A priori…a posteriori…a vadå?

För en tid sedan hade jag en diskussion med en av mina professorer från studietiden. Den kretsade kring en massa saker, bland annat österrikarnas förkärlek för axiom och praxeologi. Min professor var lätt kritisk till idén om a priori axiom. Som lekman hade jag förstås inte mycket att komma med, mitt grepp om vetenskaplig teori och begrepp är försumbart som bäst. Men min professors skarpa och säkerligen välgrundade kritik fick mig att tänka till och det är väl det som professorer ska göra.

Mises ”grund-axiom” är att människan agerar. Jag vill hävda att även om det kan observeras empiriskt så är inte grund-axiomet ett empiriskt bevisat faktum. Att vi agerar är en insikt. Det var ju inte så att Mises observerade en given mängd individer under en viss tid och fann att 86% av subjekten agerade 93% av tiden. Nej, insikten kommer från att vi agerar hela tiden. Faktum är att vi inte kan undvika att agera. Allt vi gör är per definition och automatik en handling. Vi behöver inte studera det empiriskt. Vi behöver inte studera en given mängd människor under en viss period för att hitta svaret, vi vet svaret på frågan innan vi gjort experimentet och det är väl det som är a priori?

Nästa käpphäst är det där med målmedveten handling, alltså att vi med varje handling försöker uppnå ett givet mål. Behöver detta studeras empiriskt eller vet vi svaret på förhand nu också? Nå, jag tycker att svaret är uppenbart. Varje gång vi gör något så gör vi det eftersom vi hoppas på att åstadkomma något med handlingen i fråga, annars skulle vi ju inte ha vidtagit den. Man äter inte utan orsak, man äter för att man är hungrig, eller för att man vill ha något gott, eller för att fördriva tiden, eller något annat. På samma sätt som vi inte kan undvika att handla så kan vi inte handla utan att ha ett syfte med denna handling. Det finns ingen syfteslös, orsakslös, målsättningslös handling. Det här vet vi, vi behöver inte ta till empiri för att bevisa det. Faktum är att jag inte har den blekaste aning hur man ens skulle gå till väga för att undersöka det empiriskt.

Redan vid det här skedet börjar vi röra oss bort från axiomen till logisk härledning. Vad innebär det att människan agerar och att hon med sina handlingar försöker uppnå något med dem? Jo, det betyder att hon har målsättningar hon vill uppnå och det är dessa målsättningar som får henne att agera. Av det följer att hon hela tiden väljer vilken målsättning hon vill uppnå i varje given stund och situation. Med andra ord, hon prioriterar vissa målsättningar över andra. Och därmed har vi den subjektiva värdeteorin.

Varje individ har sina egna preferenser, sin egen prioritetslista. Vid varje given tidpunkt finns det ett antal mål hon vill uppnå och ett antal hon kan uppnå. Hon kan inte alltid uppnå allting på samma gång, så hon väljer dem som hon värderar högst. Men det faktum att hon väljer målsättning A över målsättning B betyder att B inte uppnås, hon offrar B för att få A. Åtminstone för stunden. Därifrån kommer alternativkostnaden och allt det för med sig. Priset för att uppnå A är att hon inte uppnår B. Det att det finns målsättningar av högre och lägre värde betyder att ju längre ner hon kommer på listan, desto lägre blir tillfredsställelsen. Därifrån är steget inte långt till lagen om minskande marginalnytta och hela den ”marginella revolutionen”.

Men låt oss ta ett steg tillbaka. Vi vet alltså att människan har flera olika mål hon vill uppnå och att hon väljer att söka uppnå det mål hon vid tillfället värderar högst. Vad kan vi dra för slutsatser av det? Bland annat det att människan föredrar tillfredsställelse nu i stället för senare, annars skulle hon inte sträva till att tillfredsställa sina mest akuta behov först och de mindre akuta behoven senare. Och vips har vi snubblat över begreppet tidspreferenser. Allt annat lika så värderar vi X idag högre än X någon gång i framtiden.

Så här fortsätter det. Vi hittar en massa svar och kommer till en massa insikter enbart genom att logiskt härleda från oemotsägliga axiom. Så länge logiken håller vet vi att slutsatserna är sanna. Det är en oerhört välfungerande metod för studiet av ekonomi. Det betyder inte att empiri och data inte är viktiga, tvärtom. Genom att observera vår omgivning hittar vi mönster och företeelser som i sin tur tvingar oss ställa frågor och sedan hitta svar på dessa frågor. Men i sökandet efter svaren är empirin till begränsad nytta, eftersom empiri bara kan visa vad som har hänt, den kan sällan berätta varför det hände. Det måste man använda praxeologin till.

Nå, som vem som helst kan se så var det här en lekmans lekmannamässiga tankar. Men i vilket fall som helst så verkar det där med axiom och logisk härledning helt vettigt i mina ögon. Den som kan peka ut fel och brister i texten ovan är väldigt välkomna att göra det 🙂

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

1 kommentarer till ”A priori…a posteriori…a vadå?

  • Vad jag förstår så kommer man ingen vart utan axiom. Utan kausalitet är det svårt att få ordning på någonting, och dessutom är ju själva logiken axiomatisk. Jag såg ett klipp med Hoppe där han övertydligt förklarar hur även positivismen vilar på axiom (varav axiomet om att det inte finns några axiom ju är falskt), om man accepterar logik). Så jag förstår inte vad din professor menar med att vara kritisk mot apriori axiom.

    Det finns uppenbarligen en koppling mellan det subjektiva individuella, och axiom. Det subjektiva är ovedersägligt sann kunskap. Om man upplever vitt så är varje teori som påstår att man inte upplever vitt falsifierad. Sen kan man ha olika teorier om varför man upplever vitt, som att man ser snö eller drömmer. Men upplevandet är ovedersäglig sant i sig själv i och med att upplevelsen existerar. Så att man upplever att man handlar med ett syfte och att man upplever kausalitet och att man upplever logik o.s.v. är inte bara några hypotetiska axiom, de är bokstavligen uppenbart självsanna egenskaper hos tillvaron. Upplevandet är en slags observation, den ovedersägligt säkra, ja axiomatiska, utgångspunkt från vilken vi sen kan spekulera om den yttre, potentiellt falsifierbara, verkligheten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *