Smør, apelsiner och tullar

TT rapporterar att det även rådde smörbrist i Sverige tidigare i höstas. Om du, som jag, inte direkt kände av detta kan det bero på att marknaden i det fallet tilläts lösa problemet genom att helt enkelt justera distributionen och importera smör från våra grannländer. Inga konstigheter, kan tyckas; finns det efterfrågan så kommer det också finnas utbud. Så varför löser man det inte på samma sätt i Norge?

Läs hela artikeln

 

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

6 kommentarer till ”Smør, apelsiner och tullar

  • Det var en ordrik artikel om något så trivialt som vad ”makt” innebär.
    För socialister är allt annat ovidkommande, svält, lidande och död, det har ca 250 miljoner erfarit.
    Man behöver bara nämna ”Mugabe” och Rhodesia numera Zimbabwe för att få det in på kroppen men det observeras inte så gärna.
    I Norges fall såväl som i Sveriges är det för socialisterna livsfarligt med okontrollerade livsmedelsproducenter. Svenskarna gör det lite mer raffinerat, de har skattefinasierade oavsättliga tjänstemän för verkställighet.

  • Ett argument för tullarna är att det gynnar sysselsättning i glesbygden. Men i Sverige är i alla fall bara ca 1% av befolkningen bönder. Så även i glesbygden måste yrken inom vård och transport m.m. vara mycket större än bondeyrket.

    Ett annat argument är att vara självförsörjande med mat vid krig eller blockad. Men dagens jordbruk är extremt importberoende och sårbart. I Sverige körs all raps m.m. från hela landet till den enda matoljefabriken i Karlshamn. Sen ska det köras ut till alla butiker över hela landet igen. Vid en kris så är livsmedelsproduktionen det första som upphör!

    Öppna landskap då? Nja, är det verkligen trevligare med leråkrar och artificiella monokulturer som besprutas och gödslas av traktorer, än riktig natur? Om man vill ha vackra parker längs bilvägarna som folk kan titta på när de kör förbi, så kan man anlägga såna billigt utan att blanda in jordbruk i det. Blomsterängar vore väl trevligt?

    Jordbrukspolitiken är helt orimlig. Den kan bara förklaras av lobbyister i maktens korridorer. Det är lustigt hur det är ett globalt fenomen som alla stater bedriver, förutom vissa som kanske Kanada, Australien, Ryssland, Sydamerika som verkar ha genuint lönsam jordbruksproduktion.

  • Jag tror inte det finns något land där staten inte lägger sig i matproduktionen
    Ryssland hade till exempel exportstopp förra året när det var torka.

    Personligen tror jag att politiker/makthavare alltid ha velat kontrollera matproduktionen.
    Finns det ett effektivare sätt än att kontrollera tillgången till mat för att säkerställa sin makt?

  • @bjorn och @Anders R: om inte jag minns fel har Nya Zeeland väldigt restriktiv eller ingen jordbrukspolitik. Är det någon som kan bekräfta detta?

  • Jag har fått den uppfattningen att NZ är det industriland som är minst reglerat
    http://en.wikipedia.org/wiki/Agriculture_in_New_Zealand
    Efter avregleringen har NZ bland annat blivit en framgångsrik exportör av bland annat mejeriprodukter 🙂

    Jag kan passa på att tipsa om en libertarian och miljökämpe som heter Joel Salatin. Han är minst sagt diametralt motsatsen till vänsterveganerna. Det vill säga en som visar resultat, köttuppfödare och tycker att staten mest är i vägen.
    Lew rockwell har skrivit en hel del om honom, exempel:http://www.lewrockwell.com/blog/lewrw/archives/91074.html

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *