Ekonomisk lag håller — Professor förvånad

Förvånande effekt av restaurangmomssänkningen. Det blev 14.500 nya jobb på tre månader!

Varför då? Jo enligt restaurangerna själva är det enkelt:

Enligt restaurangföretagen är orsaken den sänkta momsen, uppger Ekot.

Professor Göran Bostedt, ”statsvetare” på Mittuniversitetet, sågade förslaget när det lyftes fram. Han försöker desperat hitta andra förklaringar, men det är svårt.

– Det är så pass stora siffror att det är svårt att förklara på annat sätt, särskilt när fortfarande högkonjunkturen väntar på sig, säger han. (…)

Men Göran Bostedt tror att restaurangerna kan ha haft behov att anställa redan tidigare och nu ser en möjlighet att göra det tack vare större marginaler.

– Jag är inte nationalekonom och har inte sett restaurangföretagens utvärdering, men det är sunt bondförnuft, säger han.

Detta är en fantastisk sak för alla dem som nu fått möjlighet att försörja sig själv. Och de som förstår ekonomiska lagar kan glädja sig åt att se att verkligheten uppför sig som den ska. Nu återstår bara att fixarna ska dra rätt slutsatser av det, alltså begripa att SKATT KVÄVER VÄLSTÅND, och därmed fortsätta med skattesänkningar över hela brädet. Så enkelt är det att avskaffa arbetslöshet: Undanröj hinder och politik så kan civilsamhället reparera sig.

Naturligtvis kommer vi inte få se det. Man kan nämligen se en sådan här åtgärd på två sätt. Så här ser SvD och fixarna på saken:

Kostnaden för säkningen av restaurangmomsen beräknas bli 5,4 miljarder kronor.

Alltid lika avslöjande att höra fixarna och deras propagandamegafoner kalla det för en ”kostnad” när folk får behålla mer av sina egna pengar.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

8 kommentarer till ”Ekonomisk lag håller — Professor förvånad

  • Ja, det var roligt att en statsvetare kunde ändra sig, man kan nästan tro att han har ärligt uppsåt. Men ropa inte hej för tidigt, andra tvivlare står på kö:

    ”Oskar Nordström Skans, på myndigheten IFAU, som utreder arbetsmarknadsreformer”
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/osakert-om-vakanserna-beror-pa-restaurangmomsen_7081859.svd
    ”Myndigheten ska följa upp konsekvenserna av restaurangmomsen genom kostnads- och nyttoanalyser, men det arbetet kommer först att delredovisas år 2014.”

    Är det inte lustigt att ingen i ”debatten” har redovisat logiken som bevisar att sänkta rörliga kostnader för restauranger leder till ökad efterfrågan på arbetskraft? Huruvida det är så eller inte, överlämnas istället åt osäkra och godtyckliga mätningar av den statistik som råkar ha samlats in och därför kan mätas. Som om det inte fanns några ekonomiska lagar, utan bara slumpmässighet så att det enda sättet att förstå orsakssamband är att mäta upp dem i efterhand från fall till fall.

  • Tyvärr kommer politiker och Riksbanken att se till att arbetslösheten behålles via NAIRU-systemet – jämviktsarbetslösheten – genom manipulationer oavsett uppstådd nytta av skattereformer.

  • Som jag förstod det så har man mätt antal jobb som kommit in till arbetsförmedlingen. Siffran 14500 var som jag förstod det 20% högre än siffran året innan.

    Enbart av det kan man väl inte dra några andra slutsatser än att det erbjöds 2900 fler jobb under det första kvartalet i år än i fjol. Totala antalet arbeten inom branschen indikeras inte på något sätt. Inte heller orsaken till ökningen. Det skulle kunna vara så att extra många valt att byta jobb och att restaurangföretagen därmed utlyst fler tjänster.

    Jag tycker självklart det är en bra reform, men jag köper inte statistiken bara sådär.

    Nu vet jag inte vad det är för pris-elasticitet inom restaurangbranschen, men låt säga att en prisminskning som motsvarar 12% momssänkning inte ökar efterfrågan någonting. Isf skapas inga nya jobb inom branschen. Däremot så har svenska folket kvar de pengarna och kan lägga dem på annat och därmed skapa jobb inom andra branscher. Fördelen med sänkningen i ett sådant hypotetiskt scenario går inte att mäta på samma sätt. Slutsatsen kommer då bli att sänkningen var meningslös. På samma sätt som att folk bara ser de jobb som staten skapar med skattepengar men inte ser att andra jobb försvinner eftersom vi inte längre kan köpa saker för de pegarna vi var tvungna överlämna till staten.

    Bara lite tankar /Gustav

  • Skattesänkning är så klart en bra sak, men kan inte en skattesänkning inom en viss branch, eller på en viss vara, verka som en indirekt subvention som felallokerar resurser och skapar/förvärrar bubblor? Ta t.ex. ”miljöbilspremien”.

  • Felallokering sker väl bara när investeringen skett med pengar som kommit till genom kreditexpansion?

  • Gustav,
    efterfrågan på restaurangbesök är inte inelastisk, det är ju uppenbart. Så genom att sänka priserna kan krogägarna öka vinsterna, även efter att de ökat anställningarna för att kunna öka produktionen för att möta den högre efterfrågan. Men även om efterfrågan på krogbesök konstigt nog hade varit inelastisk, så skulle ju momssänkningen öka lönsamheten och därmed skulle fler starta krog, vilket leder till fler anställda ändå.

    Jag håller med om att det var en konstig statistik som övertygade statsvetarprofessorn (båda gångerna!). Men det spelar ju ingen roll alls vad någon statistik visar. Man vet ändå att sänkt krogmoms ökar sysselsättningen i krogbranschen. Det bevisas axiomatiskt av Ludwig von Mises logik. Om statistiska mått inte visar ökad sysselsättning, så är det därmed bevisat att statistiken är felaktig!

  • Jag håller med Björn, mitt exempel var ren fantasi där efterfrågan på antal krogbesök var statisk och den totala summan som spenderades på krogbesök därmed minskade iom att priserna sjönk pga momssänkningen.

    Poängen med mitt inlägg var, som du också påpekar, att sänkningen är bra, oavsett vad statistiken säger. Och jag tror inte man vinner något i längden om man försöker övertyga allmänheten om att sänkningen är positiv genom att försöka luras med statistik.

  • Victor,
    En omfördelning av skatter mellan branscher gör att vissa gjorda investeringar blir värdelösa. På så sätt kan man kanske säga att det orsakar felinvesteringar.

    Men vad jag förstår så är situationen med en bubbla orsakad av ökad kreditmängd annorlunda. Det ökar både konsumtionen nu och nuvärdet av investeringars framtida avkastning. Det är detta som är högkonjunkturen. Men eftersom det är en illusion så kommer kalkylen att spricka. Ökad kreditmängd skapar inget av verkligt värde, det utgör inte ett tillskott av resurser som kan användas till både ökad konsumtion och ökade investeringar. Man kan inte få högre avkastning i framtiden av att konsumera mer nu.

    Eftersom konsumtion äger rum omgående och löpande, så ökar verkligen konsumtionen. Men innan investeringarna hinner ge förväntad avkastning, så uppdagas resursbristen (bristen på sparade resurser) och avkastningen uteblir. Kvar finns då olönsamma investeringar och skulder för gammal konsumtion, det är detta som är lågkonjunkturen.

    Skatter och förbud samverkar förstås med kreditbubblor. T.ex. tror jag att svårigheterna med att få byggtillstånd i Sverige har bidragit till att våra bostadspriser (ännu) inte har rasat såsom de gjort i t.ex. Spanien och USA där det varit mycket lättare att få byggtillstånd. Byggförbud har gjort att våra låga räntor har inte kunnat orsaka liknande felinvesteringar i byggsektorn. Vi kommer inte att ha lika många tomma bostäder här som i andra länder, när vår bobubbla brister. Men givetvis har kreditbubblan tagit sig andra uttryck, som ökade konsumentlån hos hushållen och därmed kanske överinvesteringar i butiksgallerior och s.k. handelsplatser med storvaruhus.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *