De fattiga i det privatiserade rättsamhället

Det är svårt att förklara koncepten bakom ett statslöst samhälle om mottagaren inte innan har en grundkunskap om ämnet, och att det därför är viktigt att ha bra och lättförståliga svar på frågor som kan uppstå när man vill förklara idén för någon som aldrig har tänkt på möjligheterna förut.

Jag tror att ett av de ämnen som är svårast för personer som ännu inte förstår koncepten bakom ett statslöst samhälle är hur rättsystemet kan fungera utan en stat som bestämmer lagar och anställer poliser som säkerhetställer lagen.

Det är enkelt att se hur rika personer kan garantera sin säkerhet via att anlita dyra säkerhetsfirmor som skyddar dem, men betydligt svårare att från början förstå hur de med mindre inkomster kan leva säkert när lagen inte garanteras av en stat. Nedanför delar jag kortfattat med mig hur jag skulle besvara en vanlig frågeställning om ett privat rättsystem, samt hur eventuella följdfrågor exempelvis kan besvaras.

1. Om de fattigaste i samhället inte har råd med en säkerhetsfirma, blir de då inte helt försvarslösa mot brottslingar?

Något som man bör inse är att säkerhetsfirmor kan driva in vinster på andra sätt än via avgifter. Eftersom säkerhetsfirmorna också kan göra vinst på att fånga brottslingar, t.ex. via att kräva in skadestånd från fångade personer och deras säkerhetsfirmor, bonusar från försäkringsbolag som har ett intresse av att minska riskerna för försäkringsutbetalningar, samt arbetsläger för brottslingar (likt dagens samhällstjänst), kan man även ingå i kontrakt med personer helt gratis i utbyte mot vinster man får när man utreder brottshandlingar. Och när man tänker på att kriminalitet brukar vara speciellt hög i fattiga områden, så finns det extra incitament för sådana företagsidéer.

Självklart kan dock kostnaden för att skydda fattiga utan direkta avgifter verka för hög för att en sådan plan ska fungera, men med dagens teknologi i övervakningsutrustning kan man komma undan billigt via att sätta upp gömda kameror i fattiga områden som fångar onda gärningar på video. Dessa kan sedan användas för att till låg kostnad identifiera brottslingar i fattiga områden, speciellt om man redan i förväg har en databas över de som bor i området.

2. Blir inte detta en kränkning av det privatlivet för de som bor i området?

I ett samhälle där det rättsliga skyddet är privatiserat blir ett skyddat privatliv en kostnadsfråga. Eftersom det är billigare för säkerhetsbolagen att skydda folk om de kan använda bevakningsutrustning kommer man att sätta ett pris på privatliv. Om en säkerhetsfirma har full rätt till att övervaka det du gör, så kan de förutom att vara säkra att du själv inte begår något brott också lätt identifiera och hitta brottslingar som begår brott mot dig. I slutändan blir det ett val mellan konstant bevakning och låg kriminalitet eller låg bevakning och hög kriminalitet. Om du har tillräckligt med pengar och värderar ditt privatliv högt kan du betala högre premier till säkerhetsbolag som då får ta en större risk.

3. Men har inte alla rätt till ett eget privatliv?

Om privata säkerhetsbolag kan garantera låg kriminalitet även i fattiga områden, vilket inte statliga myndigheter klarar idag även med enorma skattefinansierade budgetar, så kommer nog de flesta som bor där faktiskt inte att bry sig om de blir övervakade eller inte. Och de som absolut inte vill bli överbevakade har fortfarande valet att bege sig till ett område där säkerhetsfirmor antingen inte är välkommna eller inte behövs, t.ex. i samhällen där man sköter sitt rättsystem gemensamt, eller i små samhällen där ”alla känner alla”.

4. Men varför skulle privata säkerhetsfirmor klara av att hålla ett fattigt område säkert till låg kostnad, medan statliga myndigheter inte klarar det med stora budgetar?

I slutändan så blir vinstintresset den drivande faktorn i ett säkert samhälle. Poliser idag har inga större incitament att hålla ett fattigt område fritt från kriminalitet, och fångade brottslingar blir dessutom en stor kostnad för samhället. Dessutom så innebär lagföringar idag att poliserna inte kan bevaka områden hur de vill, och att det därför är väldigt resurskrävande för dagens poliser att skydda områden med hög kriminalitet.

Privata säkerhetsfirmor i ett statslöst samhälle kan betydligt enklare och billigare installera bevakning än dagens myndigheter, samt att de även har ett stort incitament att fånga brottslingar; vinster. Även om dagens poliser skulle göra ett otroligt bra jobb med att fånga kriminella i ett fattigt område, så blir de inte belönade för det, snarare så sinar deras kassa istället. En privat säkerhetsfirma får inkomster om de kan bevisa att en person har begått ett brott, och därmed blir effektivitet och resultat en otrolig viktig del för att skydda lagen.

5. Men om säkerhetsfirmorna är drivna av vinster, ger man inte då dem incitament för att de skapar brott och orättvist fångar oskyldiga i utbyte mot vinster?

Säkerhetsfirmorna är privata, och därmed helt och hållet beroende av ryktet hos kunderna. Om de skulle få ryktet att de är opålitliga och oprofessionella så skulle inga vilja anlita dem, och eftersom det skulle finnas gott om andra val kan man helt enkelt övergå till en firma med ett bättre rykte istället. Om kriminaliteten i ett område försvinner som resultat av att de privata firmorna har gjort ett gott jobb så kan de helt enkelt dra ner på kostnaderna för övervakning och söka sig vidare till andra områden med bättre möjligheter. Om kriminaliteten kommer tillbaka, behöver de bara föra över mera resurser till området igen. Eftersom du har större makt som konsument när du fritt kan välja mellan olika företag istället för att bli tvingad till att bara använda ett enskilt företag/organisation i ett statskontrollerat monopol så är det mycket lättare att bestraffa företag som beter sig dåligt.

Kommentera på bloggen.