Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Vecka 5 i Madrid

Det har varit en oerhört intressant vecka, och för var dag som går känns det än mer säkert att jag är på exakt rätt ställe. Inte bara är det fantastiska lärare och man läser oerhört intressant litteratur, utan ens klasskamrater tillhör några av de mest intelligenta människor jag någonsin träffat.

Jag lär mig minst lika mycket (om inte mer) utanför skoltid som jag lär mig under lektionerna, och det är en fantastisk samling människor som jag omges av. Återigen, vill ni göra detta från distans är det möjligt. Dock tror jag att ni får ut oerhört mycket mer om ni gör detta på plats i Madrid.

Lektion 5 i Metodologi, med Philipp Bagus:
Denna lektion bestod av två presentationer. En elev presenterade kapitel 12, 13 och 14 av Theory and History, som handlar om skillnaden mellan Tymologi och Psykologi. Mises gör här distinktionen att Psykologi är Psykiatri, dvs. det har att göra med sinnets naturvetenskapliga fenomen, medan Tymologi har att göra med de mentala fenomenen som ligger utanför naturvetenskapen. Genom att människan använder sig av Tymologi uppnår hon ”förståelse” (en. Understanding, ty. Verstehen). Tymologi är en historisk vetenskap, och hanterar folks beteenden i det förflutna.

Den andra presentationen hanterade en uppsats av Rothbard, Praxeology: The Method of Austrian Economics, som kan vara intressant att läsa just för att Rothbard här antingen frångår eller förtydligar Mises apriorism. Rothbard skriver,

Ludwig von Mises, som följer Kantiansk epistemologi, påstod att konceptet agerande är a-priori till all erfarenhet, eftersom det är, precis som lagen om orsak och verkan, en del av ”det mänskliga sinnets logiska strukturs väsentliga och nödvändiga beskaffenhet” [fotnot borttagen] Utan att dyka för djupt ner i de mörka epistemologiska vattnen, skulle jag förneka, i egenskap av Aristotelian och neo-Thomist, alla sådana påstådda ”logiska strukturlagar” som det mänskliga sinnet nödvändigtvis påtvingar verklighetens kaotiska struktur. Istället skulle jag kalla sådan lagar ”verklighetslagar”, som sinnet uppfattar genom att undersöka och sammanställa den verkliga världens fakta. Min synvinkel är att det fundamentala axiomet […] härleds från erfarenhet av verkligheten, och således i den bredaste meningen är empiriskt […] speciellt axiomet om människors agerande vilar på universell inre upplevelse

Här kan man antingen tolka Rothbard som att frångå Mises apriorism, eller så kan man tolka det som att Rothbard förtydligar vad Mises menade med a-priori. Rothbard skriver att modern empiricism inte räknar denna ”inre upplevelse” som en del av empiricismen, utan enbart de externa händelser som ger intryck på våra sinnen. Mises själv har också sagt att de ekonomiska, uppenbara, propositionerna ”härleds aprioristiskt såtillvida man inte vill kalla aprioristisk kognition för inre upplevelse”.

Lektion 4 i Tekonologi och Innovation, Antionio Martinez:
Professor Martinez gick på denna lektion igenom de olika områden som staten verkade inom, och vi diskuterade lite om varför staten verkade inom vissa områden och inte andra. Inget nytt under solen, och inte så mycket att rapportera.

Lektion 4 i Ekonomisk Historia, med Maria Blanco:
Dagens lektion hanterade kapitel 2 i Austrian Perspective on the History of Economic Thought. Två presentationer framfördes. En mer generell om hela kapitlet förutom St. Thomas Aquinas och en mer specifikt om bara St. Thomas Aquinas. Dessa lektioner är intressanta eftersom en elev presenterar något som alla ska ha läst och sen följer en diskussion kring detta ämne, i ca. 1-1.5 timme, vilket är mycket givande.

Diskussionerna denna gång handlade mest om Rothbards påstådda koppling mellan katolicism/kristendom och kapitalism och förbudet mot ränta.

En intressant not i diskussionen kring ränta:
All ränta, oavsett hur låg, kallades för ”ockerränta” (en. usury) och fördömdes och förbjöds under diverse historiska perioder, speciellt den period som vi läste om denna vecka, den kristna medeltiden. Men eftersom ränta, enligt österrikisk teori, är en fundamentalt mänskliga kategori som uppstår från folks tidspreferenser, betalades ränta fortfarande ut. Dock var detta tvunget att döljas för att man inte skulle hamna i problem. Då man lånar ut pengar till någon räknar man att få tillbaka den summa man låna ut, samt en ränta på det. Men då detta var förbjudet vara man tvungen att maskera lånet, och detta maskerades genom att lånet inte kallades ett lån, utan det kallades för en insättning istället. Känns det bekant? Detta är givetvis exakt vad fractional reserve banking sysslar med, och här har vi kanske början på den nutida förvirringen kring hela bankväsendet. Jag tycker det är ett utmärkt exempel på hur en marknadsintervention skapar långt mer komplexa problem, till och med nästan 1000 år senare! Ränta betalades förresten ut genom att låntagaren (som inte kallades låntagare, utan ”förvarare” eller liknande) gick med på att betala en straffavgift om han inte kunde presentera pengarna på den utsatta dagen, och det var underförstått att han inte skulle presentera pengarna på den dagen, just för att han skulle ”tvingas” betala ut straffavgiften (som då uppenbart motsvarade räntan).

Ang. Rothbard och kristendom påstås det att Rothbard skall ha gjort tydliga kopplingar mellan kristendom och kapitalismen eller den ekonomiska vetenskapens framsteg, men jag måste erkänna att jag inte kan hitta några sådana tydliga kopplingar i kapitlet. För mig verkar katolicismen/kristendomen ha gett upphov till några steg framåt, några steg bakåt, några steg framåt etc. Vidare är det inte konstigt att det var religiösa människor som förde fram ekonomiska teorem och ideer, eftersom de på den tiden var den klass människor som hade ”fritid”, så att säga att tänka. Men detta betyder inte att det finns en direkt koppling mellan kristendom och den ekonomiska vetenskapen, och inte heller gör Rothbard något sådant påstående.

Lektion 4 i Introduktion till Ekonomi, med Jesus Huerta de Soto:
Denna lektion fortsatte tala om entreprenörsskap, och var som vanligt mycket underhållande och givande. För de som är intresserade rekommenderar jag er att läsa de Sotos ”Socialism, Economic Calculation and Entrepreneurship”, som är den textbok vi använder.

Lektion 2 i Miljö och den fri marknaden, med Gabriel Calzada:
Till Calzadas lektion skulle vi ha läst kapitel 7 i Capitalism av George Reisman, som hanterar priskontroller och dess effekter (väldigt utförligt måste jag erkänna), samt sida 1-21 i Terry Andersons ”Free Market Environmentalism”.

Under lektionen gick vi igenom diverse effekter som priskontroller har (de leder t.ex. alltid till knapphet någonstans), och hur alla interventioner från staten alltid leder till problem. Calzada tog upp ett exempel med bananproduktion på Kanarieöarna (han är därifrån). Kanarieöarna är en stor bananproducent, och myndigheterna där bestämde sig av någon anledning för att sätta ett artificiellt högt pris på bananer. Detta ledde givetvis till att massor av företag började tillverka bananer eftersom det var väldigt lönsamt, vilket i sin tur ledde till att det uppstod en enorm brist på vatten. Detta kan man tydligen fortfarande se på folk som bor där, att de instinktivt använder väldigt lite vatten då de ex. tvättar händerna. Calzada tog även upp ett exempel på en fotbollsarena på Kanarieöarna som hade 20-30 pissoarer i en rad, och endast 3 handfat, som ingen utnyttjade. Någon annan förde upp ett exempel från ett ställe i Spanien där det tydligen var tvärtom (kommer dock inte ihåg var, men antar i norr).

Lektion 4 i Finansiell ekonomi, med David Howden:
Under denna lektion skulle vi ägna oss åt att attackera den modell som kallas EMH (Efficient Market Hypothesis). Attackerna kan egentligen sammanfattas med att modellen inte alls tar hänsyn till tid, och den missuppfattar risk och osäkerhet. Modellen är baserad på neoklassisk ekonomisk teori, och målar upp någon sorts värld i jämvikt där allt är statiskt och inget händer förrän ny information tillkommer. Den förutsätter vidare Newtoniansk tid, dvs. där varje enhet av tid är lika med den föregående enheten av tid. Detta håller dock inte för den mänskliga världen eftersom människor värderar tid på olika sätt, och således är det Bergsoniansk tid vi måste använda oss av och inte Newtoniansk. Således, även om ingen ny extern information tillkommer, kommer själva passerandet av tid att ge upphov till ny information, och denna information kommer att vara subjektiv i varje persons huvud.

Problemen med risk och säkerhet talade jag om förra veckan så jag kommer inte att gå in på det djupare. Helt klart är att det grundläggande problemet i denna modell, och egentligen alla modeller, är att de fundamentalt bortser från människor, som lever i tid, och som så att säga skapar framtiden. Detta är ett grundläggande misstag inom all mainstream-teori, och är det som ger upphov till det ”fatal conceit” som Hayek pratar om.

Till lektionen var vi tvungna att läsa ca. 130 sidor av Howdens doktorsavhandling, som var oerhört intressant. Dock finns denna doktorsavhandling inte tillgänglig, och jag har heller inte tillstånd att reproducera den här.

Kan dock säga att Howden är oerhört vass och kan väldigt mycket om mainstream-ekonomi. Jag uppskattar hans lektioner väldigt, inte bara för att de är på engelska (tack gode gud för det), utan för att de ger mig en inblick i finansvärlden som är oerhört givande.

Lektion 3 i Dynamisk effektivitet, med Jesus Huerta de Soto:
De Soto började lektionen med att, som vanligt, komma in och placera sin Ludwig von Mises byst mitt på bordet. Sen höll han en föreläsning i ca. 2 timmar om teorin om Dynamisk Effektivitet.

Inom ekonomi har effektivitetsbegreppet under lång tid efterliknat fysikens begrepp av effektivitet, som är ett direkt statiskt begrepp. Det har handlat om att minimal input, för maximal output, med så lite spill som möjligt. Men de Sotos analys är att detta är felaktigt och det bortser från det dynamiska perspektivet som är direkt mänskligt.

Det statiska ekonomiska effektivitetsbegreppet har egentligen bara att göra med fördelningen av givna resurser, medan det dynamiska begreppet istället har att göra med skapande av nya resurser, av nya mål och medel. Det är då uppenbart att det är detta som är det relevanta inom ekonomi, eftersom människor hela tiden, genom att enbart agera, ”skapar” en ny framtid, och det är ”maximerandet” av den dynamiska effektiviteten som är det som är eftersträvansvärt.

De Soto hade även en utläggning om Keynes, om hans homosexuella äventyr (väl noterade i en dagbok) och hans skiftande åsikter, som var oerhört underhållande. Ett exempel var när Keynes och 4 andra ekonomer hade blivit inbjudna till ett program där de skulle ge sina åsikter om saker och ting. Det sägs att bland de fem ekonomerna fanns det alltid 6 åsikter eftersom Keynes alltid hade två. Och, om man läser Keynes märker man att han skiftar åsikt till och med i samma bok (eller till och med på samma sida!).

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *