Skatt på skatt på skatt

I veckan hade jag över en hantverkare för att få ett prisestimat på en installation av diskmaskin. Det behövdes dra en ny ledning från elcentralen, ny VVS och en del ombyggnader i köket.

Utan att gå in på alltför djupa ekonomiska teorier om hur ett pris sätts så kan man konstatera att det hantverkaren värderade sin tjänst till var det offererade 14.000 kr. När hantverkaren som var egenföretagare satte sitt pris har han förmodligen klurat på vad det fakturerade beloppet blir disponibelt efter skatt och till en viss del justerat därefter.

Läs hela artikeln av Samuel

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

6 kommentarer till ”Skatt på skatt på skatt

  • Och som du avslutar så leder dessa skatter till minskad arbetsdelning, minskad professionalisering. Folk försöker pula ihop saker själva genom att ge sig på sånt de aldrig gjort förut, istället för att anlita erfarna proffs med rätt verktyg. Det tar mycket längre tid, blir fel och leder dessutom till skador i en dålig arbetsmilö. Men det räcker ju med att man är ca 30% så effektiv för att det ändå ska löna sig jämfört med att betala skatterna. Produktiviteten i samhället kan alltså falla med upp till 70% p.g.a. skatterna.

  • Inte nog med att det inte blir något gjort och en sned arbetsdelning, de mindre produktiva blir helt eller delvis utan möjlighet att försörja sig när de inte längre kan utnyttja sina komparativa fördelar. Antar att du inte hör det från de som utger sig för att värna om de svaga…

    Jag har skrivit om det i ett wp på Mises.org, http://www.richardcbjohnsson.net/pdf/taxation_and_domestic_free_trade.pdf. 

  • Vi kan fortsätta beräkningen åt andra hållet.För att du ska kunna få lön måste din arbetsgivare i sin tur fakturera någon osv osv.

    Skattesystemet är ett stort pyramidspel och det enda som förmodligen hindrar pyramiden från att ramla ihop är svarta pengar.

    Sedan tycker jag att vi lugnt kan börja ifrågasätta devisen ”vi får något för pengarna”. Är det verkligen så?

    Lite självklart att en slant av det jag tjänar kan gå till folk som ramlar utanför sin egen kontroll, men en väldigt stor del av pengarna går till folk som egentligen inte har behov av att få saker och ting subventionerat. Sedan är alltid frågan: är subventionerat billigare än fullt pris?

    Hörde t.ex. på P1 att någon bonde gnällde över att mjölken skulle kosta typ 15 kr liter om den inte var subventionerad. Till slut ringde någon in och förklarade att den där subventionen, dvs. mellanskillnaden, faktiskt var något man redan betalat via sin skatt. Alltså. Mjölken var inte billigare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *