Nej, därför uppstår inte bobubblor

Ekonomiforskare från Wien?

Andreas Cervenka skriver en förvirrad artikel (blogginlägg?) på SvD Näringsliv med den missvisande titeln ”Därför uppstår bobubblor”. Vi får lära oss att det handlar om ”psykologi” – och den ekonomiska synvillan som uppstår när pengar är mindre värda i framtiden än de är nu (dvs prisinflation).

Cervenka brukar vara ganska bra på att hitta infallsvinklar som annars är helt frånvarande i media, men som ofta förklarar mer av problematiken än de keynesianska slogans som så många så gärna slänger sig med. Men i det här inlägget är han bara förfärligt bortkollrad. Inte nog med att han hänvisar till medicinmän, spöken och metafysik (eller, som vissa kallar det, djuriska andar), hela blogginlägget är egentligen bara en annons för en artikel som enligt Cervenka är ”mycket intressant”.

Denna artikel handlar – givetvis – om mer psykologi. Författarna, en doktorand och en professor från Wien, sysslar med den ack så moderna hypen ”ekonomiska experiment”, genom vilka man anser sig kunna hitta hur marknaden verkligen fungerar genom att låta människor (forskningssubjekten) agera i olika artificiella situationer. I detta fall har man hittat spännande (bah!) bevis (dubbel-bah!) för hur människor psykologiskt värderar fastighetsinvesteringar:

To measure the effect of nominal gains vs. losses on perceptions, we present subjects with hypothetical housing transactions involving the purchase and subsequent sale of a house, and ask them to evaluate the advantageousness of these transactions.

Varför någon över huvud taget skulle anse detta larv applicerbart på marknaden där aktörer investerar sina egna pengar och riskerar förluster är för mig obegripligt. Men det verkar väl ”fräckt” och ”häftigt” och därmed imponerar det på den som inte är särdeles vetenskapligt skolad. Och för den som vardagligen läser Aftonbladet framstår det säkert som vetenskapligt; det är ju trots allt ”forskare” som står bakom larvet.

Men se på slutsatserna i denna artikel. Dessa är helt uppåt väggarna och det hela låter så historielöst, ogrundat och falskt att i alla fall jag sliter mitt hår och vill försvinna för en stund:

Many people view housing as an attractive investment with good potential, despite meagre real capital gains over the long run. We suggest nominal loss aversion as a psychological mechanism that can help to explain the surprising popularity of housing as an investment. Using data from a survey experiment, we find that evaluations of housing transactions are shaped by gaining or losing money. We find no evidence that property ownership reduces this bias, but do find strong evidence that more education and greater cognitive reflection do. These results suggest that better financial education may reduce this bias towards overinvesting in housing.

”Finn fem fel”? Nej, det vore för enkelt. Att finna fem rätt är däremot en rejäl utmaning. Cervenka måste ha slagit sig väldigt hårt i huvudet om han tycker att detta är ”mycket intressant”.

(1) Man har uppenbarligen ingen aning om varför investerare sätter pengar i fastigheter (dvs fasta tillgångar). Förklaringen att det är något verkligt och konkret och faktiskt existerande, något som inte försvinner över en natt och något som finns kvar över lång tid och så gott som alltid kommer att ha en funktion (dvs ett värde), verkar gå dessa forskare (och Cervenka) förbi. Det har alltid ansetts säkrare att investera i fasta tillgångar än i allehanda finansiella och/eller flyktiga instrument. Och skälet till detta är ju så uppenbart att det inte behövs studeras.

(2) Man hittar uppenbarligen att investerare bryr sig om pengavärdet av investeringen. Nähä? För den som inte känner till detta rasade en enorm och så gott som världsomspännande debatt på 1920- och 1930-talen (och ända fram på 1960-talet, enligt vissa) om just kalkylering på marknaden. Anledningen var att socialismen som den förespråkades fram till ca 1930 var pengalös och därmed kan man inte kalkylera vinst/förlust – och man vet alltså inte huruvida man gjort en bra investering eller inte. Detta har dessa forskare nu hittat. Hurra! (Frågan är väl när en av dessa moderna ekonomer stolt deklarerar att ett så kallat ”hjul” antagligen är en bra idé…)

(3) Man blandar bort korten totalt i slutsatsen i (2) när man säger att investerare bryr sig om ”gaining or losing money” trots inflationen. Japp, det är precis det vi österrikare hela tiden har sagt – inflation underminerar entreprenörers möjlighet att korrekt kalkylera huruvida investeringar är effektiva (dvs ”bra”) eller ej. Med inflation finns inte längre en objektiv värdemätare att förlita sig på, vilket skapar en massa problem. Bland annat görs investeringar i fel sektorer och på fel sätt (malinvestments), vilka skapar en bubbla där kapital annars inte hade investerats – och den spricker så småningom. Forskarna har alltså bakvägen ”uppfunnit” den österrikiska teorin om konjunkturcykeln. Men de förstår det inte. Så kanske det kräver mer forskning och fler experiment? Grabbar – ni är precis 100 år efter Mises!

Och Cervenka är nöjd, för forskarna använder ordet ”psykologi” om och om igen. Det klart att det finns psykologi på marknaden (den består ju trots allt av människor). Men betyder det att ekonomisk lag inte gäller? Givetvis inte. Mises psykologiserade en hel del i sina verk – men för att förklara ekonomiska skeenden. För ekonomi är en social och samhällelig vetenskap, som syftar till att skapa förståelse för hur världen fungerar. Med larviga ”psykologiska” experiment kommer man inte så långt; faktum är att just dessa forskare endast har rest tillbaka till år 1912 års vetenskapsnivå.

”Mycket intressant” – ja visst! Men inte alls på det sätt som Cervenka tror. Det har inte alls med psykologi-snacket att göra, utan med experimentell bekräftelse på en hundraårig österrikisk teori.

10 kommentarer till ”Nej, därför uppstår inte bobubblor

  • Jag häpnade när jag pratade med en kvinna som arbetar med att utvärdera affärsidéer åt nåt rikskkapitalbolag, för jag nämnde att jag intresserar mig för ekonomisk teori och har läst en del av Mises, och hon sade direkt att hon känner Mises mycket väl! Jag lös upp som en sol, men hon lade tyvärr direkt till nånting om ”ekonomisk psykologi” (förväxling av handling och beteende, ni vet) så jag förstod att hennes tolkning av ämnet spårat ur där och att det var dags att prata om något annat. Jag har ju gått igenom en civ.ek. och upptäckte att ett problem med såna där ”experiment” är att de individer som studeras nästan uteslutande är ekonomistudenter, av praktiska skäl. Och därför kanske inte helt representativa för mänskligheten. ”Jaha, nu har jag att välja mellan fem olika varumärken här. Jag minns anchoring-konceptet, så på B svarar jag 5 och på C… Hoppas jag får alla rätt.” Så funkar inte människor när de verkligen befinner sig i butiksgallerian.

    En professor i finansiell ekonomi fick under en föreläsning en fråga om huruvida folk inte agerar ”psykologiskt” istället för rationellt. Han svarade prompt att om det vore så så kan det vara hursomhelst och det går inte att ha nån teori om det och vi kan lika gärna lägga ned här. Han utgick förstås från sina aggregerade statistiska teorier, men jag tycker ändå att det ligger något i det han sade om man skulle överföra det till praxeologin. Om man inte har en axiomatisk logisk teori, om mänsklig handling, vad kan man då säga om hur ekonomin fungerar?

  • Vad ska man investera i om man har 3 miljoner kronor?
    första kravet ār att ingen ska ta ut någon avgift för förvalningen.
    Avgiften baserar sig ju på fiatvalutor.
    Jag tror mest på mark eller guld trots att priset numera är högt.

  • Jordbruksmark är nog långsiktigt bra. Solid säkerhet och ger dessutom avkastning. Men tajmingen är knappast den bästa nu, de priserna har väl också bubblat upp av den låga räntan. Sanningen är att det inte finns några bra investeringsmöjligheter idag! Att hålla pengarna som cash är verkligen inte brak, så nånting fysiskt borde köpas och sen återkommande se över vad vad som ser lovande ut sen. Målet är att minimera förlusterna. Amerikanska statsobligationer till negativ realränta kanske ;-P

  • Guld är fint för trejd. Börjar trenda upp igen, och en ny ATH i guld är inte helt orimligt på 6 månaders sikt. Det fundamentala talar ju för guld, en djupare ekonomisk kris 2013-2014 skulle kunna ge en skjuts för guldet.

  • Guld är det man ska satsa en del på. Förmodad uppgång vid en dollarkrasch är minst 5 gånger dagens pris. Flera guldexperter i USA tror på att guldet kan lada på 30.000 dollar per oz. (nuvarande pris runt 1.700 dollar.)

    Silver är även en bra investering. Förhållandet mellan guld och silver är att det finns 12 gånger så mycket silver i världen som det finns guld. Således borde priset på silver vara en 1/12-del av priset på guld. Just nu är fördelningen 1/50-del. Vid en justering till ”rätt” pris borde silvret således öka i värde markant.

    Silver är också en i mycket högre grad industriprodukt, Det används mycket silver i olika produkter. I varje bild som tillverkas har vi t.ex. silver i katalysatorn. Det kan förväntas en högre efterfrågan på silver om produktionen i världen ökar.

    Silver har dock en nackdel anser jag. Det är moms på handel med silver. Det kan undvikas genom att handla silver i länder där det inte är moms på silver.

    Observera att man inte ska ha pappersguld eller papperssilver om man avser att ha dem som en försäkring mot inflation. Det är bara den fysiska varan som räknas. Med pappersguld är det som med vanliga pengar, det finns mer papper än det finns fysiskt guld.

    Avser man att köpa och inte själv förvara ädelmetaller så kan man låta en depå ta hand om dem. Då får man betala en deponeringsavgift varje år. Det går att köpa ädelmetaller via hemsidor via utländska bolag och välja var metallerna ska deponeras, t.ex. i USA, England, Tyskland eller Schweiz. Då är det även lättare att avyttra dem än om man har dem i bankfack i Sverige eller i nedgrävda i trädgården. Jag kan även säga att vid depåförfaring kan du åka till depån och hämta ut ditt guld eller silver.

    Vad gäller mark eller hus kan vi nog räkna med fallande priser. Det är bättre att t.ex. ha guld och sedan köpa mark under kommande kris. Har man hus idag och även har ett kapital, bör man binda sina räntor. Blir det en kris kan det bli en sådan situation att du sitter med ”billiga” lån då inlåningsräntan kan bli högre än lånen du har på huset.

    Snacket om att amortera på sina bolån tycker jag bara är larvsnack rent ut sagt. I dagsläget är räntan på bostad så pass låg att du tjänar mer på att amortera till dig själv och sätta in pengarna på investeringar som ger högre ränta än vad du har på ditt bolån.

    Har man mycket pengar är hyreshus en bra investering. Hyrorna lär inte gå ner vid en kris och hyreshus har den lustiga egenskapen att hyrorna inte skiljer sig markant mellan glesbygd och tätort. Däremot skiljer sig priset på hyreshusets värde mer. Således kan man köpa ett ”billigt” hur i glesbygd men ändå få samma inkomst på det som på ett hus i tätort. Lägg till detta att smärtgränsen för cirka 1 miljon bostadsägare ligger vid en ränta på 5%. Går räntan över sägs det att 1 miljon människor i Sverige inte kommer att ha råd att bo kvar. Det plus lite arbetslöshet kommer göra att efterfrågan på hyreslägenheter lär åka i höjden.

    Angående jordbruksmark så är det skog som gäller. Där ökar tillgångarna med skogens växande. Odlad mark ger bara inkomster när den odlas och de är väldigt små. Men skog är inte så där jättebra i dagsläget då efterfrågan på virke är låg (många sågverk går bara precis runt) och Sverige håller på att fasa ut det mesta av sin produktion av tidningspapper.

    Vill man ta en relativt hög risk i förhållande till avkastning, ska man titta på valutamarknaden. Aktiehandels skulle jag definitivt vilja avråda från. I USA räknar man med en nedgång på börsen med 20% år 2013. Att börsen gått onormalt bra de senaste 20 åren beror på alla pensionspengar som pumpats in i världens börser som drivit upp priserna och bl.a. var med och skapade it-bubblan. För mycket pengar i förhållande till antalet aktier. Det är dessutom mer nedgångar över tid än det finns kraftiga uppgångar.

    När den stora krisen kommer rasar alla börser. När ekonomin sedan har blivit sanerad och produktionen sätter igång igen, då är det läge att köpa aktier.

    Ett sätt att beräkna hur mycket guld var och en behöver är att utgå från sin egen situation i dagsläget och se till att ha guld som täcker utgifter så att ens levnadsnivå inte försämras. Observera att man inte ska jämföra guld mot pengar utan mot andra varor. T.ex. skulle 10 liter bensin idag kosta 150 kr eller 0,5 gram guld kommer du få 10 liter bensin för 0,5 gram guld även om priset är 450 kr för bensinen.

    Jag kan inte fatta att folk säljer att sitt guld i dagsläget. Behåll det. En jättebra försäkring i dåliga tider. Det är ingen slump att Asien köper guld som galningar och att Kina även köper guldgruvor världen runt. Asien vill inte ha något beroende av dollarn.

  • För att knyta an till Cervenkas artikel så tar den upp att ett husköp skulle vara endast en investering. Så är det inte. De flesta som köper ett hus köper nog inte det som en investering utan som en dröm om att bo i hus, en dröm om ett bättre boende med en bättre livsstandard.

    Det psykologiska gällande investering blir att det är ett argument för att göra en affär som egentligen kanske inte är så klok. Då kan man ta till att det inte minskar i värde i alla fall. Sedan är det psykologi att inte se faran i husägandet vad gäller arbetslöshet, minskad samhällsekonomi osv. Det blir även ett självbedrägeri genom att alla talar om investering och vill tro på det fastän man aldrig undersöker om det verkligen är det.

    De flesta skulle nog vilja att huset inte ökade i kostnader mer än att det ökar i värde. Ett ökat värde blir bra om kostnaderna är sådana att det måste finansieras genom ett ökat värde, t.ex.att man tar upp mer lån på huset för att finansiera reparationer och underhåll.

    Sedan finns det en ytterst liten grupp människor som är så pass smarta att de använder värdeökning som en trappa att hela tiden byta sig uppåt. De börjar med en liten lägenhet, säljer den och köper sig något större. På så sätt kan de vid varje trappsteg minskar sina lån. Men de är så få att man kan bortse från dem vid en eventuell undersökning.

  • Svar till PerKQ:

    Jag har ingen speciell bakgrund gällande detta utan det är en slags hybris mellan denna hemsida, några ekonomikurser (inte företagsekonomi även om jag har lite högskolepoäng i det också), seminarier från olika företag som håller på med olika investeringar och ett allmänt sökande efter vad det går att investera i som ger bra avkastning. Sedan så är jag med i en amerikanskt nätverk som ger tips om investeringar och skatteplanering (fast då gäller det amerikansk) samt att de är väldigt fokuserade på att dollarn kommer braka ihop och vad man ska sina placeringar i då, t.ex. guld.

    Tänker man t.ex. bara ”Var kan jag hitta bättre avkastning än vad bankerna ger” och börjar leta, då kommer man att finna sådana. Sedan så gäller det att tänka på vad som mest lönsamt i alla sammanhang. Fokusera lite på att öka sina passiva inkomster.

    De flesta människor tänker ungefär så här:

    Om jag tilläggsisolerar huset kommer det att dra mindre energi och jag tjänar pengar på det. Det jag sparar i energi kommer att göra att min tilläggsisolering betalar sig själv.

    I stället kan man tänka på följande sätt:

    En tilläggsisolering kommer att kosta 150.000 kr. Det kommer att ta minst 20 år innan den har betalat sig själv. Om jag struntar i att tilläggsisolera och i stället investerar pengar till 10% avkastning kommer jag efter 20 år ha 570.530 kr efter skatt. Sedan drar vi av för en tilläggsisolering om 20 och 150.000 kr för de energi jag förbrukade i onödan.

    Slutsats. Om 20 år får jag en gratis tilläggsisolering och har pengar över som kommer att fortsätta ticka passiv inkomst för mig.

    Detta exempel gör inte anspråk på att var korrekt i om det hade funkat exakt, utan är ett exempel på hur man bör tänka.

    Sedan handlar ens privatekonomi om att prioritera och försaka. Hoppa över en uppgradering av iPhone, operativsystem på datorn, behåll datorn ett år längre, köp inte en kasse varje gång du handlar utan ta med en hemifrån. Se till att det du sparar in på utgifter verkligen går till sparand och investeringar. Med tiden kommer det att ge resultat. Man kan säga, att om du bara är beredd att avstå idag vad 95% vill ha så kommer du sedan att ha det som 95% aldrig får.

    Rent praktiskt kommer jag göra följande inom närmaste framtiden. Jag kommer att sälja mitt boende och investera en hel del av vinsten där i guld och silver. Jag kommer att bo i hyresrätt. Jag kommer att få betala mer för mitt boende, men det kompenseras med råge när dollarn kraschar. Jag slipper även sitta med ett boende som kommer tappa så pass mycket i värde att den vinst jag har idag helt försvinner.

    Sedan är det så med investeringar att alla lyckas inte. Man kommer att förlora pengar men se till att de som går bra ger mer än de som man förlorar på. Man går inte in med alla sina besparingar i investeringar med hög risk.Sist. Bevaka dem hela tiden, så att de avyttras direkt läget ser dåligt ut.

  • 3 miljoner, det får man ju en nyrenoverad etta på Gärdet i Stockholm för, slå till! ;-D
    Prisrelationen guld/silver har väl varit rätt så stabil genom historien, där kan man nog spekulera i avvikelser. Men saker kan som sagt ändras industriellt. Nanoteknologi gör det möjligt att guld blir industriellt användbart i en mycket större skala. Fast, nanoskalan är ju väldigt väldigt liten förstås.

    Att amortering är en dålig idé till dagens extremt låga räntor, är helt sant! Man ska bara se till att man kan klara av en eventuellt mycket högre ränta när bindningstiden löper ut. Vartefter man närmar sig sin förväntade livslängd, så kommer ju banken självklart att börja kräva amortering. Folk får hoppas att pensionen räcker till det…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *