Cervenka om den långa krisen

Andreas Cervenka skriver på SvD Näringsliv (numera ”Nliv”) om varför krisen ser ut att bli så långdragen: ”Världen är satt i pant”. Dessvärre är det en journalistisk artikel utan särdeles mycket substans. Det är mest snack om swappar och hur finansmarknaden fungerat som en pantbank, vilket tydligen ska ha både skapat krisen och förhindrar en lösning på densamma.

Förvisso lutar sig Cervenka på en forskningsrapport:

Forskare på IMF har visat att beroendet av skuggbankerna och bristen på säkra tillgångar är en viktig förklaring till varför centralbankernas massiva stimulanser inte biter. Saker fungerar inte som man tidigare trodde. Lånemaskinen står och hackar och pengarna når inte ut där de skulle kunna göra nytta. Det betyder i sin tur att företag inte anställer, arbetslösheten består, lukten av brända bildäck och tårgas hänger kvar över södra Europas huvudstäder.

Men problemet är att sådana forskningsrapporter är väldigt begränsade i sitt teorianvändande samtidigt som de ofta helt och hållet förlitar sig på statistiska ”tester” för att hitta signifikanta korrelationer. Kombinationen betyder dessvärre att man missar den verkliga problematiken, inte har en chans att identifiera kausalitet, samt hittar en massa trams som man sedan blåser upp till ekonomiskt ”vetande”.

Anledningen till att stimulanserna inte fungerar, vilket Cervenka kommenterar på och IMF-forskarna försökt hitta genom den så fina massera-databasen-igen-för-att-hitta-en-signifikant-variabel-metoden, är inte att det inte finns säkra tillgångar. Problemet är att enorma investeringar en gång i tiden gjordes mot bakgrund av sådana stimulanser, vilket helt snedvridigt ekonomin.

Det enda som kan få allting på rätt spår igen är att investeringarna vrids rätt, vilket tar tid och kostar pengar – det går inte att avsluta investeringar i fastigheter och återinvestera (återstående) kapital i t ex matproduktion och tro att det ger omedelbar effekt på ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Stimulanser fungerar som en rejäl sup i bakfyllan: kanske mår man lite bättre ett tag, men man skjuter bara problemen på framtiden – och problemen riskerar att förvärras. Rejält.

Swappar eller inte – det är ekonomins kapitalstruktur och hur väl denna överensstämmer med konsumenters behov och önskemål som är A och O. Alldeles oavsett vad man finurligt kan få fram för resultat i ekonometriska tester.

4 kommentarer till ”Cervenka om den långa krisen

  • Ja, det var en utmärkt formulering. Nationalekonomen vaknar upp varje morgon och frågar sig själv:
    ”Undrar vilka ekonomiska lagar som gäller idag!?”

  • Österrikare borde inte kalla sig nationalekonomer, det är en belastad och föraktad titel numera. Och vadå ”nation”? Teorin om en etniskt homogen grupps ekonomi?? Eller är begreppet nationalstaten så förgivettaget att det betyder ”statens ekonomi”??? På svenska har vi samma ord för economy och economics (vilket är lika praktiskt som att kalla astronomi för rymden, eller fysik för saker). Så praxeologi kanske är ett bra ordval, eller handlingsvetenskap på ren svenska.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *