Recension av James Rickards Currency Wars

Etablissemangets kelgris nummer ett, keynesianen Nouriel Roubini (även känd som ”Dr. Doom” – kanske ett försök att överskugga österrikaren Marc Faber som också kallas ”Dr. Doom”?), attackerade nyligen James Rickards för sin nyskrivna bok Currency Wars – The Making of the Next Global Crisis. Mises.se har tidigare skrivit om Rickards, som är både österrikare och finansanalytiker, och nu är det återigen läge att uppmärksamma denne österrikare för sitt purfärska och väldigt viktiga verk om valutakrig och globala kriser. Nedan följer en kortare recension av boken.

Nouriel Roubinis attack inleddes med följande uttalande:

”Varför förespråkar Jim Rickards en guldmyntfot i sin bok Currency Wars? Vet han inte att den orsakade den Stora Depressionen?”

Attacken från akademikern och ekonomen Roubini kom från ingenstans och Rickards undrade om Roubini ens har läst hans bok. Det är ett fundamentalt misstag om man som välkänd akademiker inte tar sig tid att läsa igenom och studera de verk som man öppet kritiserar i tidskrifter, verk och offentliga sammanhang. Men vad vet jag, det kanske inte är så viktigt att utföra dessa mödosamma akademiska sysslor om man som Roubini har utbildat sig på Harvard.

Vad var det egentligen med Roubinis attack som var så absurd och varför är det inte ett väl underbyggt argument? I boken skriver Rickards uttryckligen att 1920-talets guldmyntfot var med och bidrog till att orsaka den Stora Depressionen. Det vill säga tvärtemot vad Roubini trodde att Rickards skriver i sin bok. Rickards ställer också sig själv frågan varför den gjorde det, vilket är en fråga som tycks passera obemärkt förbi keynesianierna som nu befinner sig i full reträtt.

Valutakrig och globala kriser

Förutom hyperinflation är valutakrig ett av de mest destruktiva och fruktade utfallen i internationell ekonomi. Valutakrig har inträffat förr och de har alltid slutat illa.

Currency Wars är helt rätt i tiden och har hittills varit en storsäljare. Det här är boken som ni för stunden måste lägga ned alla andra böcker för att läsa. Det är inget verk i klass med Mises eller Rothbard, men ämnet är högaktuellt och boken fyller ett tomrum när det gäller litteratur som kan användas och riktas direkt mot beslutsfattare, fixare och andra nyttiga byråkratiska idioter, som vanligtvis skyr allting som skulle kunna vara en del av den österrikiska skolan. Tydligen säljer boken mycket bra i Asien, vilket i sig är mycket anmärkningsvärt.

Bokens ramverk och dess kärna uppfattar jag som österrikisk, men retoriken är nedtonad och Rickards är minst lika välbekant med andra ekonomiska skolor än den han förespråkar. Till exempel använder Rickards många citat direkt från Keynes för att vända det nuvarande paradigmet mot själva neomerkantilismen och den nuvarande monetära regimen. Rickards försöker betona risker, peka ut brister och felaktigheter, med ett språk som är mer tilltalande för den breda massan än låt oss säga ett verk av Hans-Hermann Hoppe. Redaktören har gjort ett mycket bra jobb överlag och Currency Wars är mer lättläst än många andra verk av denna kaliber.

Krigsspel

I del ett av Currency Wars beskriver Rickards ett ”krigsspel” där han för USA:s räkning tillsammans med många andra strateger, militärer, akademiker och några få finansrävar, får iscensätta ett valutakrig i en militärövning på högsta nivå med högsta kraven på säkerhet.

Rickards går i breda drag igenom händelseförloppet och hur tankarna gick kring eventuella drag i krigsspelet, samt Rickards vilja att tänka utanför boxen. Han beskriver i detalj hur ett flertal lag delas in i olika celler, där de största cellerna symboliserar USA, Ryssland, Kina och Europa. Läsaren får chansen att försöka komma på möjliga drag som de olika cellerna skulle kunna tänkas göra och Rickards samt några ekonomer som han handplockar för krigsspelet visar sig ha en kuslig förmåga att förutse vilka drag som kommer få störst påverkan i valutakriget.

Utan att avslöja för mycket så involverar ett av krigsspelets mest spektakulära drag ädelmetallen guld.

Den klassiska guldmyntfoten (1870-1914)

I del två går Rickards igenom den gamla guldmyntfoten (1870-1914) i mer detalj och påpekar att den inte utarbetades under en internationell konferens som dess efterträdare under 1900-talet.

En stor del av den gamla guldmyntfoten attraktionskraft var dess enkelhet. Den infördes inte av en multilateral organisation, utan det var mer som en klubb som medlemsländer anslöt sig till frivilligt. Under den gamla guldmyntfoten var kapitalbasen öppen, de fria marknadskrafterna var allenarådande, statliga ingripanden var minimala och valutakurser var stabila mot varandra.

Den gamla guldmyntfoten var även självbalanserande till sin natur, inte bara i form av dagliga öppna marknadsoperationer, men även i förhållande till större händelser som en ökning av svängningar i guldbrytning. Denna återbalansering fungerade naturligt utan någon som helst intervention av centralbanker.

Valutakrig

I kapitel fyra och fem går Rickards igenom två olika valutakrig; det mellan 1921-36 och det mellan 1967-87. År 1971 införde president Nixon nationella priskontroller och tog bort USA från guldmyntfoten, vilket var en extrem åtgärd som var menad att avsluta det då pågående valutakriget som hade förstört förtroendet för (jmf. ”confidence game”, ”war game”) den amerikanska dollarn. Idag är vi mitt uppe i ett tredje valutakrig, och den här gången kommer konsekvenserna bli långt värre än de som Nixon ställdes inför.

När man som läsare väl har satt sig in i två olika valutakrig och dess utfall, och har dessa i färskt minne, då gör Rickards en grundläggande genomgång av det nuvarande valutakriget anno 2011 och dess möjliga utfall samt långtgående ekonomiska konsekvenser. Rickards processekonomi målar upp olika scenarion på hur de globala kriserna skulle kunna påverka den globala ekonomin och vilka eventuella verktyg och policyer som fixarna skulle kunna använda sig av under en allt mer eskalerande kris.

Även om Rickards förespråkar en ny guldmyntfot som en del av lösningen på de nuvarande ekonomiska problemen världen över, så tror han att världen kommer övergå till så kallade SDRs, ”special drawing rights”, men frågan är bara när och hur det kommer att gå till.

Få ekonomer verkar veta vad SDRs är för typ av finansiellt hokus pokus. Det faktum att de inte är uppbackade av något och att de kan skapas från tomma intet verkar inte heller stoppa ECB, BIS, FED, IMF och liknande organisationer från att driva på en kontrollerad nedtagning av den globala ekonomin – allt för kunna driva på utvecklingen av den politik de själva vill ha, som endast är till för att gynna dem själva och deras kumpaner. Det tragiska är att många kommer skrika efter dessa förändringar och ytterligare hämmade marknader och livsförutsättningar, istället för att frysa ut denna lilla grupp människor som lever på andra produktiva människor.

Rickards beskriver hur globala och multinationella företag samt konglomerat kommer att börja emittera obligationer i SDR:s. Dessa kommer garanteras av Goldman Sachs-gänget, Morgan Stanley-gänget, Credit Suisse-gänget med flera, som kommer skapa en marknad för de nyemitterade SDR-obligationerna. Dessa kommer sedan kopplas ihop med en repomarknad som säkerställer en riskfylld hävstång för samtliga verksamheter, vilket kommer innebära mer papper, mer hävstångseffekter och mer komplexitet i det finansiella systemet.

De som dagligen fördjupar sig i österrikisk ekonomi världen över har sett denna utveckling komma sedan en lång tid tillbaka, men för allmänheten kommer dessa förändringar att successivt smygas in i det offentliga. Rickards tror att vi inom ett år (från 2011) kommer att få se en utvecklad SDR-marknad med ett komplett utbud av löptider på olika tillgångar, och en transformation som kommer göra SDR:s till världens nya reservvaluta. Detta blir ett centralstyrt påfund, skapad under internationella konferenser, som kommer påtvingas företag, stater och människor, hämma marknaderna ännu mer, minska dess självreglerande natur, och skapa en högre komplexitet rakt igenom hela det globala finansiella systemet.

Ekonomi, ”behavioral economics” och ”complexity theory”

I del tre går Rickards på knock och beskriver hur globaliseringen har förändrat statligt kapital, hur ekonomi som vetenskap har misshandlats och förvrängts, hur valutor, kapital etc. hänger ihop med komplexitet och hur det hela skulle kunna sluta: papper, guld eller kaos?

Denna del av boken tycker jag är intressant eftersom Rickards går utanför ramen för det österrikiska perspektivet och sättet att analysera, och han tar här upp ”behavioral economics” och ”complexity theory” samt deras komplexitet i förhållande till energi och pengar. För österrikare är dessa ämnen säkerligen intressanta, men vi kan ännu inte veta, i ordets rätta epistemologiska bemärkelse, hur dessa förlopp kommer att falla ut, hur människor kommer att agera och eventuella ontologiska kategoriseringar som påverkar den globala ekonomin.

Att människor agerar vet vi med säkerhet baserat på Mises handlings-axiom, men vi vet inte hur specifika detaljer och subjektiva val med nödvändighet kommer att spelas ut genom att empiriskt försöka söka förklaringar och belägg för denna komplexitet; detta handlar om ontologi och kunskapslära bortom ramen för vår analysförmåga.

Österrikare är likgiltiga inför dessa empiriska påfund på grund av den österrikiska skolans grundläggning i hypotetisk-deduktiv metod, men det hindrar oss inte från att se saker i nytt ljus och ur nya perspektiv, även om dessa empiriska teorier inte är en del av de ultimata förklaringarna och synen på ekonomiska processer.

Avslutande anmärkningar

Som läsare av James Rickards Currency Wars får man se hur guldmyntfoten eroderar bort inför ens ögon för varje sida man läser. Man får en viss inblick i hur man med råvaror, valutor och ekonomiska verktyg skulle kunna bedriva krigföring utan att avfyra ett enda vapen och utan att inleda en enda drönarattack. Detta är mycket skrämmande läsning.

Det jag tar med mig från att ha läst boken är en förändrad syn på volatilitet, eventuella scenarion av vissa enkelt formulerade möjliga utfall av valutakriget, och att den finansiella lavinen kan utlösas närsomhelst av att marknaderna plötsligt uppfattar vissa risker som inte har uppmärksammats förut och oväntat ser marknadsinterventioner i nytt ljus.

Vi kan inte säga vilken institution eller företag som kommer att utlösa lavinen, var någonstans i världen, eller vilken dag eller tid, men vi kan deduktivt och a priori med nödvändighet säga vad som måste ske givet vissa grundläggande förutsättningar då stater och bankkarteller sparkar skuldberget framför sig ned på vägen, samt konfiskerar tillgångar från människor genom att erodera bort pengars köpkraft och sjösätta politik ämnad för finansiellt förtryck.

Det blir dock alltmer tydligt för varje dag hur tjänster och produkter försämras över hela linjen, i Sverige och i större delen av västvärlden. Efter att ha läst Rickards bok har även valutakrig konkretiserats mer i mitt sätt att tänka kring verklighetsekonomi och frihetsfilosofi.

Rickards ger oss möjligheter att städa upp i röran genom att införa någon form av guldmyntfot och återupprätta lag och ordning i det finansiella systemet. Men de negativa tendenserna överväger generellt sett. Vi går mot ett världsomspännande globalt pappersystem som kommer ersätta ett misslyckat men mer decentraliserat papperssystem.

Rickards själv intar en position som förespråkar decentralisering, nedskalning av och ett mindre komplext finansiellt system. Marknaderna måste få kalkylera priserna i förhållande till värdet på guld i ett guldbackat system.

Currency Wars är rakt igenom läsvärd och dess upplägg och röda tråd är tydlig. Denna bok är en riktigt bra introduktion till hur valutakrig har inträffat historiskt sett, hur det pågår ett valutakrig idag och hur vi kan förbereda oss för att förhindra att det sker i framtiden. Rickards är välartikulerad och tydlig, boken är välgrundad och lättläst. Den återger många statsmisslyckanden och statlig oförmåga att skapa välstånd på grund av hur stater urholkar värdet på sina valutor.

Om du precis som jag är bekymrad över den långsiktiga stabiliteten inom det globala finansiella systemet och det allvarligt förminskade välståndet i de flesta av västvärldens demokratier, då är det här en bok för dig.

Kommentera på bloggen.