”Den fria, oreglerade bostadsmarknaden”

Veronica Palm, sossestjärnskott

Jag såg på SVTs Agenda härom dagen. Delar av programmet handlade om att det inte finns tillräckligt med bostäder i Sveriges storstadsregioner. Problemet har blivit så stort att bostadsbristen riskerar att sätta p för den ekonomiska tillväxten – många företag i Stockholm (och Göteborg och Malmö, för man förmoda) kan inte hitta bostäder för inflyttande anställda, vilket gör att många helt enkelt inte tar jobbet. Med andra ord: både efterfrågan och tillgång på arbetskraft finns, men bostadsbristen gör att vi istället får företag som går på knäna och arbetslösa i andra delar av landet.

I studion möttes bostadsministern och socialdemokraternas Veronica Palm. Det var med andra ord inte direkt några stjärnor i studion, utan som bäst medelmåttiga representanter för de bägge blocken i riksdagen: ”alliansen” respektive vänsterblocket. Bostadsministern gjorde ett enormt blekt intryck och verkade inte veta riktigt vad det var han skulle tala om. Och inte heller verkade han veta någonting om bostadsmarknaden. Däremot hade han rätt i att den enda lösningen är att göra det lättare att ta sig igenom den byråkratiska labyrint som politiker så gärna skapar för att garantera och säkerställa [infoga favoritfloskel här].

Palm, däremot, var uppenbarligen på krigsstigen och attackerade vilt. Kanske satsar hon på ministerpost efter nästa val?

Jag har i allmänhet svårt att ta politiker på allvar, för det är mycket snack och alldeles för mycket verkstad. Allt de gör och talar om betyder i slutänden att vi andra måste jobba hårdare för att ha råd med det vi tidigare hade råd med – och vara än mer vaksamma för att inte bryta alltför många av de hundratals nya lagar vi tvingas rätta oss efter varje år.

Men ibland väcks man ur det töcken som partipolitisk debatt ständigt verkar framkalla. Som när Veronica Palm upprepade gånger uttalade att det inte går att förlita sig på ”den fria, oreglerade marknaden” att bygga bostäder när det finns brist (se också hennes blogg). Ja, du såg rätt – ”den fria, oreglerade marknaden” för bostäder i Stockholm och annorstädes i vårt avlånga land. Byggföretagen behöver nämligen subventioner och instruktioner från politiker för att… göra sitt jobb. Och tydligen också för att inse att det finns kunder.

”Den fria, oreglerade marknaden” – och varken bostadsministern eller programledaren tycktes reagera.

Veronica Palm är långt ifrån ett stjärnskott, men uppenbarligen befinner hon sig så långt ut i rymden att hon tappat kontakten med verkligheten här på planeten. Och kanske var tv-studion förlagd till omloppsbana, för verkligheten gjorde sig inte påmind för någon av de närvarande. Den ”fria, oreglerade” bostadsmarknaden – vad kommer härnäst? Ska vi tala om problemen med marknadens lockpriser i detaljhandeln för vin och sprit? Marknadens profitstyrda konkurrens inom landstingsvården?

6 kommentarer till ””Den fria, oreglerade bostadsmarknaden”

  • Tror att du läser för snabbt, Klaus. Jag skriver att hon är ”långt ifrån” ett stjärnskott. Kan inte skriva att hon är långt ifrån ett stolpskott, för stolpskott är ju ganska nära sanningen. Men även stolpskott kanske är för generöst…

  • Visst var det ett självmål, HQ. Om något enskilt parti har skulden för bostadsproblemen i svenska storstäder så är det sossarna, med sitt ständiga vurmande för att byggnadsarbetare ska tjäna mer än sitt DMVP och att ”standarderna” för byggande hela tiden läggs högre än vad folk i allmänhet vill ha och är beredda att betala för. Lägg till detta de centralplanerade hyrorna i innerstäderna… Självmål, minst sagt.

    Men Veronica Palm har väl inte direkt gjort sig känd för att vara en intellektuell gigant, om man säger så.

  • Nu såg jag inte debatten men om artikelförfattarens information stämmer så är det inte i första hand V. Palms argument som chockerar mig utan att varken bostadsministern eller någon annan i studion kunde bemöta dem.

    Utan att vara speciellt insatt i frågan så har jag fått för mig att bostadsbristen beror på åtminstone fyra olika typer av politiska regleringar:
    Förbud mot marknadshyror, förbud mot att bygga på höjden, svåruppnådda och kostsamma krav från politiskt håll kring hur nybyggda lägenheter får se ut, och den tidsförskjutning som uppstår varje gång boende i det berörda området överklagar ett beslut om att bygga nya bostäder.

    Har dock aldrig dessa frågor diskuteras på djupet någonstans i det offentliga rummet. Det landar nästan alltid i det vanliga politiska floskelkriget när den här sortens problem tas upp.

    Skulle därför vara intressant att veta om någon här känner till någon ”objektiv undersökning” som kan bekräfta eller dementera om de faktorer jag nämnde är riktiga eller felaktiga och i så fall vilken/ vilka av dessa som har störst betydelse för bostadsbristen.

  • +1 på ”Byggföretagen behöver nämligen subventioner och instruktioner från politiker för att… göra sitt jobb. Och tydligen också för att inse att det finns kunder.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *