag redan vill ca 99, och nån annan överlistar mig och säljer redan vid 98 o.s.v.

    TA är ingenting annat än inbillade mönster i figurer. Den översimpelt triviala grundskolematte med glidande medelvärden och differenser (s.k. momentum) ändrar inte på det. TA är inte ett hjälpmedel, det är ett handikapp.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *