Vind i seglen

För ett tag sedan skrev vi om att Deutsche Banks chefsekonom kom ut som anhängare av den österrikiska skolan, och ungefär samtidigt annonserade Donald Trump att han numera accepterar guld som betalningsmedel från sina hyresgäster med motiveringen att dollarn är på väg att gå åt skogen.

I fredags dök en alldeles utmärkt artikel upp i SvD skriven av deras näringslivsreporter Anders Cerveka (som bla. vunnit Stora Journalistpriset), där han beskriver hur dagens system med papperspengar är korrupt och instabilt, och hur en återgång till en guldmyntfot vore önskvärt. Han har lyckats intervjua både representanter från Riksbanken och stora svenska banker som påvisar det fullkomligt absurda i systemet med fiatpengar när de förklarar helt öppet och ärligt hur de skapar pengar ur tomma intet genom en knapptryckning på en dator. Extra absurt blir det när en av cheferna på Riksbanken hävdar att ”Pengar är vad människor kommer överens om är pengar” och ”Värdet på pengar backas helt och hållet upp av förtroende”. Detta vore förstås helt sant på en fri marknad, men vad denna chef glömde att nämna (eller kanske inte ville nämna) är förstås att svenska kronor och andra statliga pengar får sitt värde enbart tack vare tvång, dvs. genom att staten har beslutat att de gäller som officiellt betalningsmedel och på olika sätt förbjuder och försvårar alternativa valutor.

Det är en fascinerande artikel på alla sätt och vis, inte bara för den ärliga inblick man får i det svenska banksystemet, utan även för att en av Sveriges största tidningar publicerar en artikel ur ett ”österrikiskt” perspektiv.

Man brukar säga att stater gynnas av ekonomiska kriser, men lyckligtvis kan detsamma ibland sägas om den österrikiska skolan.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *