Pretty Woman och prissättning

Läsare av dessa söndagsrapporter är säkert väl bekanta med det faktum att Jesús Huerta de Sotos lektioner är fantastiskt underhållande. Lektionen denna vecka var inget undantag.

Målet med lektionen var att lära ut exakt hur prissättningen på marknaden går till, och detta låter ju sannerligen inte underhållande, men professor Huerta de Soto gjorde i alla fall sitt bästa, och han lyckades i min mening mycket bra.

Denna artikel är endast en genomgång av prissättning enligt Böhm-Bawerk och Huerta de Soto, så vänta er inga skrattanfall. De som kan spanska hänvisar jag till videon av denna lektion, där Huerta de Soto förklarar prissättning vid isolerad handel med hjälp av Pretty Woman. Videon är dock inte lika rolig som själva lektionen var, jag tror han höll igen när han filmades, så utöver lärdomarna från själva lektionen förstår jag nu också vad som menas med frasen ”You just had to be there”.

Lektionen baserades på Eugen von Böhm-Bawerks text om prissättning. Böhm-Bawerks förklaring av priser delas in i tre delar.

1. Isolerad handel
2. Unilateral konkurrens
3. Bilateral konkurrens

Isolerad handel

Isolerad handel är den handel som enbart sker mellan två personer, dvs. det finns endast en säljare och endast en köpare. Böhm-Bawerk tar upp ett exempel med en häst (eftersom då han skrev detta fanns ännu inte bilar), och förklarar att:
Person A värderar en häst som han inte har > 3000 kr
Person A värderar en häst som han inte har < 3001 kr

(med andra ord är Person A villig att betala upp till 3000 kronor för en häst, men inte mer)

Person B värderar en häst som han har > 1000 kr
Person B värderar en häst som han har < 1001 kr

(med andra ord är Person B villig att sälja sin häst för 1001 kronor och uppåt).

Det är uppenbart att detta kommer att leda till ett utbyte, men exakt var priset hamnar är omöjligt att säga. Det enda vi kan säga är att det kommer att hamna mellan 1001 och 3000 kronor, resten beror således på hur bra förhandlare säljaren och köparen är.

Efter att ha dragit några exempel med en säljare som är i en dålig situation och en köpare som har sett sitt drömhus, drar så Huerta de Soto sitt, tydligen berömda .exempel med Pretty Woman.

Unilateral konkurrens

Unilateral konkurrens kan delas in i två subgrupper:
– Flera köpare men bara en säljare
– Flera säljare men bara en köpare

I det första fallet har vi ex tre hästköpare, A1, A2, och A3, som är villiga att betala 1500, 2000, och 3000 för hästen. Vidare är säljaren, B, villig att sälja för ett pris som överstiger 1000 kronor. Vad kommer priset att hamna på här? Köparna kommer att vilja ge så lågt som möjligt, och kommer således att konkurrera med varandra (detta är likt en auktion). Och det är uppenbart att A1 kommer att stanna på 1500 kr, och A2 på 2000 kronor, vilket lämnar fältet öppet för A3 att förhandla. Priset kommer således att hamna mellan 2000 kr och 3000 kr.

Denna typ av handel, där vi har en säljare och flera köpare, har alltså en effekt på priset som gör att priset stiger. Typiska exempel på denna typ av verksamheter är auktioner, men också monopol.

I det andra fallet har vi tre hästförsäljare, B1, B2 och B3, som är villiga att sälja till 1000 kr, 1500 kr och 2000 kronor, och en köpare som är villig att betala 3000 kronor för en häst. Det är uppenbart att det omvända gäller här. Säljarna kommer att försöka bjuda ut sina hästar till ett högt pris, men konkurrensen kommer att tvinga ner priset tills B3 försvinner vid 2000 kronor, och B2 vid 1500 kronor, vilket lämnar fältet öppet för B1 att förhandla. Priset kommer således att hamna någonstans mellan 1500 kronor och 1000 kronor.

Denna typ av handel har, som vi ser, en effekt som gör att priset sjunker.

Bilateral handel

Den klart vanligaste formen av konkurrens är den bilaterala konkurrensen där vi har flera köpare och flera säljare. I Böhm-Bawerks exempel har vi tio stycken köpare A1 – A10, och åtta försäljare B1-B8.

Hur priset bestäms här är givetvis lite mer komplicerat. Jag tar exemplet direkt från Böhm-Bawerk:

Köpare
A1 Värderar häst till 

(och köper till pris under)

3000
A2 2800
A3 2600
A4 2400
A5 2200
A6 2100
A7 2000
A8 1800
A9 1700
B10 1500

 

Säljare
B1 Värder häst till 

(och säljer till pris över)

1000
B2 1100
B3 1500
B4 1700
B5 2000
B6 2110
B7 2500
B8 2600

Det som måste ske är att antalet köpare motsvarare antalet säljare, för att marknaden ska rensas. Om det till exempel finns fler köpare än säljare kommer köparna att konkurrera inbördes, tills den köpare som var beredd att ge minst försvinner. Om det istället finns flera säljare än köpare kommer säljarnas inbördes konkurrens att leda till att den säljare som har det högsta lägsta priset kommer att försvinner.

Således ser vi att i ovanstående exempel, att om priset är 1300 kr, har vi en efterfrågan på 10 hästar, men bara 2 säljare som är villiga att sälja.

Vid 2000 kr, å andra sidan, har vi 6 stycken köpare, och 5 hästar till försäljning. Detta innebär fortfarande att vi har fler köpare än det finns hästar, och köparna kommer således att konkurrera med varandra, och detta fortgår till antalet köpare och säljare är detsamma.

Om vi höjer priset till 2100 kronor ser vi att A6 inte längre vill vara med i leken, och ger sig av. Det finns nu 5 köpare och 5 hästar för försäljning, och köparna slutar upp sin inbördes konkurrens, då de alla är intresserade av att köpa till ett så lågt pris som möjligt.

Priset kan stanna på 2100 kronor, men det behöver inte göra det. Det kan mycket väl hända att säljarna är bra på att förhandla och vägrar att sälja till det priset. Vad händer då? Det ligger i köparnas att intresse att dels betala så lite som möjligt, men också att genomföra affären (hellre en liten vinst än ingen vinst alls). De kommer således att börja buda mot varandra. Men de kan inte buda hur högt som helst. Vid 2200 kronor kommer A5 att hoppa av budgivningen då han inte anser det vara värt det längre, vilket skulle innebära att vi har 4 köpare och 5 hästar.

Detta innebär att en säljare kommer att lämna med en osåld häst, och ingen av säljarna vill vara i denna situation. Detta kommer att leda till att säljarna kommer att bjuda under varandra tills en sådan tidpunkt att den femte köparen möter en säljare. Detta kommer att ske någonstans under 2200 kronor. Men, i följande fall måste priset sjunka ytterligare, efterrsom så länge priset är över 2110 kronor har vi en sjätte säljare i B6. Detta innebär att vi har 6 säljare och fem köpare. Det är uppenbart att B6 är den svagaste av säljarna, och han kommer att hoppa av när priset understiger 2110.

Således ser vi här att priset kommer att sättas någonstans mellan 2100 och 2110 kronor.

Priset på marknaden bestäms enligt Böhm-Bawerk av de så kallade marginella paren. Det första marginella paret består av den övre gränsen där den minst kapabla köparen som faktiskt köper (A5) kopplas med den mest kapabla säljaren som utslöts (B6).

Det andra marginella paret sätter den lägre gränsen och består av den minst kapabla säljaren som faktiskt säljer (B5) och den mest kapabla köparen som exkluderas (A6).

Det som bestämmer priset är det snävaste intervallet mellan den övre gränsen och den undre gränsen. I detta fall, där det övre marginella paret är 2200:2110 (A5:B6) och det undre marginella paret 2100:2000 (A6:B5), ser vi att priset kommer att sättas mellan 2110 och 2100, och inte mellan 2200 och 2000.

Glasklart, eller hur!?

Men tillgång och efterfrågan då?

Huerta de Soto avslutade lektionen med att stolt hävda att det inte finns någon annan ekonomi i hela världen som förklarar prissättning på samma sätt som han gör, med Böhm-Bawerk som exempel, iklädd en fantastiskt fin kostym, och då givetvis, med hänvisning till Pretty Woman.

Hur lärs då prissättning ut? Jo, genom att man ritar följande graf.

Och sen ställer man sig frågan: vad blir priset?

Ja, men, ehm, det är ju där! I mitten!

Fantastiskt? Inte direkt, detta är en väldigt fattig och ofullständig bild av hur priset fastställs på marknaden, och faktum är att själva ”priset” redan definierats med hjälp av grafen. Det är ingen magi i att förstå att priset är där kurvorna möts.

Det påminner lite om den elev som på en fråga på matteprovet som löd ”Finn X” helt enkelt ritade en pil till X och skrev ”Här är den”.

Hursomhelst, för er som orkat läsa hela vägen hit, även om detta inte verkar så underhållande, så är de Sotos lektioner fantastiskt underhållande, och varken videon eller denna text gör egentligen lektionen rätta.

5 kommentarer till ”Pretty Woman och prissättning

  • Vill först bara tacka för en utmärkt blogg om ekonomi.

    Vad är det de Soto menar, att utbud och efterfrågan är felaktig eller att den är väldigt förenklad? Vad jag kan se är de Sotos förklaring det som ligger till grunden för utbud och efterfrågan och en förklaring till diagrammet.

    • Tack tack!

      Det de Soto menar är att grafen, i sin egenskap av att beskriva prissättning, är väldigt förenklad och baserad på falska grunder. När vi väl har ritat grafen vet vi vad priset är, men för att kunna rita grafen måste vi ha full information för att kunna rita tillgång och efterfråge-linjerna. Det är en modellbild av verkligheten. Böhm-Bawerks beskrivning å andra sidan är mycket mer komplett och realistisk, och baseras på de subjektiva värderingar och individuella preferenser som ger upphov till priser.

  • Joakim,

    Håller med.

    I princip säger det klassiska utbuds och efterfråge diagrammet samma sak som den muntliga analysen ovan. Diagrammet kan också ha sina pedagogiska poänger när man visar effekter av skatter, subventioner osv. Dock är det som du säger också benäget att vilseleda eftersom man gör orimliga antaganden, och den österrikiska analysen förklarar ju också mer konkret vad som faktiskt händer!

  • Felix:

    Jag vill göra ett tillägg till svaren du fick ovan. Jag tror att Huerta de Sotos kritik mot diagramframställningen till stor del handlar om att den beskriver ett statiskt tillstånd, medan han själv och andra österrikare beskriver en dynamisk _process_, alltså vägen till priset istället för bara rätt och slätt priset.

    Man tappar lite av kontakten med verkligheten om man lär sig att tänka för mycket i termer av matematiska funktioner och statiska jämviktstillstånd istället för processer. Att många mainstreamekonomer tror att pengar är neutrala i det långa loppet skulle kunna vara ett exempel på en konsekvens av att de inte lärt sig att tänka i processer.

    Med ”process” menar jag en kontinuerlig utveckling där ”datan”, dvs beslutsunderlagen, hela tiden ändrar sig under tiden (till skillnad från en tidlös funktion som bara beror på en given parameter med oförändrat värde).

    Det här var ganska abstrakt, men jag hoppas att jag klargjorde något i alla fall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *