Har våldet ökat?

Pinker konstaterar att den tidsålder vi lever i just nu är, statistiskt sett, den fredligaste i världshistorien; det är mycket mindre risk att bli nerslagen eller våldtagen på offentliga platser, dagens krig är färre och mindre blodiga än tidigare, och offentliga avrättningar och tortyr är inte längre populär underhållning. Trots 1900-talets många masskrig och folkmord visar Pinker att risken för att bli dödad av en annan människa var bra mycket högre innan dess. Ändå tror många att samhällsklimatet har blivit allt hårdare och våldsammare. Pinker försöker hitta svaret på båda dessa frågor; varför har våldet minskat, och varför tror vi det motsatta?

Läs hela artikeln

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

27 kommentarer till ”Har våldet ökat?

  • Ett problem med Pinkers analys är att när han undersöker statens effektivitetet med att minska våldsamheter, så gör han bara en enkel jämförelse mellan relativt utvecklade samhällen (med stater) och jägar- och samlar samhällen samt några jordbrukssamhällen. Den jämförelsen skiljer dock inte på effekterna av ett våldsmonopol och utvecklad handel.

    Annars är det ju väldigt trevligt att höra bekräftelse på att världen överlag blir fredligare. Jag tror dock inte det gäller för det svenska samhället – vill minnas att brottsligheten var som lägst (både för mord och stöld) runt 1920.

  • Håller med om det mesta i din analys Markus, väl skrivet.

    Det är mycket mer plausibelt att anta att det minskade våldet beror på kulturella, ideologiska och samhälleliga framsteg än institutionen ”stat” som sådan.

    Det visar också på hur oerhört mycket mer liberal filosofi och kapitalism bidragit till att minska våld än exempelvis religioner och religiös moral.

    Och det är viktigt att liberterianer av olika slag tar till sig detta och inte i sin iver att angripa dagens stat hävdar att den moderna staten lett till mycket mer våld än vad som tidigare fanns hos mänskligheten. Därmed inte sagt att inte den moderna staten som sådan kan vara extremt våldsam och farlig, men pga att civilisationen framskridit blir den mindre farlig än den skulle kunna vara.

  • Intressant att ni tar upp Pinker som är en inspirerande människa.

    ”Pinker har förstås helt rätt i att organiserad rättskipning och stabila rättsinstitutioner är en absolut nödvändighet för samhällets utveckling.”

    Detta är den viktigaste och enda orsaken till att jag är pro nattväktarstat.

    Hur har anarkisterna tänkt att lösa detta grundproblem?

    Just nu ser jag anarkister och socialister som naiva individer som har en bra dröm om människans frihet. Verktygen är dock inte rätt för att nå denna frihet som vi alla eftersträvar.

    Här är en bra låt från den avdöde socialisten Björn Afzelius.
    http://www.youtube.com/watch?v=9w1lCmXblKQ&feature=related
    En låt som vi alla kan vara eniga i.
    Mvh
    Per

  • PerKQ

    Vi vet att du sett på videon med Pinker och att du lovordat honom som ”allt man behöver” (ungefär) och dessutom att han ger ”tunga och faktabaserade belägg” för dina(!!) ”teser”… men har du verkligen förstått kritiken som han får av Markus i hans utmärkta artikel? Vill (Kan) du bemöta kritiken eller avstår du på samma sätt du avstår att svara på någonting som inte passar in i din världsbild?
    PerKQ, du skrev tidigare:
    ”De teoretiska ideerna att mäniskan ska leva i samförsånd i en anarki och diskutera fram lösningar i fred och samförsånd med varandra. är skrattretande och absurt.”
    vilket bemöttes av Per Bylund där han bl.a. undrar varför du tror att institutioner inte kan existera utan en stat…och varför du tror att vi enbart skulle försöka prata oss fram till lösningar?
    Vi väntar på svar.

    Thomas Malthus – se Rothbards utmärkta sågande av denne människofientlige Utopian här :
    http://mises.org/daily/5501

  • Jag tycker att det verkar som att Pinker har orsakssambandet omvänt. Om jag förstår det rätt menar han att en större stat gör att vi blir lugnare och mer pålitliga, medan jag snarare skulle säga att det som gör att en stor stat ens är möjlig är att vi är lugnare och mer pålitliga. Det är lite som att säga att båda staten och vårt välstånd har växt i Sverige på 1900-talet, alltså drar vi slutsatsen att en stor stat leder till välstånd. I själva verket är det så att staten har kunnat växa på grund av att vårt välstånd har växt. Det är mycket möjligt att jag har fel, men det verkar för mig som att detta har sitt ursprung i att Pinker inte utgår från en metodologisk individualism. Jag är dock inte vidare insatt i Pinkers arbete så jag vet inte riktigt vad han utgår ifrån.

  • Det är det vanliga felslutet folk gör när de inte kan skilja på kausalitet och korrelation. Bara för att A och B förekommer samtidigt behöver det inte betyda att A orsakar B. Bara för att mindre våld förekommer samtidigt som ett svällande våldsmonopol betyder det inte att ett svällande våldsmonopol minskar våldet.

    I den ekonomiska världen kan detta exemplifieras med varför Carl Menger kallade sitt teoribygge för KAUSAL-realistisk. Han ville förstå vad som ORSAKAR vad. Vanlig mainstream ekonomi (statistik, data, ekonometri) letar inte orsakssamband och förståelse, utan den söker korrelationer i historiska data. Det är den akademiska grenen av att spå i kaffesump.

    Eller som Kämpe uttryckte saken: Det är en metodfråga.

  • Tror inte nödvändigtvis att det är fel på Pinkers metod, däremot så utgår han ju från teorier om staten och dess funktion som de flesta här skulle anse som falska eller i bästa fall naiva. Dvs teorier som hävdar att statens monopol ger ordning och reda och effektivt rättskydd.

  • På tal om metod, så ifrågasätter jag också starkt hans sätt att jämföra. Det är inte självklart att man som våldsmått ska använda mord i procent av världsbefolkningen. Men det ger ju uppseendeväckande resultat, så det är lättsålt.

    Man skulle lika gärna kunna argumentera för att helt enkelt se på absoluta tal. Då får man en duktig korrelation mellan storleken på våldsmonopolen och antal mördade.

    Ett annat tänkbart mått är antal mördade dividerat med jordatmosfärens medeltemperatur eller koldioxidhalt.

    Utan metod kan jämföra vad man vill. Och ändå kalla det vetenskap, tydligen.

  • Ja precis, det här är ju lite problemet när man börjar teoretisera kring en massa saker utan att ha en grundläggande metodologi. Någon sorts resultat får man ju alltid, men frågan är vad de egentligen säger, eller om man inte lyckats dribbla bort en massa saker, som t.ex. orsakssamband, på vägen. Lite som mainstream-ekonomi då med andra ord.

    Sen håller jag även med Christian om att Pinkers teori om staten och dess funktion i bästa fall verkar vara naiv.

  • Intressant! Började också fundera på detta när jag hörde honom tala i Skavlan (http://www.youtube.com/watch?v=egU0dxzFKAQ) för ett tag sedan om just det här.

    ”[Pinker bekänner] färg på ett sätt som är svårsmält för många. Han påstår att alla samtal om moral baserade på förnuft och logik, som beaktar olika synpunkter och invändningar, oundvikligen kommer att nå fram till en överordnad moral – en moral som, i brist på ett bättre ord, är naturlig. Det är inte konstigare, menar Pinker, än att molekylärbiologer förr eller senare skulle upptäcka att DNA har fyra baser.”

    Ja, alltså det här är väl ändå ytterliggare ett litet tecken på att man nog främst bör fokusera på att föra fram libertarianismens moralargument, i stället för att försöka undervisa etatister allting om ekonomi o.s.v. då folk i allmänhet i första hand brukar använda sina känslor när man kommer fram till diverse slutsatser, och sist så använder man förnuftet, men då till att försöka rättfärdiga sina känsloreaktioner.
    Nu läser jag inte kognitionsvetenskap som du, så du får väl rätta mig om jag har fel, men jag har för mig att man t.o.m. har sett detta när man gjort hjärnskanningar på folk och att det är så de flesta fungerar. Alltså folks beslut och åsikter bygger sällan på någon form av bevis, förnuft eller logik, det kommer efteråt.

    För övrigt ännu en mycket läsvärd artikel!

  • Libbero: Ja du har helt rätt, all vår motivation handlar i slutänden om hur vi _känner_ inför något. Vi jobbar aldrig mot ett mål om vi inte har tillräckligt starka känslor för det, antingen positiva eller negativa. Sedan använder vi förnuftet för att rationalisera våra val och åsikter i efterhand. Det hänger också lite ihop med att man inom neuropsykologin har upptäckt att vår hjärna ofta fattar beslut innan vi blir aktivt medvetna om det, dvs. vi agerar först och tänker sedan. Däremot kan vi styra och ändra vilka beslut hjärnan ska fatta i framtiden när vi i efterhand funderar över hur vi agerade i en viss situation, och sedan bestämmer oss för att agera annorlunda nästa gång. Ett enkelt exempel på det är om man har haft en väldigt stark åsikt om något och sedan inser att man att man haft helt fel och ändrar sig. Då kommer man ändå hamna i sina gamla tankebanor ibland innan man sekunden senare kommer ihåg att det var fel. Våra åsikter och känslor sitter väldigt djupt rotade på cellnivå, så det tar ett tag att bryta upp invanda tankemönster i hjärnan.

    Och jag håller definitivt med om att man måste satsa på moralargumenten. Alla kan och kommer inte bli experter på ekonomi och politisk filosofi, lika lite som alla kan eller kommer bli experter på botanik och astrofysik. Och som Stefan Molyneux brukar påpeka ska man aldrig försöka argumentera mot ondska i sig, för så fort en person inser/känner att något är ondskefullt så kommer de genast bli emot det. Det viktiga är alltså att visa ATT något är moraliskt fel, och sedan sköter sig resten självt. Och det är så oerhört många som inte har reflekterat över vad staten och skatter faktiskt innebär, så när man väl illustrerar det för dem brukar kugghjulen börja snurra. Sedan måste man ju tyvärr ofta förklara hur tex. privat rättskipande skulle fungera rent praktiskt, men det tar ju inte mer än 5 minuter att dra igenom grunderna.

  • Det viktigaste med Pinker är att han tar död på myten att allt var så trevligt i natursamhällen. Människan har på ett naturligt sätt slagit ihjäl andra människor på ett allt mer avancerat och kreativt sätt. Av någon anledning så minskar våldet samtidigt som staten får våldsmonopol. Det ār lika klart som att det finns en korrelation mellan:

    Rökning och luncancer.
    Socialism och diktatur

    Det är meningslöst slöseri på energi att försöka övertyga en socialist eller cigarettmaffian att korrelationen är ett bevis.

  • Hur menar Pinker att man kan skilja ur statens positiva inverkan från civilisationsprocessens inverkan? Eller är det utvecklade rättssystem istället för själva monopolet som staten har som är orsaken?

    Nämner han något om sjukvårdens inverkan? Många av de som dog av våld förr överlever förmodligen pga sjukvården i vår tid.

  • Nu har jag sett igenom denna
    http://vimeo.com/21530119
    av Klaus Bernpaintner
    Den är ju verkligen lysande.
    Finns de andra länkarna någonstans med, dvs lektion 2,3, och 4.

    Allt som jag hör om österrikisk ekonomisk teori klickar allt på plats automatiskt.

    Det verkar som att det går utmärkt att vara positiv österrikisk ekonomisk teori och samtidigt så man kan vara skeptisk till anarkistisk politisk filosofi.
    Kan ni bekräfta att det är så?

  • Angående Pinkers logik där han använder slaktprocenten kontra världens befolkning är så uppenbart pinsam, hans resonemang går så här:
    I rum A finns det 100 personer och i rum B finns det 10 personer. Person X går in och dödar 50 person i rum A och 9 personer i rum B. Enligt Pinkers logik så är dådet i rum B värre än i rum A för i rum B har han dödat 90% och i rum A 50%. På detta resonemang har Pinker byggt hela sin lista.

    Utöver detta så är de siffror han använt för kommunismen dödsoffer kraftigt i underkant. Dessutom är de siffror han använder för äldre händelser redan kraftigt ifrågasatta av flera historiker, bland annat hans första placering som han själv erkänner: ” These figures, of course, can not all be taken at face value”.

    Pinkers metodologi är positivistiskt trams.

    Pinker är en förespråkare av våldsmonopol och förespråkar våld.

  • Skeptikerskolan.se bör läsas av alla medborgare.

    De som klagar på Pinker kör…

    Lektion 23: Sätt upp orimliga beviskrav
    På samma sätt som i lektion 22 skapa i din retorik orimliga beviskrav. Ignorera det faktum att astronomin aldrig placerat ett svart hål på bordet för exakt mätning och vägning. Ignorera att fysiker inte lyckats fånga och kontrollera subatomära partiklar eller ens lyckats förstå vad som är ljus. Trots det är svarta hål, elementarpartiklar och ljus erkända fenomen.

    Var kritisk, men inte selektiv kritisk.
    Var varken auktoritetstroende eller auktoritetsföraktande.

  • Joakim,

    nu har jag inte läst Pinkers bok, men läst någon artikel av honom i ämnet samt Markus artikel.

    Poängen är inte att det är värre att döda en stor andel av en grupp än att döda en stor numerär. Poängen är att om man tillhörde världens befolkning på medeltiden var risken för den enskilda personen att råka ut för en våldsam död eller våld överhuvudtaget större än om man tillhörde världens befolkning under 1900-talet.

    Vad jag vet bygger Pinker detta på historiska data, samt studier av grupper som levt kvar på primitiv nivå till idag.

    Kan du specificera mer konkret på vilket sätt Pinkers metodologi är positivistiskt trams?

    Man kan alltid kritisera val av data, analys av data m.m. Och att Pinker pga sitt statskrameri är dömd att hamna snett är självklart. Dock ser jag inget per automatik orimligt i hans slutsatser om man korrigerar hans bakomliggande teorier om stat osv. Felet som det ser ut nu (jag kanske ändrar mig vid läsning av boken), är att han felaktigt tillskriver staten bedrifter som rättmätigen beror på kapitalism, ideologi och kultur.

  • Christian, nej jag har inte heller läst boken, om någon har läst den så får ni gärna rätta mig. Däremot har hans lista rönt stor uppmärksamhet p.g.a. att händelserna under 1900-talet har kommit längre ner och han bygger mycket av sitt resonemang på detta.

    Med positivistiskt trams menar jag att han inte har någon grundläggande metodologi att analysera historien med. Se t.ex. Theory of History av Mises eller Economic Science and the Austrian Method https://mises.org/document/94/Economic-Science-and-the-Austrian-Method.

    T.ex. historiska data visar att skatter, regleringar och levnadsstandarder var relativt låga under 1800-talet medan på 1900-talet var levnadsstandarder, skatter och regleringar höga. Var levnadsstandarden högre på 1900-talet trots höga skatter eller på grund av höga skatter? Du kan inte avgöra logiskt vad som är rätt och fel genom att bara titta på historiskt data eller manipulerad statistik.

    Om du ska göra ett rationellt val mellan dessa två tolkningar så är det bara möjligt om du har en teori för det eller åtminstone en teoretisk proposition som inte är beroende av historisk erfarenhet utan som kan bli etablerad a priori. T.ex. en rak linje är den kortaste vägen mellan två punkter, om A är en del av B och B är en del av C då är A en del av C osv. Inom politisk ekonomi och filosofi kan du hitta liknande t.ex.: produktion måste ske för konsumtion, vad som konsumeras nu kan inte konsumeras igen i framtiden, mänsklig handling/Human Action är en medveten handling för att nå målen med knappa resurser osv.

    Eller för att ta ett bra citat ifrån introduktionen till Democracy the God that Failed:

    According to the approach adopted here, theoretical propositions like the ones just cited are accepted for what they apparently are: as statements about necessary facts and relations. As such, they can be illustrated by historical data, but historical data can neither establish nor refute them. To the contrary. Even if historical experience is necessary in order to initially grasp a theoretical insight, this insight concerns facts and relations that extend and transcend logically beyond any particular historical experience. Hence, once a theoretical insight has been grasped it can be employed as a constant and permanent standard of criticism,” i.e., for the purpose of correcting, revising, and rejecting as well as of accepting historical reports and interpretations. For instance, based on theoretical insights it must be considered impossible that higher taxes and regulations can be the cause of higher living standards. Living standards can be higher only despite higher taxes and regulations. Similarly, theoretical insights can rule out reports such as that increased consumption has led to increased production (economic growth), that below-market-clearing (maximum) prices have resulted in unsold surpluses of goods, or that the absence of democracy has been responsible for the economic malfunctioning of socialism as nonsensical. As a matter of theory, only more saving and capital formation and/or advances in productivity can lead to increased production, only guaranteed abovemarket-clearing (minimum) prices can result in lasting surpluses, and only the absence of private property is responsible for the economic plight under socialism. And to reiterate, none of these insights requiresfurther empirical study or testing. To study or test them is a sign of confusion.

    Men att Pinker ska förstå det är nog för mycket begärt då inte ens Hayek fattade a priori och tyckte att Mises överdrev.

  • Menar du allvar Joakim!

    Jag som alltid har trott att antalet våldtäkter och drunkningsolyckor hade ett samband med glasskonsumtion.
    Eller att man blev längre om man spelar basket 🙂

  • Pinker finns numer på TED talk. Det mesta han säger stämmer med det mesta som framförs här förutom att om statens inverkan. Staten skulle bytas mot fungerande rättssystem som är en del av civilisationsprocessen precis som utökad handel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *