Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Friedman och Schumpeter i Madrid

Den positiva Milton Friedman

Veckans lektion i Metodologi avhandlade Friedman och hans positivistiska syn på hur man ska syssla med ekonomi. Denna artikel kallade Friedrich A. von Hayek tydligen för den farligaste texten sedan Keynes. Vet inte riktigt om jag kan hålla med om det påståendet, och det är lite lustigt med tanke på att Hayek själv verkar hamna någonstans mitt emellan denna ”farliga” artikel, och Mises. Helt klart är dock att artikeln, på många sätt, är ganska tokig, och dessutom grunden för det mesta av mainstream-ekonomin. Friedman verkar sakna en grundläggande förståelse för skillnaden mellan teori och historia, vilket också verkar kunna förklara den moderna ekonomiska vetenskapens fetisch för siffror och statistik, som ju trots allt tillhör historia.

Friedman menar att det som den ekonomiska vetenskapen skall syssla med, ja det som gör att det ens kan kallas en vetenskap, är att förutsäga framtiden. Till sin hjälp har man ”teorier” (dock, som jag kommer förklara strax, har han helt missuppfattat vad en teori är). Teorier är dock av nödvändighet falska eftersom de aldrig kan beskriva allt och vara ”hjälpsamma”, eller ”fruktbara”. Friedman säger sedan att det bästa är om man kan förklara så mycket som möjligt med hjälp av så lite som möjligt, och drar således slutsatsen att de allra bästa teorierna är de som är mest felaktiga!

Ja det står så.

Tror du mig inte?

Läs artikeln så får ni se. Jag blev också förvånad.

För det första är det ju givetvis helt galet att påstå att man kan utgå från en falsk teori och få korrekta resultat. Än mer tokigt är det att påstå att ju mer felaktig teorin är, desto bättre! Men det är lönlöst att kritisera Friedman för detta för han förstår inte ens vad en teori är! Så här skriver Friedman om vad en ”realistisk” teori är:

En helt ”realistisk” teori om vetemarknaden måste inkludera inte bara de tillstånd som direkt påverkar utbudet och efterfrågan för vete utan också vilken typ av mynt och kreditinstrument som används för att göra dessa utbyten; de saker som är karakteristiska hos vetehandlarna så som färgen på deras hår och ögon, deras föregångare och utbildning, antalet medlemmar i deras familjer och deras karakteristiska drag, föregångare och utbildning etc.

Här ser vi alltså att Friedman misstar en teori med en komplett beskrivning av allt från nu till tidernas begynnelse! Friedman verkar mena att om man inte tar hänsyn till absolut allt (och jag tror detta är just vad postivismen leder till som metodologi) så har man en falsk teori. Men Friedman verkar inte förstå att man kan abstrahera från en situation och dra ut det som är relevant, för att på så sätt få en teori som är både korrekt och som beskriver verkligheten.

Roderick Long har ett exempel där man kan beskriva abstraktionen häst ”som inte havandes någon färg”. Detta är en uppenbart falsk teori eftersom alla hästar har en färg eller flera. Men man kan också beskriva hästar, utan att ta hänsyn till färgen. Teorin är då korrekt, men inte komplett. Man har från x antal hästar extraherat det som är väsentligt för just ”häst”, och en specifik färg är det inte. Att Friedman, som har fått ett ”nobelpris” i ekonomi av sina kompisar på Riksbanken (kom ihåg Friedmans pengaregel) och av många anses vara en av vår tids ledande intellektuella, missar detta är förvånande.

Vidare visar Friedman upp det vanliga positivistiska tjafset att man aldrig kan veta om något stämmer, inte ens efter massvis av ”tester”. Det man kan veta är att om något skett tillräckligt många gånger, är det mer säkert, men inte helt säkert, för det kan det aldrig bli (även Hayek uttryckte liknande saker, vilket är lite lustigt med tanke på att han kallade denna artikel farlig).

Således är det inte absolut säkert att man inte kan göra att alla får det bättre om vi bara höjer minimilönen. Endast om vi observerat detta i verkligheten ”tillräckligt många gånger” (och vad som är tillräckligt är givetvis helt godtyckligt) kan vi säga med ”nästan säkerhet” att det är så. Å andra sidan, om vi av någon anledning råkar observera att vi höjer minimilönen och folks löner samtidigt stiger tillräckligt många gånger, ja då måste vi dra slutsatsen att det faktiskt är så att vi kan öka alla löner genom att höja minimilönen.

Hela denna inställning är fullkomlig ohållbar och egentligen ganska anti-intellektuell. Det är vidare intressant att ställa sig frågan hur i hela fridens namn Milton Friedman själv kom fram till att minimilöner inte kan leda till högre löner? Jag tvivlar på att han använt sig av sin egen metodologi.

Schumpeter, den österrikiska icke-österrikaren

Resten av veckan spenderas med att gå på lektionerna samt att läsa och påbörja ett arbete om Joseph Alois Schumpeter, som är från Österrike, och som hade Eugen Böhm von Bawerk som lärare, men som absolut inte kan påstås tillhöra den österrikiska skolan. Mycket av hans ekonomiska studier, trots deras påstådda dynamik, är tydliga exempel på jämviktsteori, helt oavsett om han försöker introducera en entreprenör i bilden eller inte.

Schumpeters entreprenör har helt klart en del intressanta drag, och hans beskrivning av den kreativa förstörelsen som en del av kapitalismen likaså, men i grund och  botten är teorin bristfällig där den inte är direkt felaktig. Jag kommer att försöka skriva en artikel om detta lite senare, men kort sagt kan jag säga två saker:

Schumpeter menar att det är entreprenören som är orsaken till konjunkturcykeln. Detta eftersom samhället hela tiden närmar sig ett tillstånd av jämvikt (här ser vi tydligt hans jämviktsfetisch), när helt plötsligt entreprenören dyker in i bilden, uppfinner något nytt, och raserar hela samhällets produktionsstruktur vilket leder samhället bort från det jämviktsstadie som närapå uppnåtts. Då entreprenören uppfinner, måste han ha pengar, och Schumpeter skriver att entrepenören endast kan uppfinna om ”banken skapar pengar”. Med dessa pengar introducerar entreprenören sin uppfinning på marknaden, och tjänar mycket pengar på det. Andra imitatörer, inte entreprenörer, ser detta, och imiterar honom. Detta är boomen. Men ju fler som imiterar, desto fler på marknaden och desto lägre vinster, vilket till slut leder till att bankerna inte längre vill skapa pengar. Detta är kollapsen. Efter detta rör sig samhället långsamt tillbaka mot jämvikten, tills en ny entreprenör dyker upp och förstör allt igen.

Quiz: Någon österrikare som läser detta som kan hitta varför det är fel att som Schumpeter skylla entreprenören? Ja, precis… enligt den österrikiska konjunkturcykelteorin är det penningskapandet som ger upphov till konjunkturcykeln, inte entreprenören. Att helt bortse från detta faktum, speciellt efter att man har haft Eugen Böhm von Bawerk som lärare, och Ludwig von Mises som klasskamrat, 20 år efter att Mises skrivit Theory of Money and Credit, är fascinerande.

Den andra saken jag vill nämna är att det som Schumpeter är mest känd för är hur kapitalismen oundvikligen kommer att gå under och bytas ut mot socialism. Precis som Marx menar Schumpeter att detta är oundvikligt, men hans argument är annorlunda. Schumpeter menar att det är kapitalismens överlägsenhet att tillfredsställa folks behov som kommer att leda till dess kollaps och socialismens intågande. Detta eftersom att kapitalismen kommer att se till att alla behov som människor någonsin kan tänkas vilja ha kommer att tillfredställas (absolute want satisfaction) och en teknologisk gräns kommer att nås där inget mer kan uppfinnas. I detta samhälle har entreprenören spelat ut sin roll, och eftersom Schumpeter tidigare har likställt entreprenören och dennes kreativa förstörelse med kapitalismen, innebär detta också att kapitalismen går under.

I dess ställe uppstår ett byråkratiskt samhälle av monopolfirmor där ”entreprenörsfunktionen” (i den mån vi ens kan använda ordet entreprenör hör) sköts av byråkrater och förvaltare. Jag kan ärligt talat inte förstå hur denna teori har kunnat få så mycket uppståndelse. I detta totalt byråkratiserade jämviktssamhälle (vilket inte är helt olikt det som diverse miljömuppar pratar om) existerar givetvis inte problemet med ekonomisk kalkylering. Och det är ju sant, i ett samhälle som är i total jämvikt hela tiden, finns det inga kalkyleringsproblem. Men detta samhälle har å andra sidan inget med verkligheten att göra.

Ytterligare en mycket givande vecka har alltså gått till sitt slut.

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

9 kommentarer till ”Friedman och Schumpeter i Madrid

  • Det intressanta med Friedmans arikel om positivistisk ekonomi är väl ändå att någon tar den på allvar? Jag hörde talas om den för länge sedan och hörde professorer och lärda hänvisa till den i parti och minut – så jag var tvungen att plocka fram den och läsa eländet för några år sedan. Men den innehåller ju ingenting av substans! Den är oerhört dålig både vad gäller argument, filosofi och metodologi – och borde inte ”övertyga” någon som anser sig ha hjärnkapacitet. Men ändå anses den vara någon slags ”bibel” vad gäller nationalekonomisk metod.

    På det sättet är den ganska lik Keynes. Ingen förstår den, argumentet är otydligt och dåligt underbyggt (om inte kontradiktoriskt) – och ändå (eller kanske just därför?) tas texten inte bara på fullt allvar, utan anses vara den ”främsta” av sitt slag. Det får en att fundera över vartåt världen är på väg. Upplysningstidens lärda är sedan länge borta. Nu gäller bara mysticism och ryggdunkande.

  • Troligen fick friedman sådant inflytande eftersom den harmonierade väl med vetenskapsfilosofin som var rådande då. I mångas ögon räddade hans artikel nog ekonomin från att klassificeras som icke-vetenskap, och gissningsvis legitimerade den en forskningspraxis som då redan var i full blom.

    Sedan kan man visst göra korrekta förutsägelser med en falsk teori. Förutsatt att relativitetstleorin är närmre sanningen än newtons fysik så är den senare falsk men klarar ändock av utomordentligt precisa förutsägelser i många fall.

    Problemet är det att vi har olika metod i ekonomi och naturvetenskap. Det blir tokigt när man använder fel metod i fel sammanhang.

    Reserverar mig lite då jag inte läst just friedmans artikel ännu. Den vetenskapsteori den sägs representera är jag dock väl bekant med.

  • Intressant beskrivning av Schumpeter. Hans framtidsspekulationer för mina tankar till Marx ogrundande spekulationer om hur framväxten av olika klasser och klasskamper slutligen med nödvändighet skulle leda fram till proletariatets lyckliga diktatur.

    På tal om mystik, ryggdunkande och relativitetsteori… Det börjar alltmer framstå som att hela den så kallade moderna fysiken (relativitetsteori och kvantmekanik) precis som den moderna nationalekonomin tillhör mystiken snarare än vetenskapen. Den moderna fysiken och nationalekonomin växte fram under samma tidsperiod och på liknande vis.

  • Klaus, vad har du för belägg för att relativitetsteorier och kvantmekanik tillhör någon sorts mystik i förhållande till empiriska fakta? Bör du inte i så fall även anse att matematiken och logiken tillhör mystiken?

  • Per,
    Haha ja, på det sättet är den lik Keynes, även om jag måste säga att den är mer lättläst än Keynes. Mycket mer lättläst. Det är dock inte svårt, men ändå.

    Och ja, jag tror också att ju luddigare, fluffigare, och mer kryptiskt något är, desto mer anses det vara ett verk av ett geni. Lite som Samuelssons recension av General Theory, som gick ut på att den är fullständigt oläsbar och full av motsägelser, med andra ord, ett verk av ett geni!

    *host* hayek *host*

    (till Hayeks försvar får jag väl säga att han, enligt mina spanska klasskamrater, är mer lättläst på spanska. På tyska och på engelska är den allmänna opinonen att han är miserabelt jobbig att läsa, men alltså _inte_ på spanska.

    Klaus,

    Ja, Marx och Schumpeter trodde på samma teori om Socialismens oundviklighet. Schumpeter hade bara lite andra skäl för den. Han hade också någon sorts idé om att kapitalismen skulle skapa så många intellektuella som var anti-kapitalister att detta skulle leda till dess undergång, men detta är ett märkligt argument som hamnar i någon sorts bisats och egentligen inte borde spela någon roll.

    Tycker han verkar lite förvirrad.

    Christian,

    Ja du har sannolikt rätt om varför artikeln fick så stort genomslag.

    Visst kan man göra korrekt förutsägelser med en felaktig teori, men Friedman säger inte ens detta. Han säger att det för varje ”förutsägelse” finns oändligt med ”teorier” som kan förutsäga skeendet, och att alla dessa teoerier är ”lika bra”.

    Vidare, ang Newtons teori, den var ofullständig, och i vissa fall felaktig, men den försökta abstrahera det relevanta och bygga en teori som var sann.

    Det Friedman säger är att detta inte spelar någon roll. Alla teorier är per definition falska, menar han, om de inte beskriver allt som skett och existerat från nu till tidernas begynnelse. Dessutom, ju mer falska teorierna är, desto bättre.

    Fann denna aritkel mycket givande, om skillnaden mellan ”precisive” och ”nonprecisive abstractions”:
    http://mises.org/journals/qjae/pdf/qjae9_3_1.pdf

  • Uno jag har inga belägg för det eftersom jag inte är tillräckligt påläst i avancerad fysik. Jag har bara läst fysik på civing-nivå. Dock tyckte jag att den moderna fysiken var fullständigt obegriplig, och ingen annan jag talade med (inkl. lärare) begrep den heller.

    Nyligen registrerade man på Cern att partiklar färdades snabbare än ljusets hastighet. Om det är korrekt är därmed är relativitetsteorins huvudpostulat skjutet i sank. Klart.

    Dessutom har jag läst en del av professor Claes Johnson på KTH och han menar att den moderna fysiken uppkom genom en Faust-liknande deal med djävulen där man gjorde avkall på många av fysikens grundprinciper för att kunna producera någon slags teori som passade empiriska data.

    Kvantmekaniken är en ”statistisk” mekanik som gjort avkall på principen om orsak och verkan.

    Den moderna ekonomin är en statistisk ekonomi som inte bryr sig om orsak och verkan.

    Den klassiska mekaniken var besatt av orsak och verkan, liksom den klassiska filosofin. Likaledes är den österrikiska ekonomin är besatt av orsak och verkan. Det var detta som Carl Menger menade när han kallade sin teori CAUSAL-realist economics.

  • Ja det är helt klart väldigt intressant detta med relativitetsteorin. Helt klart var den helt obegriplig när jag läste den på högstadiet och universitetet. Fattade den först senare, tror jag 🙂 Och kvantmekaniken är precis lika obegriplig. Men ok, jag är inte fysiker och inte insatt mer än på lekmannanivå.

    Roligt att du nämner Menger också. Han borde få lite mera cred. Hans Principles of Economics är utomordentlig. Kommer att behöva läsa om den nästa år och ser verkligen fram emot det.

  • Ok, jag håller nog med om att det verkar som om man försökt ”producera någon slags teori som passade empiriska data”. Men å andra sidan har man kanske inte haft något annat val. Hittar man nu inte Higgs partikel så är man tydligen i varje fall beredd att omgående revidera och börja om. Det är nog inte ekonomerna i samma grad och anda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *