Bort med tassarna

Här följer en sedelärande berättelse ur verkliga livet. För några år sedan när ett av mina barn hade lärt sig att cykla började han snart att söka större utmaningar än plan mark. En gräskulle i närheten erbjöd en utförsbacke med några meters höjdskillnad som gav hög fart. Det hela såg otäckt ut, ty farten var högre än jag kände mig trygg med. Det vinglade lite, men det hela förlöpte utan problem. Det vill säga, ända tills jag tog tag i pakethållaren för att hjälpa till och styra upp det hela. Då ramlade han och slog sig rejält.

Vad gjorde jag för fel? Jag skulle ju bara hjälpa honom?

Naturligtvis ska inte föräldrar låta barn hitta på vad tok som helst, utan måste finnas där och skydda från livsfara och vägleda för en bra start i livet. Men den här händelsen återvänder jag ofta till i tankarna och tycker den är en bra illustration av den stora Staten.

Varenda sak Staten lägger sina håriga tassar på går sönder, förfaller, ruttnar eller exploderar. Som Mises förklarade behöver man därför inte ens bedöma om Statsgubbarnas avsikter är goda. Det räcker med att bedöma om Statens åtgärder uppnår de utlovade målen. Även om min avsikt var att faktiskt hjälpa min cyklande son är det ointressant när han väl ligger på marken med ett skrubbsår på knät. På samma sätt, om vi vill förlöjliga Staten (vilket vi måste göra så ofta vi kan) behöver vi inte argumentera mot det omoraliska i att stjäla folks pengar för att ge dem tillbaka lite bidrag, mot det osmakliga i att fostra våra barn till att dyrka Staten och politiken, eller mot den förvridna synen att staten ska bestämma vad man får äta, dricka eller röka. Åsikter om rätt och fel är ofta personliga och fungerar dåligt som argument. Men se på de objektiva resultaten istället.

Arbetsmarknadsdepartement och arbete åt alla? Nä, snarare skyhög ungdomsarbetslöshet.

Utbildningsdepartement och världens bästa skola? Inte vad jag har sett.

Socialdepartement och gratis sjukvård åt alla? Visst, när man får en tid. Men knappast världsklass på kvalitén.

Näringsdepartement, vad gör de? Företag flyttar ut ur landet.

Riksbank som håller inflationen i schack? Knappast, det är  den som skapar den.

Pensionsmyndighet och reformer? Blir ändå inget kvar när det är dags för pension.

Etc.

Min son kunde styra sin cykel bäst själv, eftersom det var han som satt på cykeln. På samma sätt löses samhälleliga problem bäst av människor själva i samarbete med deras närmaste. Bevare oss för byråkrater, politruker och andra hjälpsamma fixare.

42 kommentarer till ”Bort med tassarna

  • Jag tänkte som du förut. Att om man bara kan visa på hur dåligt det blir när allt regleras och fixas till så kommer folk att inse att staten är problemet.

    Det största problemet med det är att det finns inget att jämföra med. Man säger, titta vad dålig skolan är. Ja, säger folk, men utan staten hade det varit ännu sämre! Argument från effekt biter inte därför att det man inte ser, det finns inte. Det går liksom inte att argumentera för saker som inte syns.

    Ett annat problem med det är att det inte alltid är sant. Den enskilde gynnas ofta av staten. Den som lever sitt liv utan att jobba, med bidrag från staten hade fått det mycket sämre utan stat. De uppskattar inte effektivitetsargumentet eftersom det innebär att de skulle få det sämre.

    Med moral är det annorlunda. Om man kan komma ifrån tänket att det som räknas är resultatet så kan man få folk att göra nästan vad som helst på grund av moral. Titta på självmordsbombarna. De gör inte detta för att de är övertygade om att det är ett effektivt sätt att få en bättre värld. De gör det därför att de är övertygade om att det är RÄTT. Titta på soldater som krigar, de gör det för patriotism. Titta på folk som röstar, de vet att det inte spelar någon roll att de röstar men de gör det för att det är RÄTT att rösta.

    Vi vet förstås att det varken är rätt att bomba oskyldiga, att delta i krig, eller att rösta. Men de som gör det gör det för att de tror att det är rätt.

    Därför är jag övertygad om att det enda sättet att ändra världen till det bättre är att få folk att inse vad som verkligen är rätt och vad som verkligen är fel. Inser man att någonting är fel är man beredd att offra en hel del för att se till att det rättas till.

  • Bodil Jönsson, fysikprofessor i Lund, skriver:
    ”… Jag känner inget av människa byggt system som fungerar utan återkoppling. Samhällsutvecklingen är förbluffande lite inriktad på att skapa återkopplingssystem…”

    Den helt fria marknadsarenan regleras rimligtvis autonomt med negativ återkoppling. Gissningsvis med negativ feedback (den osynliga handen) enligt de av aktörerna sammanvägda fördelningskurvor, som uppstår av alla de engagerade aktörernas subjektivt adaptiva beslut, om att öka eller minska sin konsumtion just nu eller inom en viss framtid.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85terkoppling
    http://en.wikipedia.org/wiki/Fuzzy_logic
    Jag tänker mig då fuzzilogikens oskarpa och delvis överlappande kurvor som faktisk fördelning av aktörernas subjektiva beslut och agerande.

    På så sätt uppstår det gissningsvis ingen global självsvängning på grund av upp- och nedgångar inom ponzi-, finans- och spekulationssektorn.

    Bara lite av en pensionerad teknikers funderingar och gissningar, utan att ha tillgänglighet till nämnvärda empiriska data.

  • PS.

    Inom statens tankevärd finns tydligen återkopplingen inte ens på den ideologiskt och korporativistiskt styrda kartan!

  • norpan,
    Angående att föredelningspolitiken skulle gynna de som väljer att avstå från att arbeta fast de kan, så bör det synas ur perspektivet att utan skatter/bidrag så hade de kanske valt att arbeta och därmed tjänat mer och känt sig själva bättre till mods över lag. Regleringarna påverkar inte bara deras inkomst, utan även deras val.

    Det ”osedda”, alternativkostnaden, är det som skapar ekonomin, till skillnad från en instinktivt automatiskt djur som reagerar på stimuli. Och dessa ständigt närvarande men osedda spöken i varje handlande människas hjärna är det som formar ekonomin.

    Uno Hansson,
    Du pratar om ”kurvor”, men ekonomin består uteslutande av ”diskret matematik” på det sättet att varje diskret individ diskret väljer diskreta handlingsalternativ. ”Kurvor” förekommer inte i det sammanhanget. ”Sammanvägda aktörer” är inte heller ett ekonomiskt begrepp. Det är bara den individuella aktören som har en hjärna och därmed kapacitet att utföra någon handling. En ekonomi är inte ett mekaniskt styr- och reglersystem, gör dig själv tjänsten att inse det.

  • Egensinnig, absolut är det så, men när man resonerar så så gör man misstaget att projicera sina egna värderingar på andra. Det finns många som har det bättre med staten än de skulle haft utan staten. Politiker med sina höga löner som de får sätta själva, till exempel. Personer inom finansindustin. Och till viss del även folk som får betalt för att inte jobba. De kanske hade fått ett arbete men då tvingats jobba för samma ersättning som de får nu. En nettoförlust.

    Men samhället i det stora hela tjänar på att inte ha några regleringar. Definitivt. Och framtida generationer kommer att ha det mycket bättre när de inte föds in i hundratusentals kronor i skuld.

  • Egensinnig,
    tack för den ”negativa” återkoppling som fick mig att inse att den åsikt, som jag med alltför sporadiskt och opreciserat språkspel och bildspråk försökte förmedla, tydligen blev helt missförstådd. Det är alltid en nyttig påminnelse, och inte alls första och enda gången som min uppfinnarhjärna får på nöten. Men försöker en inte så blir en inte varse hur andra uppfattar ens tankar.

    Det som jag menar med ”kurvor” är den på den helt fria marknadsarenan faktiskt (aggregerade, ackumulerade…?) ”folkviljan?” i realtid (vår, sommar, höst, vinter…) som rimligen är någorlunda normalfördelad (priser, ränta, löner…)
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Normalf%C3%B6rdelning

    Vad jag sedan länge försökt säga är att jag är minst lika förbluffad som Bodil Jönsson, att någon med s.k. ”demokratiska beslut” anser sig tvångsvåldsmässigt kunna ”förbättra” dynamiskt fortlöpande och med autonom negativ återkoppling självreglerande processer där kappa resurser recirkuleras i realtid… ungefär…

  • PS.
    … och dessutom utan att ha utvecklat heltäckande verktyg för att ständigt kolla hur ”är-värdena” korrulerar med de utvalda ”bör-värdena” rör att fortlöpande korrigera regler- och bemästringsalgoritmerna så att inte systemet råkar hur ur fas (konjunktursvängningar så att ”det tjuter i högtalarna” osv…)

  • Uno Hansson,

    Normalfördelning är en rent matematisk slutsats som beskriver en approximerad funktionell form som följer att summera stokastiska variabler. Så, kort sagt, mer eller mindre vad man än gör, så samlar man statistik som kan sammanfattas med en bell curve!

    Det säger ingenting alls om hur någon individ agerar. Ingen individ agerar enligt en normalfördelning. Ingen individ agerar utifrån aggregerad statistik som kan sammanfattas matematiskt av en normalfördelning. Allt det där är värdelösa sopor som inte har någonting alls med hur ekonomin fungerar att göra. Har man ingen teori som beskriver vad någon individ gör, så har man ingen teori om ekonomin. För att förstå ekonomin, så måste man utgå från dess atom, nämligen individen, den handlande människan. På motsvarande sätt är den fenomenalt framgångsrika kosmologin baserad på kvantmekaniken, inte på något märkligt aggregat.

  • Egensinnig,
    kom igen nu, visst finns det faktisk fördelning inom ekonomin – exempelvis att fördelningen av svenska arbetares månadslöner någorlunda följer en klockkurva, och att den i sin tur delvis (fuzzi logiskt) styr och reglerar hur individerna längs kurvan agerar på olika priser… osv…

    Men jag inser kanske – med tanke på kaosteorins fjärilseffekt – att inte ens om fixarna hade alla korrekt viktade data för att med negativ feedback förutsäga ett visst framtida utfall. Det makalösa är gissningsvis att de inte ens försöker kopiera de hyllmeter av regleralgoritmer som används inom processindustrin.

  • PS.
    Fanns det inga centrala kollektivavtal och och alla andra regleringar av arbetsmarknaden, så skulle gissningsvis lönekurvan bli mer och mer klockformad.

  • Nu slänger jag in mig i något som jag inte vet så mycket om, men endast för att få svar på en fråga jag grubblat ett tag på. Det är nämligen så att jag själv är en motståndare mot statens överdrivna regleringar och inflytande på privat och näringsliv. Men frågan är om inte någon centralplanering/reglering krävs vid enstaka och isolerade tillfällen, alltså det är frågan om undantag. Tillexempel kan jag inte se någon annan än staten reglerar trafikreglerna, eller vilka andra alternativ finns det? Observera jag bara undrar. Tacksam för svar?

  • Mr X, staten behövs inte, aldrig, inte ens vid ”enstaka isolerade tillfällen”. Den som äger en väg sätter de regler som gäller för vägen. I fallet vägar så råkar det nu vara så trist ordnat i vår tid att staten ”äger” de flesta av dem. Då faller det sig naturligt att den som ”ägare” också reglerar hur de ska användas. Givetvis gör den det på ett dåligt och fördärvligt vis. Jag menar vilket annat företag skulle ”öka säkerheten” på sina vägar genom att försämra dem med vägbulor och slalomsträckor? Men ibland händer det att någon i statsapparaten inser att man kan lösa problem kreativt, och då kan det gå såhär https://www.mises.se/2010/11/06/trafikljus-praxeologi-och-etik/

  • Uno,
    Normalfördelningar beskriver många ”aggregat”, men ekonomisk handling är alltid individuell. Aggregaten gör ingenting. De bara kan mätas upp rent statistiskt i efterhand. Nu vill jag sätta myror i huvudet på dig, om du inte redan kände till detta andra slående matematiska fenomen:

    Nästan 30% av alla uppmätta tal börjar med siffran 1!
    30% ytterligare börjar med antingen siffran 2 eller siffran 3.
    Så bara ca 40% av alla tal börjar med siffrorna 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nollan exkluderar vi).

    Ta en titt på världens längsta floder eller länders BNP eller statens budgetposter eller historiken över utvunnen mängd olja per år, ett företags kontoförda utbetalningar o.s.v. så ska du snabbt se att alla de uppmätta talen i de listorna ligger nära proportionerna jag beskrev ovan, med avseende på med vilken siffra de börjar med! Och detta även om du räknar om dem från meter till fot, från kronor till dollar, från mängd per år till mängd per kvartal.

    Detta, och sånt som bell curves, fibonacci-kvoter, pi o.s.v. uppträder återkommande inom matematiken nästan vad man än tillämpar den på. Men mänsklig ekonomi är förstås ett helt annat slags fenomen än hur högt träd växer, hur galaxers spiralarmar är formade och var floder slingrar sig. De i allt återkommande matematiska ”formationerna” utsäger så gott som ingenting alls om ekonomin. Vi måste kavla upp ärmarna och försöka förstå vad mänsklig handling konkret är, för att få ett grepp om hur ekonomin fungerar.

  • Bakgrunden till mitt första inlägg om återkoppling:
    För ca 30 år sedan hajade jag till direkt till när jag läste att Bodil tydligen var helt förbluffad!!! över att det [aningslöst?] inte ens [i demkratiska konstitutioner] fanns [krav på beprövade vetenskapliga] återkopplingssystem innan politiska styr och regleringsbeslut av komplexa recirkulerande samhällsfunktioner fattades!?!

    Jag som tekniker/konstruktör (såväl som Bodil som fysikprofessor) blev direkt ”aha!!!” lika förbluffad! Jag hade anat men inte tänkt tillräckligt.

    Både jag och Bodil m.fl. visste ju att kärnkraftverk, JAS-flygplan osv… skulle rusa direkt rusa åt helvete om det inte fanns både återkoppling och redundans!

    Det fanns ju inte ens förberett en enkel till/från ”termostat” (=återgång till friflytande ursprung från 500 % ränta!!!), långt mindre adaptiv (självlärande) PID- eller Fuzzi-regulator!!!

  • Ja, det är ju det som jag försökte påpeka, Uno, att det handlar om egenskaper hos matematiken i sig. Och så gott som allt kan kvantifieras och därmed matematifieras. Men ekonomin är nånting utöver det, en logik som bygger bredvid eller utöver det matematiska. Och Ludwig von Mises handlingsaxiom är utgångspunkten för det. Det är ett icke-matematiskt axiom (liksom t.ex. kausalitets-axiomet). Matematiken har inget (behov av) något handlingsaxiom, därför går det inte att kvantifiera ekonomin. Men man kan förstå den såsom man kan förstå matematiken, bara man applicerar logik.

    Bara en sån sak som att kvantifiera summan av all produktion under ett år (BNP) i EN siffra!!! (Eller än värre, att överhuvudtaget att beskriva värdet av nånting med en siffra). Många såna siffror bildar sen säkert nånting normalfördelningsliknande, men vad säger det? Be en astronom att sammanfatta planeten Mars med en siffra, en meteorolog att sammanfatta vädret i en siffra o.s.v. ”Dagens sjöväderrapport: Imorgon blir det siffran 4”.

  • Vill påminna om att ekonomi är vetenskapen om det ogjorda.
    (alternativkostnaden)
    Och den enda siffra jag känner till som beskriver det är 0.

  • Ja, om vi ska tvingas kvantifiera den.
    Vilken siffra skulle du sammanfatta t.ex. fysiken med?
    Poängen är alltså att det finns olika saker och ting som funkar på olika sätt. Man kan inte addera ihop det till en summa. Man kan inte ens addera bara två olika värden med varandra. Särskilt som ekonomin formas av det människor INTE gör, i ersättning för det de istället gör. Det är det som är innebörden av begreppet ”välja” och det som kännetecknar skillnaden mellan ekonomin och naturen i övrigt. Där inte bara kausalitet, utan även handling och därmed värdering förekommer.

    Vetenskapen om det ogjorda,
    tycker jag är en lämplig benämning.

  • Kul! Men en kula ser ju litegrann ut som en nolla.
    Sjuan är intressant eftersom den har en akut vinkel och två ben med rätt så odefinierade längder, om än nödvändigtvis någorlunda proportionella. Jag är alltså professor i den nödvändiga vetenskapen om grafologi. Jag är alltså expert på att se på texter, istället för att läsa dem.

  • Egensinnig,
    Mycket intressant för mig! Jag har länge funderat på en open sourze ”uppfinning” av en ”krok” för ett visst ändamål. För att få alla dem som själva vill böja till denna krok till en viss vinkel, så vill jag kanske hänvisa till en ”standardvinkel” och benlängder som de kanske kan lägga in direkt på CAD:en. Vilket typsnitt skall då välja som har just två helt raka ben utan utbuktningar med bstämd vinkel och ev bestämd skallängd på benen? Vad är i så fall vilkeln uttryckt i grader?

  • Uno,
    Bara välj nån vinkel på din krok! Folk sysslar med annat hela tiden och har inte tid att bry sig om att optimera några krokvinklar. Man köper krok för att man litar på att krokingenjören har tänkt igenom det som behöver tänkas igenom angående sånt som har med krokar att göra. Inte för att själva behöva arbeta med att kroka till saker ur olika vinklar. (Jag kan lätt föreställa mig hur krokproblem lätt kan sysselsätta en människa hela livet, och bara tänk hur enormt gigantisk krokmakrnaden är! Hur många krokar finns det i världen egentligen, 10^11 stycken kanske?)

    Bästa typsnittet? Courier så klart! Man riktigt hör skrivmaskinernas smattrande eka ännu i vår tid när man ser det. Som sagt, jag seeer text, jag läser dem inte. Text är ett visuellt fenomen, allt som folk tolkar in i dessa svartvita bildmönster, är bara just inbillning.

  • Egensinnig,
    Tack för upplysningen om typsnittet. Jag var förstås av lathet för att slippa skriva lång och omfattande förklarande text. inte riktigt sanningsenlig när det gällde att andra själva skulle böja kroken. Det var istället så att jag hade svårt att bestämma efter vilka kriterier som jag skulle välja vinkeln på kroken och borrmallen för hålet som det korta benet på 7:an skulle pressas in i. Nu kan jag kanske bara hänvisa till en upp och nervänd Courier-sjua till det företag som kanske skall tillverka ritningarna till fixturerna till kroken och borrmallen.
    mvh Uno

  • … samma enkla förklaringsmodell gäller kanske om jag vill söka mönsterskydd på kroken… det tänkte jag inte på förrän nu… mönsterskydd kan jag ju söka även om det är open sourze…

  • … kroken är avsedd som ett fästelement för utrustning som är skrymmande i användningsläge, men som skall kunna tas isär vid transport i platta paket (modell IKEA). För flera år sedan fick jag hjälp av en pensionerad dam från patentverket för att se om det då mer komplexa fästelementet (som sedan förenklats till en enkel krok) redan var patenterat. Hon gav ganska snart upp då hon insett att det fanns avsevärt mer än miljonen patent…

  • Har för mig att Open source är ett mönsterskydd. Med den skillnaden ägaren ger ut den fritt för bruk och modifiering, med villkoret att ingen annan får ta över ägandet, enkelt uttryckt.

    Ja, vad gjorde du för fel Klaus, du tog tag i pakethållaren vilket innebär att signalerna till balanssinnet på pojken blev korrupta, barnet missuppfattade signalerna och, som man säger här i mina trakter, det sket sig. Jag hoppas att han inte trillade ner i vänsterdiket 😉

    En riktig Ekonom vet hur viktigt det är att de rätta signalerna inte blir störda, det blir aldrig bra då.

    Roliga kommentarer på denna tråden. Känns lite som att läsa Liftarens guide till galaxen, om jag kom ihåg rätt, är svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting: fyrtiotvå.

  • Angående regleringar och regler sade en juridiklärare ungefär följande när jag läste juridik:

    ”Guds tio bud består av 70 ord. Amerikanska självständighetsförklaringen består av 270 ord, medan en regel om gurkor i EU består av 3.000 ord.”

    Så behöver vi alla dessa regler?

    Frågan kan även ställas! Vem tjänar på mer regler? Svaret är enkelt. De som har råd att hantera många regler. Regler blir således ett sätt att begränsa konkurrens.

    Idag hörde jag på P1 om hur det kunde komma sig att somaliska flyktingar i USA och England oftast lyckas med att bli framgångsrika affärsmän men det inte går i Sverige. En somalier i Sverige sade att det berodde på alla regler inom affärslivet i Sverige. Men USA har säkert bra mycket mer regler än Sverige. Hur det är i England vet jag inte, men gissningsvis har de lite mindre regler än Sverige.

    Svaret på det hela, som jag tro att det är, är den inlärda attityden hos folk i Sverige, att behandla framförallt nya idéer med en negativ attityd. I USA uppmuntras folk.

    Vi har ett omhändertagandesamhälle i Sverige som skadar hela samhället. Vilka vi ska tacka det för förstår nog var och en.

    Jag tycker var och en kan prova precis vad som helst i samhället och ställa sig frågan: Skulle detta vara billigare eller dyra för mig om jag betalade det själv eller via skattesedeln?

  • Apropå återkoppling (Bodil Jönsson här ovan) kan jag bara säga att skolan älskar att testa system och projekt som andra skolor testat och misslyckats med. Jag kommer från Karlskrona kommun, men har varit yrkesverksam i några Stockholmskommuner. Flera gånger har jag upplevt hur en massa tid, resurser och pengar gått in i projekt som redan varit dömda att misslyckas. Och återkopplingen? Nej, vi tar nya tag i stället…

  • Monnah,
    Det är inte lite fräckt att av ren okunskap försöka misstänkliggöra, raljera och förvirra över något som t.ex. utan tvekan är förutsättningen för i varje fall hela 1900-talets industriella utveckling – och egentligen hela vår existens, evolutionen och..

    ”Trail and error” är en typ av negativ återkoppling, som bör kunna ses att ta nya tag, där en lär av sina tidigare misstag. Envisas en att göra om sina misstag, så kan det ses som positiv återkoppling. Ponzi… ränta på ränta… knarkmissbruk osv… kan väl på sitt sätt också ses som positiv återkoppling…
    http://en.wikipedia.org/wiki/Feedback
    http://en.wikipedia.org/wiki/Negative_feedback
    http://en.wikipedia.org/wiki/Positive_feedback

  • Monnah,
    Förlåt, men jag läste om vad du faktiskt skriver. Men det är självklart så att det som Bodil menar är positiv återkoppling. Att ta nya tag och att då självklart lära av sina misstag. Att det sedan finns en hel del som inte själv betalar, som gör om misstagen ”positiv återkoppling” är ju en annan sak. Det var kanske det som du menade? Varför då bara skriva återkoppling, utan att ange att det gäller just ”andradirivatan”

  • … det som Bodil menar är inte positiv återkoppling… var det som jag borde skrivit… det är lite dumt att det inte går att redigera.

  • Och det jag menade är att skolan inte återkopplar över huvud taget. De ”tar nya tag” som i att testa något nytt som någon redan testat och misslyckats med! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *