Gorbatjov och den sovjetiska statens uppgång och fall

Texten nedan (originaltext) är förordet till boken, ”Requiem for Marx”. Texten skrevs ca 1992 av Yuri N. Maltsev som var med i händelsernas centrum som en av Gorbatjevs ekonomiska rådgivare under en av de viktigaste omvälvningarna i modern tid. Han förstod österrikisk ekonomi och kommenterar nedan sina erfarenheter ur det perspektivet. Denna text är viktig för att bryta en utbredd illusion om att socialism skulle vara nåt slags tillstånd där ekonomi inte längre förekommer. Ekonomi är mänsklig handling och ofrånkomlig överallt där människor finns. Även i Sovjetunionen existerade så klart ”marknader” och ekonomiska mekanismer i förvriden form och man inser att det bara finns gradskillnader, olika omfattning av de statliga regleringarna, mellan Sovjet och t.ex. dagens Sverige.

Vem kan överhuvudtaget försvara Marxism efter kommunismens fall,? Gott om människor! Och många av dem är smarta på andra sätt, men okunniga om ekonomi. Denna bok är deras vaccin och den täcker hela historien om denna knäppa och farliga idé.

Requiem for Marx

Lenins slogan, ”Marxism är allsmäktig därför att den är sann”, skyltades praktiskt taget överallt i det tidigare Sovjetunionen. Mitt första möte med Karl Marx skedde i grundskolans första klass i staden Kazan vid den stora Volga-flodens stränder. Hans bild var tryckt på första sidan av den första boken jag öppnade. ”Deduschka Marx” (Farfar Marx), sa läraren och pekade på bilden. Jag var fascinerad, för både min farfar och min morfar dog i Stalins utrensningar på 1930-talet. Jag sprang hem till min farmor och sa att hon hade fel. ”Jag har en farfar”, sa jag, och med hans enorma skägg och leende ögon, ”han ser ut som Fader Frost” (den sovjetiska/ateistiska versionen av Jultomten, Rysslands skyddshelgon).

Läs hela artikeln av Yuri Maltsev.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

7 kommentarer till ”Gorbatjov och den sovjetiska statens uppgång och fall

  • Jag undrar hur det monetära systemet i socialistiska länder fungerar egentligen, när produktionsmedlen inte får prissättas. Folk får alltså lön och bidrag kontant som de sen kan välja hur att spendera, men utbudet styrs uppifrån och påverkas inte av efterfrågan. Hade ”företagen” budgetar och kunde välja varifrån att köpa sina insatsvaror och vart att sälja dem? Vad hade de annars pengar till, bara till löner och konsumentvaruförsäljning?

    De hade väl lika gärna kunnat använda kvoter av varumängder direkt, och ransoneringskort för att avlöna folk, utan att blanda in några pengar överhuvudtaget. Men även kommunister menar tydligen att folk ska vara fria att konsumera som de vill, givet det utbud som finns. Det är verkligen människors skapande (av utbud) som Marx utsåg till samhällets fiende!

  • De tittade på marknadsekonomiernas priser och använde dem som utgångspunkt. De testade att avskaffa pengar helt i början av sovjets historia men införde pengar snabbt igen 🙂

  • För övrigt ett skämt som Yuri hörde i Kreml var just att efter de hade fått världsherravälde så skulle de behålla Hong Kong för att fortfarande kunna veta vad priserna var. Yuri var som bekant ekonomisk rådgivare till Gorbatjov och han berättade förra året för mig historien om hur han hoppade av via Stockholm, en fantastiskt rolig och underhållande historia.

  • Hur absurt att en österrikiskt beläst anarkokapitalist var Sovjets generalsekreterares ekonomiske rådgivare!

    Jonas,
    Ja, och det var väl ett koncept som man visste funkade någorlunda, Yuri skriver:

    ”Gorbatjevs sista försök att ge sig på ”marknaderna” var en engångsreform som skulle sätta priserna på samma nivå som i västvärlden.

    Det var första gången sedan 1961 som priserna på basvaror förändrades.”

    Joakim,
    Här är en videolänk där han talar om sin ”defection” via Sverige.
    Det börjar vid 26 minuter:
    http://vimeo.com/24654599
    ”Customs and Condoms. Moving from One Empire to Another”

    Min uppfattning som barn under kalla kriget, tack vare vår massmedia tvivelsutan, var att Sovjet var en solid målinriktad koloss. Så hans olika beskrivningar av sovjetregeringens clownaktiga interiörer är uppseendeväckande och överraskande. Man kan föreställa sig hur det går till i Vita Huset och Rosenbad idag…

  • Egensinning

    ”Hur absurt att en österrikiskt beläst anarkokapitalist var Sovjets generalsekreterares ekonomiske rådgivare!”

    Det är onekligen litet lustigt jo 🙂

    Men det visar väl på den otroliga bredd vi österikiska ankaps har i våra led. All walks of life är representerade. Yuri är en av mina personliga favoriter, en fantastisk föreläsare är han!

  • Erfarna statliga byråkrater utgör en viktig målgrupp!
    De är inte dumma (dock ofta ondskefulla), de har ju sett inifrån hur staten fungerar. Deras eventuella illusioner om den bra staten har för länge sen försvunnit. Såna figurer som Alan Greenspan och Paul Ryan har tydligen läst Ayn Rand och uttryckligen visat sin uppskattning för hennes budskap. Så dumhet och oinformation förklarar knappast deras gärning.

    Om de som inte visste att det fanns, exponerades för s.k. österrikisk syn på ekonomin, så skulle nog många av dem ta sig för pannan och sucka. För vad annat kan man göra? Det är The Human reAction #1.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *