Empiri och Ekonomi, hur hänger de ihop?

Seriös ekonomisk teori förutsätter en viss grad av rationalitet hos människor, men det är i en mycket svagare mening än vad man ofta tänkt sig i den neoklassiska ekonomin. Kravet på rationalitet innebär inte att människors nyttofunktioner måste antas vara symmetriska för positiv och negativ nytta, eller att människor är okänsliga för känslor och psykologiska faktorer. Det innebär inte heller att människor nödvändigtvis känner till optimala medel för att nå sina mål. Det kräver just bara att de har mål som de kan rangordna ordinalt, och att de på något sätt försöker uppnå målen så gott de kan.

Läs hela artikeln, av Christian Strandh

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

2 kommentarer till ”Empiri och Ekonomi, hur hänger de ihop?

  • Satser kan vara sanna eller falska, logiska slutledningar kan vara giltiga eller ogiltiga. En giltig logisk slutledning kännetecknas av att slutsatsen alltid är sann, om premisserna är sann. Med hjälp av logiken kan vi undersöka vilka slutledningar som är giltiga och ogiltiga. Inom matematiken härleder vi teorem från axiom och kräver då naturligtvis att slutledningen från axiomen skall vara giltig. Men detta betyder inte att alla matematiska teorier kan tillämpas på alla områden av verkligheten. Att en viss matematisk teori beskriver ett verklighetsområde kan prövas med erfarenhetens hjälp. 1+1=2 gäller inom matematiken. Men det betyder inte att en vattendroppe + en vattendroppe alltid är två vattendroppar. Därför gäller det inte a priori att matematiken kan tillämpas på ett visst verklighetsområde. Det samma gäller för vetenskapliga hypoteser. Hypoteser om rationalitet och mänskligt handlande borde betraktas på det sättet. Om de beskriver ett verklighetsområde beror inte på den mänskliga kognitionen (som personer påverkade av Kant tidigare trodde), utan på att de korrekt beskriver ett verklighetsområde (var inte Rothbard nära en sådan uppfattning?), något som endast kan prövas med erfarenhetens hjälp. Den österrikiska ekonomiska teorin skulle bara vinna på att uppfatta sina rationalitetsantaganden på detta sätt.

  • En skillnad mellan matematiken och ekonomi är förstås att ekonomins premisser har ett rikare empiriskt innehåll än vad matematiken har.

    Rothbards uppfattning var nog att vissa ekonomiska premisser såsom onyttan av arbete var uppenbara empiriska sanningar av generellt slag, medan t.ex. Handlingsaxiomet var en mer renodlat a priori sanning.

    Jag har en uppföljare på gång tll denna artikel som ytterligare reder ut vissa saker, och jag tror det kan vara intressant att ta diskussionen vidare när den publicerats vilket inte bör ligga jätteavlägset i framtiden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *