Socialt ansvar och företagande

H&M hade under sommaren en reklam med en fotomodell som av flera ansågs vara för solbränd och de anklagade H&M för att deras reklam sätter griller i individer som ser kvinnan och försöker härma henne. De två anklagelser som riktades mot H&M var delvis den eviga reklamen många underklädesreklamer får, sexism, och så en ny tvist; genom att använda en så solbränd individ i sin reklam så ansåg bland annat Cancerfonden att det uppmuntrade individer att sola, antingen i solen eller på solariet, i så extrema former att de riskerar att utveckla hudcancer. Domen från Reklamombudsmannens opinionsnämnd (Ron) kom nyligen och Ron friade H&M från sexismanklagelserna men fällde H&M för avsaknad av socialt ansvar. Denna dom är skrämmande av främst tre orsaker som jag ska gå igenom.

Yttrandefrihet
Yttrandefriheten (YF) brukar ofta räknas till de främsta friheterna (inte för att man kan dela frihet i delar utan att förlora frihet) som man åtnjuter och denna friheten sägs vara för individer såväl som företag. Problemet med sättet som YF tillämpas på idag är dock att man glömt varför man har YF till att börja med. De filosofer, statsmän och andra som försvarade YF och som såg till att göra det till en av de viktigaste friheterna att värna om gjorde det knappast för att man skulle kunna tala om vädret utan att frukta för statsapparaten och dess agenter.

Målet med att garantera YF i författningar och lagtexter var för att skydda kontroversiella uttalanden som staten eller majoriteten i länder ville hålla tyst om för att åsikterna de yttrandena speglade ansågs vara farlig och omvälvande. I takt med att samhällena har utvecklats så har YF kommit att omfatta mer än bara tal och skrift och nu räknas reklam, konst, musik och flera andra former.

H&M:s reklam är ett av dessa former av YF som ju rimligtvis borde skyddas av lagen. Så är icke fallet i och med denna dom då man begränsar yttrandefriheten genom att sätta villkor för H&M och andra villkor. De anses ha full yttrandefrihet att uttrycka sig hur de vill men bara om de följer vissa riktlinjer, såsom att H&M när de yttrar sig gör det på ett sådant sätt som Ron anser vara belagt med socialt ansvar.

Det är viktigt att komma ihåg att Ron inte är en statlig myndighet, även om namnet kan vilseleda, utan det är näringslivets egna system för att upprätthålla en etik. Det är givetvis viktigt att komma ihåg detta och H&M är en av Rons finansiärer. Ron grundades på grund av ”de löften som näringslivet gett bland annat EU-kommissionen att skapa effektiva och starka egenåtgärdssystem”, taget från Rons egen hemsida.

Kort och gott kan man säga att Ron kom till för att slippa lagar och regleringar från staten och EU vilket är den vanliga följden om man inte följer statens rekommendationer. Dessa rekommendationer blir med andra ord hot om att man ska göra som staten säger för annars blir det etter värre. Något annat som bör påtalas med Ron är att våra pengar hjälper också till att finansiera Ron då bland annat Försvarsmakten och Försäkringskassan är några av de skattebetalda grupper som finansierar Ron.

Faktumet att skattebetalarnas medel går till Ron är avskyvärt då Ron är en organisation som genom statliga påtryckningar och hot skapar en apparat med mål att självcensurera svenskt näringsliv. Man ges pengar som går till att generera pressmeddelanden som pekar ut företag som dåliga aktörer och man yttrar sig mer än gärna i media om domarna som Ron utfärdrar.

Detta gör Ron då de saknar möjligheter att utfärda straff men att svartmåla företag i media med en myndighetsklingande namn och med skattebetalarnas pengar på kontot är likväl ett effektivt sätt att begränsa YF genom rädsla. Det minsta man kan begära av skattepengar borde väl vara att man inte ska begränsa yttrandefriheten i Sverige för företag som genererar jobb, vinst, välfärd, utveckling och bättre levnadsstandarder?

Sluttande plan
Denna dom mot H&M är också ett exempel på det sluttande planet som staten och dess lakejer som Ron ofta skapar genom att lägga sig i andras angelägenheter och förehavande. H&M:s användande av YF anses enligt Ron vara ”utformad med avsaknad av veder­börlig känsla för socialt ansvar”. Socialt ansvar är ett vitt begrepp som kan tolkas olika av olika individer och grupper och att Ron tar sig rätten att fälla H&M för avsaknad av det är oroande för framtiden.

I och med att begreppet socialt ansvar är så pass vitt så skapar det osäkerhet bland företag och individer; var går gränsen, vad är tillåtet? Detta skulle kunna vara början av en uppsjö av domar från Ron som fäller allt och alla, hypotetiska exemplen är inte svåra att tänka sig.  Om H&M:s reklam saknar socialt ansvar för att en kraftigt solbränd modell syns på deras reklamer hur ska McDonalds kunna göra reklam för sina hamburgare? Ron skriver i sin dom att ”[n]ämnden finner att modellen har en kraftig solbränna. Det är allmänt känt att en överdriven exponering av huden för solens skadliga strålar är skadligt och kan leda till hudcancer. Reklamen visar genom modellens kraftigt solbrända hud ett ideal som är skadligt att sträva efter”.

Nästa dom hade med denna vaga standard och socialt ansvar kunna döma McDonalds för deras reklamer genom liknande formulering: det är allmänt känt att snabbmat i för stora mängder är skadligt och kan leda till dödliga sjukdomstillstånd. Eller varför inte sätta dit tillverkare av bekväma fåtöljer då brist av rörlighet kan leda till problem med? Eller biltillverkare då reklam för bilar som drivs med fossila bränslen kan leda till att man accepterar att dessa bilar kör mitt ibland oss och sprider cancerogena ämnen och dödar isbjörnarna! Var drar man gränsen, hur begränsas en frihet? Uppenbart så finns det problem med sammanslutningar som RON och dess domar.

Individuellt ansvar
Något annat domen från Ron gör att den inte har hänsyn till det ansvar som finns hos individen och Ron verkar anse att individen själv är för dum för att kunna handla efter det som passar individen bäst. Ron går in och uttalar sig om att reklamen saknar socialt ansvar då ”Reklamen visar genom modellens kraftigt solbrända hud ett ideal som är skadligt att sträva efter”. Man får lätt bilden av att reklam för att öka sin försäljning kan kopplas ihop med att sprida ett ideal.

Kan det inte vara så att H&M tänkte att de ville öka sin försäljning istället för att sprida reklamens upphovsmakares ideal för hur en kvinna ska se ut, om modellen på bilden ens passar in på de individernas ideal? Jag har inte varit med och utformat reklamen och jobbar inte för H&M men jag finner det svårt att tro att H&M lägger ner pengar på att förmedla ideal till samhället (bortsett från att man bör köpa deras produkter) före deras primära mål; att generera vinst.

Ansvaret bör ju naturligt hamna på individen som ser reklamen då denna individ är en individ som kan tänka och väger risker mot belöningar, externa ideal mot egna ideal och som har rätten att göra sina egna val baserat på egna uppfattningar. Detta bortser Ron och Cancerfonden ifrån då idealet som H&M:s reklam anses sprida döms för att vara ett skadligt ideal och som individen påverkas av till den grad att den saknar socialt ansvar. Att på detta sätt dumförklara individen är för mig skrämmande. Kan inte individen som ser den solbrända kvinnan själv eller genom andra, såsom Cancerfonden eller media, inse att för att få den graden av solbränna så måste man utsätta sig för solen på ett sätt som ökar risken för hudcancer?

Inför och under varje sommar skrivs det spaltmeter om sol och hudcancer som bombarderar individerna om riskerna men den informationen är tydligen verkningslös om något så simpelt som en H&M-reklam kan få individerna att exponera sig för solen till den grad att de riskerar hudcancer. Ron och Cancerfonden är ju förstås inte de enda sammanslutningar som kan anklagas för att underminera individens ansvar och staten är som vanligt den största boven i det sammanhanget. Det är iögonfallande hur lite individen som konsument av reklamen och med eget ansvar nämns i Rons dom och det säger en hel del om var Rons fokus ligger på.

Samma gäller Cancerfondens inlägg i DN Debatt och det är inte konstigt; i ett samhälle styrt av en stat som har som mål att hålla individen hårt hållen så finns det få incitament för staten och dess hantlangare att ens ge individen en känsla av att de har en egen vilja och kan fatta beslut för sig själva. Helst ska individen hjärntvättas att tro att individen saknar förmåga att göra rätt val utan att någon diffus sammanslutning av godhjärtade politiker och grupper i samhället ska hjälpa en på traven och hålla en säker från allt från tjuvar till vattenbrist och även reklamer.

13 kommentarer till ”Socialt ansvar och företagande

  • Bra artikel som försvarar yttrandefriheten den näst ädlaste av alla de männskliga rättigheterna.

    Den ädlaste är ju äganderätten.

    Här är en bra artikel på newsmill som går igenom hur man kan göra kärriar
    genom att försöka begränsa yttrandefriheten:
    http://www.newsmill.se/artikel/2012/09/26/kr-nkthet-har-blivit-en-karri-rv-g-i-sverige

    Även denna artikel på newsmill går igenom hur vänstern försöker
    begränsa yttrandefriheten för SverigeDemokraterna (som tillhör den kollektivistiska vänster ide-traditionen att dela upp befolkningen i kollektiv med olika egenskaper)

    http://www.newsmill.se/artikel/2012/10/14/v-nstern-polariserar-debatten-p-samma-s-tt-som-sd

  • Det är väldigt intressant det här. Om vi ser på H&M’s primära mål, det vill säga generera vinst…om det nu förmedlar skadliga ideal och vi har organisationer som Cancerfonden, RON och liknande som kritiserar de starkt. Borde de då inte göra ”politiskt korrekt” reklam för att slippa dålig publicitet? Att släppa sådan här reklam borde i så fall vara rent kontraproduktivt.

    Och jag lovar dig, om H&M börjar med större, bleka, modeller så kommer de få kritik för att de visar upp modeller med D-vitaminbrist, och att de diskriminerar smala modeller.

    ”Fixarna” blir aldrig nöjda.

  • Det kanske var så att modellen har ovanligt lätt för att bli väldigt solbränd och därmed har ett större skydd mot solens skadliga solstrålar redan i sina gener. Kanske var det så att fotografen valde just en sådan modell eftersom fotografen inte vill jobba med modeller som kan ta skada i solen. Vem vet?

    Kan individen ta ansvar för sina handlingar. Ja. Problemet är att vi har lärt oss genom statens försorg att inte ta ansvar för våra handlingar. Så fort något händer så skyller många på andra omständigheter än sitt eget agerande.

  • Vilken frash brud! Precis vad ett gang bleka ekonomer behover en host som denna :). Henrik, ett val valt amne.

  • PerKQ, har läst inläggen på Newsmill och de är intressanta inlägg i hela YF-debatten även om jag hade sett lite längre analyser, men man kan inte få allt, va?
    Som du säger så är ju äganderätten den ”ädlaste” rätten och Rothbard knyter ihop det väldigt väl med yttrandefriheten i detta inlägget http://mises.org/daily/2569

    Robin, absolut; deras reklamkampanjer kan skada deras varumärke och skada deras vinst, inge snack om saken. Dock så tror jag att en fri marknad är bättre på att ge singlar till HM vad som fungerar och vad som inte fungerar än RON, denna quasistatliga skapelse, och sedan är det upp till HM att välja vad de vill fortsätta med. Det gynnar nog kunderna med då RON inte talar för individer utan endast för sina egna regler och internationella rättesnören.
    Men du har helt rätt; fixarna är aldrig nöjda, inte före de har makten över allt och alla. Om ens då…

    Göran, du har så rätt så; staten har hjärntvättat många till att helt enkelt tro att man inte vet bäst själv utan i många avseenden är man ansvarsfri och om något går fel för att man inte tänker rationellt eller ett steg före så måste det vara någon annans fel att man råkar illa ut. Ofta blir det kapitalismen och girigheten man skyller på, det är mångas standardsyndabock.

    Mikael, din kommentar fick mig att dra på läpparna, tack. Tänkte nog inte ens på reklamens kvinna men om din höst blivit bättre så är det bara en bra sidoprodukt.

  • Jag undrar om både Cancerfonden och RON har något underlag typ undersökning som visar att ungdomar eller folk påverkas på sådant sätt av H&M:s reklam att de ser den som ett ideal att sträva efter? Det borde väl åtminstone vara det minsta som kan krävas innan de uttalar sig.

    Själv tycker jag den där tjejen i reklamen ser ut som hon har fått solbrännan ur en sprayburk. Skulle det vara ett ideal? Ungdomar idag är nog mer medvetna om hur en bild kan manipuleras än vad vuxna är.

    Ska man sedan tala om socialt ansvar kan jag bara knyta an till artikeln och utvidga det ansvaret till att bli mer individuellt än kollektivt. Jag menar att Ron säger att H&M inte har tagit sitt sociala ansvar medan jag vill hävda att anställd hos H&M plus inblandade konsulter (modell, fotografer etc.) inte har tagit sitt sociala ansvar genom att vägra ställa upp och medverka till denna reklam. Sedan så har det bolag som klistrade upp reklamen inte heller tagit sitt sociala ansvar. Sista är det H&M:s kunder som inte tar sitt sociala ansvar genom att inte sluta handla hos H&M osv.

    Det är lika bra jag går ner till polisen nu direkt och anmäler mig. Finns det ingen paragraf i brottsbalken mot detta borde jag rent moraliskt kräva att få sitta i en cell tills det finns en lag så jag kan lagföras.

    Sist, så kan jag inte låta bli att småle lite eftersom jag misstänker att H&M säkert har en liten baktanke med sin reklam att orsaka massmedialt ståhej. Det ökar bara spridningen på reklamen. Oftast brukar företag säga att det säljer mer när de får dålig publicitet som någon form av sympatiåtgärd. Alltså. Tycker folk att RON och Cancerfondens kritik är löjlig så säljer H&M mer.

  • Rent allmänt så har Sverige numera ett så hög produktivitet så att landet klarar sig bra med att 10% av individerna är produktiva.

    Det betyder att de 90% improduktiva kan sitta och ha åsikter om vad
    de produktiva individerna gör.

    1) Har de produktiva yttrat sig fel och följer de inte normerna till de improduktiva exempelvis.

    2) Har de produktiva fel sammansättning på styrelsen. Kanske skulle det komma in flera improduktiva i styrelsen, de verkar ju ha så kul.

    3) Använder de produktiva sinna produktionsresultatet fel. Kanske de improduktiva trots allt vet bättre hur man bäst använder produktionsresultatet.

  • Jag hänger inte riktigt med när du blandar in yttrandefrihet och indivindens ansvar i detta.

    RON är som jag har förstått en stiftelse som drivs av svenskt näringsliv. HM är medlem i denna. Vad är det som tvingar HM att vara med? Om inget tvingar dem är de kanske med för att skapa ”goodwill” – något som i längden kan öka HM:s vinster. Eller?

    När det gäller individens ansvar kör du här de klassiska extrem-individualistiska resonemangen där man förutsätter att alla individer är extremt resonerande och sunda människor, med ständig tillgång till perfekt information, som minsann kan sköta sig själva. Om de, av någon outgrundlig anledning inte kan det, så är det sannolikt deras eget fel. Det är det klassiska tänket att människor inte alls påverkas av varandra och sin omgivning. Resonemanget hos dig lyder ungefär: Vi är inte ett samhälle, vi är bara ett virrvarr av individer som inte påverkas av varandra. Finns det nån tillförlitlig psykologisk forskning som stödjer detta?(jag talar alltså om vetenskap).

    Jag bor för tillfället inte i Sverige utan i en större Europeisk stad. När HM smäller upp sina reklam kampanjer får man allt vara med så det ryker. Vart man än vänder blickarna får man se Lana Del Reys (artist och numera HM-modell) uppfönade hår. Det stör mig lite. Inte pga. av att bilderna på Lana Del Rey proklamerar något specifikt skönhetsideal (inte mer än vanligt, hon har typ en kappa på sig) men för att de är överallt. Samma bild! I tunnelbanan, reklampelare på stan, på byggnader.

    Ja, det stör mig!

    Ska man ha rätt, anser du, att smälla upp sin reklam överallt i en hel stad – i det offentliga vardagsrummet?

    Bilderna på HMs absurt solbrända modell stör mig faktiskt lite även den. Jag tycker att de är ganska fula. Och jag vill inte få dem upptryckta i ansiktet överallt när jag är ute och går i staden där jag bor. Om jag bläddrar i en tidning, eller är inne på en webbsida, kan jag snabbt bläddra vidare eller lämna webbsidan om jag ser nåt som stör mig. Eller lägga tidningen ifrån mig, stänga av datorn och gå ut på en promenad i vår vackra stad, och då förhoppningsvis slippa att få bronsbruna anorektiker kastade i ansiktet på mig. Är jag då emot yttrandefrihet?

    I Sao Paolo i Brasilien har man förbjudit reklam i det offentliga rummet för att få bort vad man kallar ”visuell förorening”. Det är något jag personligen gärna skulle se.

    Visst, på privatägd mark bör man kunna få göra i princip vad man vill men i gatukorsningar ser jag ingen anledning till varför multinationella företag ska få bestämma stadsbilden.

    Men jag förstår att du inte har något problem med detta.

    Om sådana här förbud införs bör det givetvis ske lokalt på stads/kommunnivå och med maximalt demokratiskt inflytande.

    Dagens statliga demokrati (som i folkstyre) ger jag inte mycket för och röstar därför inte.

    Så, vad är lösningen på detta innan det ”perfekta” anarkokapitalistiska samhället uppstår, där varje trottoar är privatägd och den som äger den kan göra vad de vill med? T.ex förbjuda reklam.

    Sedan tror jag även att människor påverkas negativt av skönhetsideal och i synerhet yngre personer. Killar som tjejer. Men jag får väl hålla mina barn inne från staden när jag väl får några. I yttrendefrihetens namn menar jag.

    Frihet är som alltid inte absolut utan relativ. Även i det här fallet.

  • Realist, jag har inget emot att HM frivilligt är med och finansierar Ron, det är deras val. Dock tar jag upp Rons uppkomst som verkar vara ett svar på statliga hot. Istället för att låta den fria marknaden ha sin gång så väljer branschen att finansiera Ron istället för att den marknaden istället regleras statligt. Riktlinjerna de följer är i stor grad bestämda eller influerade av staten, nationellt såväl som internationellt.

    Jag säger inte att individer inte påverkas eller att de har tillgång till perfekt information utan jag säger att det ändå är individens ansvar i slutändan. Ignorance of the law is not an excuse (eller något liknande, kommer inte ihåg den exakta formuleringen) brukar man säga och jag vidareutvecklar det gärna till att okunskap om risken med hudcancer (som i det här fallet men det kan lika gärna vara skönhetsidealen du nämner) inte är en ursäkt heller, inte när det gäller att minska yttrandefriheten.

    Nej då, du är inte emot yttrandefrihet enligt mig men ingen tvingar på dig reklamen i den meningen att du MÅSTE se den under hot om våld eller straff. Jag störs också på vissa reklamer men jag väljer inte att förespråka förbud eller liknande då det endast ger än mer makt åt staten.

    Som du antyder så är det svårt att hitta en lösning på detta tills man uppnått ett anarkokapitalistiskt samhälle, i alla fall gällande det offentliga rummet som finansieras av skattepengar. Här finns grovt generaliserat två vägar:

    A. man förbjuder reklamen på icke-privata ytor och höjer skatten för att täcka förlusten som reklamen genererade.

    B. Man argumenterar och jobbar hårdare för ett anarkokapitalistiskt samhälle där detta problemet löser sig själv genom att det offentliga rummet inte är offentligt i den bemärkelsen att det finansieras genom skatt.

    Jag har inte mycket för lokal demokrati heller då det fortfarande handlar om en majoritet som får sätta sina lagar och upprätthålla sin moral. Särskilt när samhället lokalt speglar samhället i stort så finns det fall då friheten far värre än den redan än och ibland förstås bättre.

    Jag själv förespråkar alternativ B av alternativen ovan som ju också går att förena med alternativ A om man nu känner för det. Dock så ser jag hela det här problemet som ännu ett argument bort från det system vi har idag.

    Hoppas det hjälpte till med att besvara dina frågor och förklara min text ytterligare.

  • Ni är lika off som idealistiska socialister. För det första är mänskliga rättigeheter något som tillämpas på (förvånande nog) människor. HM är inte en människa. Det är vidare bara en ekonom som kan tro på perfekta marknader. Era korkade förutsättningar om att marknaden är perfekt och att alla aktörer är rationella har drivit oss till ruinens rand och antagligen till ett nytt världskrig. Ni är som små dumma barn som leker med saker ni inte förstår er på.

    Von Mises förde fram sina argument i en miljö där valet stod mellan Sovjet och Västvärlden. Ni tar hans argument och perverterar dem till en nivå där man blir kräkfärdig över er arroganta och falska världsbild. Ni kritiserar samhället men rekommenderar mer av samma medicin. Er förbannade världsbild har redan gjort tillräckligt med skada på oss alla och främst på de än ofödda som kommer att få ett liv flera gånger sämre än deras föräldrar.

    Enough is enough.

  • Vad som är viktigt att komma ihåg är att marknaden som existerar i dagens samhälle är långt ifrån det libertarianska idealet. Det är möjligt att det, i frånvaro av ”intellektuell egendom”, hade varit enklare att uppföra ett klädföretag som bedriver sin verksamhet enl. andra ideal än H&M.

    Personligen är jag smått kluven över just denna bild då det som någon skrev finns människor som blir väldigt bruna av sola (utan att sola in absurdum). Samtidigt tycker jag att diskussionen om kroppsideal och hur det påverkar vår självbild och vår fysiska och mentala hälsa är extremt viktig då det som ni säkert vet finns en hel del människor som far illa då de försöker leva upp till det.

    Jag vill påpeka att jag är på det klara med att denna form av reklam antagligen inte hade använts av företagen om den inte varit effektiv i någon mening. Det verkar vara möjligt att marknaden som system, i sin starka inriktning mot att ge konsumenten det denne vill ha, ger en del produkter som också egentligen är skadliga. Detta brukar ju narkotikahandeln vara ett exempel på. Trots att staten bedriver ett allt hårdare krig mot droger produceras de och konsumeras ändå i mängder.

    Detta visar enl. mig på att det bästa sättet att hjälpa människor är inte att bruka statsvåld mot producenterna utan att rikta hjälp och stöd från civilsamhället (dvs. _inte_ den terapeutiska staten) åt personerna som behöver hjälp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *