Flera ”nyheter” i svensk media

På nyhetsplats i Aftonbladet

Jag har tidigare skrivit om hur media alltmer undviker att rapportera nyheter och istället levererar åsikter paketerade som vore de faktarapporteringar. Det är oerhört skrämmande, för vi har sedan barnsben lärt oss att det som står i tidningen är att betrakta som ”sant”. Visserligen ska man ha ett kritiskt öga och ta det med en nypa salt (inte minst 1 april), men generellt sett är nyheter just vad de utges för att vara: rapporter om vad som händer i Sverige och övriga världen.

Men den bilden stämmer inte alls. Om man t ex går till Aftonbladets hemsida (man kan i och för sig lika gärna gå till SvD eller DN, för det är ungefär lika dåligt ställt med dessa tidningar) så hittar man inte mycket nyheter. Även om man tar bort sådant som tidigare hörde hemma endast i Svensk Damtidning och Se & Hör, dvs kändisskvaller och annat helt värdelöst material, så är det inte mycket nyheter i det som återstår. Det är svårt att säga varför det är på det sättet, men jag tror att man kan hitta en del av svaren i karaktären Gail Wynand i Ayn Rands roman Urkällan.

Den senare är en mediemogul som tror sig leda populasen genom sina nyheter – och av den anledningen försöker han också vid ett tillfälle i boken att byta spår från skvaller och skitrapportering till att leda läsarna rätt. Detta straffar sig omedelbart (såsom felsteg på marknaden alltid gör) och det blir uppenbart att Wynands medier helt enkelt speglade folks uppfattning snarare än skapade den. Kanske är det även så med Aftonbladet och andra bedrägliga produkter som utger sig för att vara ”nyheter”.

Se på detta exempel från dagens (19 oktober) tidning. Det är Oisin Cantwell som rapporterar från Pär Ströms presskonferens – under Aftonbladets hemsidas avdelning för Nyheter. Oisin Cantwell är kolumnist, vilket kanske förklarar den udda formen för artikeln, men just denna artikel finns inte under Kolumnister / Oisin Cantwell – den finns under nyheter.

Cantwell börjar med att uttrycka att det är ”glädjande” att Pär Ström nu ”bytt ämne” från angreppet på feminismen till att diskutera integritetsfrågor (vilket är något missvisande, för Pär Ström har drivit just integritetsfrågor i många år – men en googling är för mycket grävande och alldeles för ansträngande för dagens journalister). Sedan ges en snabb genomgång av riskerna med Facebook och andra sociala medier (vilket var ämnet för presskonferensen), samtidigt som riskerna utan angiven anledning sägs vara lite överdrivna och författaren tror inte på Ströms ”orwellska dystopi”.

Givetvis påtalas också att det är riktigt illa i USA, men här i Europa ”är situationen bättre”. Känns ju skönt att veta.

Artikeln avslutas med att totalt underminera Ström som bärare av potentiellt dåliga nyheter:

Ströms tankar är inte originella. Och han har säkert en egen agenda. Skriften ges ut av ”Den nya välfärden”, en nyliberal tankesmedja som mest ägnar sig åt tröttsam skattekverulans och förhoppningar om att all offentlig verksamhet ska konkurrensutsättas.

Men det innebär inte att hans rapport är oviktig.

Man kan ju fråga sig varför man över huvud taget, som Cantwell, väljer att skriva en artikel på ämnet, om det nu är sant (liksom påstås) att Ström varken är först eller det han säger originellt – och han dessutom bara springer en nyliberal tankesmedjas ärenden (som dessutom bara är ”tröttsamma”). Men det är en frågeställning vi inte får svar på.

Vad är egentligen nyhetsvärdet på denna artikel? Antagligen väldigt nära noll. För det är inte mycket fakta som presenteras, utan tvärtom är det författarens (”journalistens”) åsikter som trummas ut. Och den lilla rapportering som sker görs under föresättning att det är överdrivet och från en kufisk källa (”nyliberal tankesmedja” med ”tröttsamt” budskap).

Visst kan man hävda att just denna artikel eventuellt paketerats fel – att det är en krönika som hamnat på nyhetsplats. Men faktum är att en väldig massa nyhetsrapportering ser ut på detta sätt: det handlar mer om att spy ut åsikter (ofta illa underbyggda, samt som avfärdar de fakta som rapporteras) än om att rapportera nyheter. Journalisterna borde skämmas.

Om de inte istället borde buntas ihop med advokater och annat patrask och ges ståplats i Nybroviken, vill säga.

1 kommentarer till ”Flera ”nyheter” i svensk media

  • Klockrent exempel!

    Man får nog lägga till att trenden inom dagens (pseudo)vetenskapliga forskning på högskolor/universitet inom samhällsvetenskaperna bidragit till dagens flexibla syn på fakta, kunskap och nyheter. Ser man det mesta här i världen som en social konstruktion och att objektivitet och sanning inte kan existera så blir ju slutsatsen att ”anything goes”.

    Lägg till det svenska konsensussökandet som mest fungerar som en majoritetens diktatur så är det ingen slump att vi numera dagligen ser kampanjjournalistik i media och, som i exemplet ovan, åsikter paketerade som nyheter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *