Främmande för tillväxt och sysselsättning

Jytte Guteland, före detta ordförande för SSU, skriver på Newsmill en artikel om krisen i Grekland. Redan i titeln börjar man ana oråd, då den lyder ”Europa behöver en expansiv finanspolitik”.

Vi här på Mises.se är stolta över att ha som tradition att kalla saker för vad de egentligen är, se t.ex. här och här. Således, för att fortsätta denna tradition, det Jytte kallar en ”expansiv finanspolitik” är endast ett finare ord för inflation, eller kort och gott, för att trycka mer pengar. Det är givetvis politiskt ”känsligt” att säga rakt ut att ”Europa behöver mer inflation”, och således använder sig Jytte av det mindre hotfulla ordet ”expansiv finanspolitik”. Men låt er inte luras. Det Jytte snackar om är inget annat än tillverka, givetvis ur tomma intet, en massiv hög med nya pengar. Givetvis skall dessa nytryckta pengar ges till vissa utvalda grupper först, som får möjlighet att spendera dem innan priserna gått upp. På så sätt har de en omfördelande effekt (vilket Jytte öppet menar är bra), där de som får pengarna först gynnas på bekostnad av de som får pengarna sist eller inte alls.

Vad bra! Ja, och så får vi ju få fart på konsumtionen också!

(Man kan lite smått, så här i förbifarten, undra när övertygade socialister, som generellt verkar vara emot det som de kallar ”konsumtionssamhället”, kommer att inse att det är exakt denna socialistiska inflationspolitik som leder till det ”konsumtionssamhälle” som de avskyr?)

Men, vi låter Jytte tala själv istället, och sen kikar vi lite närmare på vad det är hon egentligen säger. Först och främst består, så klart, alla problem på att det har sparats för mycket. Detta sparande kanske var bra ett tag men nu måste,

politiken […] lägga tyngd på gaspedalen för att gynna tillväxt och sysselsättning.
[…]
Det är dags att […] föra en politik som är såväl omfördelande som tillväxt- och sysselsättningsfrämjande. […] Den nya pakten bör innehålla […] konsumtionshöjande reformer
[…]
Politiska ansträngningar bör därför göras för att hålla uppe de lägsta lönerna. En omfördelning från de förmögnaste hushållen till låginkomsttagare ökar konsumtionen.

Det finns så mycket att anmärka på här att jag inte vet var jag ska börja.

Det är uppenbart att Jyttes ekonomiska kunskap är relativt begränsad (inte ovanligt bland politiker), och att den lilla kunskap hon har är begränsad till, verkar det iaf. för mig, den Keynesianska paradigmen (återigen inte ovanligt bland politiker). Denna paradigm menar, kort sagt, att ju mer vi konsumerar, desto mer investeras det och desto rikare blir vi. Jag har tidigare summerat den Keynesianska mirakelmedicinen på följande sätt:

Spara mindre -> Konsumera mer -> Bli rik!

Detta är givetvis fullkomligt nonsens.

Denna uppfattning baseras vidare på att det finns en direkt relation mellan efterfrågan på konsumentvaror och investeringar. I själva verket är denna relation inverterad. Missuppfattningen i detta fall handlar sannolikt om avsaknaden av en kapitalteori samt att man inte förstår att produktionsprocesser tar tid (ibland till och med väldigt lång tid). Sen hjälper det givetvis inte om man råkar har en fetisch för makroekonomi och makroekonomiska aggregat, som ex. BNP, utan att förstå den mikro som bygger upp makron.

Till skillnad mot vad Jytte verkar tro är sparande i själva verket samma sak som att avstå konsumtion. Det vill säga, det vi inte konsumerar sparar vi. Och det är detta sparande som sedan kan investeras.

Redan nu kan vi se misstaget som begås. Det vill säga endast genom att avstå, eller minska, konsumtionen kan vi spara mer. Och endast genom ett ökande sparande kan vi öka de investeringar som leder till både tillväxt och sysselsättning. Jyttes ekonomiska råd är i själva verket exakt vad Grekland inte behöver. Reformpaketet för Grekland är precis lika enkelt som det är impopulärt. Grekland behöver,

1. Minska skatterna, speciellt skatter på investeringar och sparande, för att uppmuntra folk att spara mer och konsumera mindre. Endast genom att konsumera mindre och spara mer kan Grekland åter igen bygga upp en fungerande och välståndsskapande kapitalstruktur.

2. Gör faktormarknaden, speciellt arbetsmarknaden, så flexibel som möjligt. Håll inte uppe några löner utan tillåt fri lönesättning. Alla försök att hålla uppe lönenivåer, och se till att folk behåller sina jobb genom diverse fackförbundsåtgärder, kommer att misslyckas med att råda bot på problemen. Problemet är att det i dagsläget finns en produktionsstruktur som tillverkar saker som folk inte vill ha. För att komma ur denna kris måste produktionsstrukturen ställas om för att möta konsumenternas efterfrågan. Det är uppenbart att detta inte kan göras genom att se till att folk behåller de jobb de har (som producerar saker folk inte vill ha) eller att deras löner hålls uppe.

3. För guds skull, tryck inte mer pengar. All ytterligare kreditexpansion kommer enbart att leda till mer och värre problem senare.

4. Staten bör minska sin roll, inte utöka den, och framför allt inte spendera pengar på artificiella sysselsättningsprogram. Grekland kan helt enkelt inte ta sig ur krisen genom att anställa folk att gräva gropar och sedan anställa folk för att fylla igen dem igen. Det Grekland behöver är att produktionsstrukturen ställs om, så snabbt som möjligt, för att möta konsumenternas önskemål.

Jytte avslutar med att säga,

Politik vid ekonomisk kris är som cykling vid branta stup. Innan kurvan är det bäst att bromsa, men efter densamma måste man trampa ordentligt framåt.

Nej Jytte. Innan man trampar igen måste man svänga. Annars flyger man likt förbannat ut över stupet ändå. Jag har dock inga djupare förväntningar om att vare sig Jytte eller Grekland inser att en kursändring är nödvändig. Då kommer det oundvikliga fallet över stupet att inträffa.

Det är så naturen funkar. Antingen anpassar man sig frivilligt, eller så gör naturen till slut jobbet åt dig.

8 kommentarer till ”Främmande för tillväxt och sysselsättning

  • Om Guteland menade en expansiv penningpolitik så hade hon väl skrivit det istället för att skriva att hon vill ha en expansiv finanspolitik? (även om man inte sätter rubriker på Newsmill själv så tycker jag den senare rubriken speglar texten bättre)

    Dessutom undrar jag varför Guteland skulle vara för en expansiv penningpolitik. Det skulle kräva att Grekland lämnade euron vilket en högersosse som Guteland är emot.

  • Mitt intryck är att Guteland vill att det, på hederligt Keynesianskt manér, skall sparas mindre och spenderas mer. Detta går inte ihop utan en kreditexpansion (och det är ju som sagt inte en hållbar lösning). Oavsett är alla förslag som uppmuntrar till konsumtion och avskräcker sparande som sagt raka motsatsen till vad Grekland behöver.

  • Bifogar min kommentar från Newsmill. Kan passa här också.

    JG försöker att analysera krisen i Grekland, men har inte förstått varför och hur den skall lösas. Var skall grekerna få fatt i mera pengar till offensiva satsningar, bibehållna minimilöner etc. Lånevägen är ju stängd och att få mer bidrag från övriga Europa är väl knappast möjligt.

    Euron är en stabil valuta, som är av godo för Grekland om de har ansvarsfulla politiker, som förstår konsekvenserna av dess införande. Alla människor, som har en sparad slant är väl idag tacksamma för Euron. Hade man haft Drachman kvar, vad hade den varit värd idag. Dollarn fungerar ju väl för 51 stater i USA. som alla är olika, så varför skulle inte EUR kunna fungera, när politikerna förstår hur penning politiken måste förändras.

    Problemet i Grekland (och också delvis i övriga Europa) är att jobben flyttar till Asien. Att som JG föreslår att bibehålla minimilönerna och höja skatterna kommer ju bara att ytterligar påskynda flytten. Den typen av socialistisk politik har kommit till vägs ände. Vad Grekland behöver är lägre löner, ökad flexibilitet på arbetsmarnaden och mindre fackförningsmakt etc. Då kan kanske tillväxten komma så långsamt.

    Därför är ju detta val med de stora framgångarna för populistiska partier både till vänster och höger inte mindre än en katastrof för Grekland och grekerna

  • För det första är inte inflation samma sak som höjda prisnivåer utan en, senare, effekt av inflation. Underskottsfinansiering och inflation.

    Det är möjligt att Jytte vill att grekerna balanserar budgeten så att det man tar in i skatt är det man betalar ut. Jag får iaf. inte det intrycket.

    Och, som jag sade, helt oavsett är alla förslag som uppmuntrar till konsumtion och avskräcker sparande raka motsatsen till vad Grekland behöver.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *