DN uppmärksammar gammal sanning om statlig polis

För ovanlighetens skull uppmärksammar Dagens Nyheter idag en gammal sanning där Hanne Kjöller skriver om Polisen: Tomma tunnor skramlar mest. Naturligvis så ges ingen analys och lösning av problemet men Kjöller har åtminstone lyft fram problemet i MSM. Leif GW Persson har varit ganska ensam i denna kritik tidigare. Kjöllers huvudpoäng är:

Det finns alltså, i realiteten, inga ”bättre krav på resultat”. Polisen får sina pengar oavsett hur lite den presterar. Det pinnräknande och det i många fall meningslösa statistiksamlande som genomsyrar regleringsbrevet säger ingenting om vad vi som medborgare har rätt att förvänta oss av polisen.

Visst är det så, att ge polisen mer pengar är som att ösa in det i ett svart hål. Politikerna och justitieministern har inga svar på varför polisen inte blir effektivare trots att fler resurser tillförs. Ett stort tack till Kjöller för att hon uppmärksammade detta problem och här kommer jag att servera några gamla sanningar som länge varit kända i den frihetliga rörelsen:

  • Polisens våldsmonopol skiljer sig inte ifrån några andra monopol. Kvalitén minskar och priserna går upp konstant.
  • På en fri marknad används vinstmaximering som garant för att behålla kunderna, det går inte att bruka våld för att behålla kunderna.
  • Många statliga förbud skapar svarta marknader som attraherar fler kriminella gäng och organiserad brottslighet (utöver staten) som t.ex. spel, droger och prostitution. Utan denna lagstiftning så skulle polisen inte behöva slösa resurser på att bekämpa dessa brott, för att inte tala om belastningen på rättsväsendet och våra fängelser.
  • Polisen har även en bisarr bisyssla där de förhindrar folk att skydda sig själva. Konsekvensen blir att busarna är beväpnade men inte vi vanliga medborgare. Sverige är ett stort vidsträckt land och inte ens ett våldsmonopol kan vara överallt samtidigt, det är en omöjlighet. Rätten till självförsvar är grundläggande och de som bestrider den har andra syften till denna position.
  • Polisen arbetar väldigt lite med att förebygga aggression och är oftast på plats reaktivt när ett brott har begåtts. Här kan man hämta mycket inspiration hur försäkringsbolag arbetar aktivt för att förebygga skador, de har ett start incitament att göra detta.
  • Det som Hanne Kjöller mycket riktigt har identifierat är att om en statlig polios är för duktig på det som de gör så försvinner brott och de får en mindre budget. Alltså finns inga incitament att minska brotten och inget händer trots att budgeten ökar med 30%.

Listan kan göras lång och det är inget nytt fenomen som uppmärksammas utan snarare något som det har skrivits åtskilliga volymer om. Däremot är det säkert ett bytt ämne för MSM och vem vet om man börjar titta på orsakerna bakom så kanske ovanstående punkter kan vara en inspiration och vägledning.

11 kommentarer till ”DN uppmärksammar gammal sanning om statlig polis

  • Som anarkist kan man ju fråga sig om man verkligen vill att statens hantlangare ska bli mer effektiva i sitt arbete … 😛

    Skämt åsido hade det varit trevligt om man fokuserat mer på brott med faktiska offer som exempelvis mord, misshandel, våldtäkt och stöld istället för att jaga fildelare och människor som röker braj någon gång i sänder.

  • Punkt två är fel.
    Man kan visst använda våld för att tjäna pengar. Har du inte hört talas om ”staten” som ju ägnar sig åt just den typen av verksamhet?

    Marknad är ömsesidig frivillighet. Därför är en marknad för våld per definition omöjlig.

  • Att din definition är konstig och bristfällig, visst agerar hells angels, staten m.fl. på en marknad för våld; det efterfrågas, erbjuds och prissätts.

  • Med våld behövs ingen efterfrågan. Det är bara att ”erbjuda” och sätta sitt ensidiga pris. Det är precis de som jag skulle definiera som inte-en-marknad.

  • Man kan beställa eller rösta för alla möjliga våldshandlingar från en uppsjö av aktörer; det kallar jag för en marknad för våld.

    Visst du kan väl sy kläder eller begå våldsdåd utan kunder förutom dig själv och det kan väl kanske kallas ”inte en marknad” men även där är du ju med och förändrar (sekundära) priser på marknaden.

  • En av parterna är inte med på noterna där, nämligen gärningsmannen, den tilltalade, han som ska bestraffas mot sin vilja. Att prata om marknad för straffutmätning, är som att påstå att det finns en marknad för beskattning och statliga regleringar.

  • Jag vågar påstå att beskattning och statliga regleringar skulle försvinna om efterfrågan för dessa försvann, då kanske vi tala om en ”inte-en-marknad” 🙂

  • Polisens främsta uppgifter är inte att skydda medborgarna utan att se till, med hot om våld, att de beslut som tas i riksdagen efterföljs. För att få detta att bli legitimt hos medborgarna låter man polisen jaga brottslingar.

    Om det sedan inte funkar så bra spelar mindre roll ur statens perspektiv. Det tar i stället bort fokus från polisens verkliga uppgift. Låt folk och media diskutera polisens ineffektivitet på brottsområdet så ingen ser dess verkliga uppgift.

    Dessutom legitimerar brottsjagandet att vi medborgare accepterar mer övervakning av oss själva hela tiden. Det är mer intressant för staten att vi inte smusslar undan våra surt förvärvade pengar (även när de redan är beskattade) och kontrollerar vart de tar vägen och till vem, än att brottslingar fångas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *