Var marknaden kommer ifrån…?

Österrikiska ekonomer har varit framstående inom teorin om pengar ända sedan Carl Menger, skolans grundare, skrev en uppmärksammad och fortfarande läst essä 1892 om var pengar kommer ifrån: The Origins of Money (se också kapitlet om pengar i Mengers enastående mästerverk Principles of Economics, kapitel VIII). Wieser vidareutvecklade teorin genom att visa att värdet på pengar idag är beroende av värderingen av pengar och varor igår. Och Mises färdigställde sedan den ekonomiska teorin om pengars vara och funktion i Theory of Money and Credit.

Mengers diskussion handlar om hur pengar i sin sannaste form framkommer genom att aktörer i en ekonomi får det bättre genom att använda ett bytesmedel snarare än att idka direkt byteshandel. Med andra ord behöver inte kycklingfarmaren samla ihop ett tusental ägg eller kyckligar för att köpa en båt av båtbyggaren. (Och det hade nog blivit svårt att hitta en båtbyggare intresserad av ett tusental färska ägg…) Med ett allmänt accepterat bytesmedel – ett medium of exchange – underlättas handel och därmed kan ekonomin fortsätta att utvecklas och växa genom ökad arbetsdelning.

Läs hela artikeln av Per Bylund.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

10 kommentarer till ”Var marknaden kommer ifrån…?

  • Mycket intressant artikel.

    Tycker att kopplingen till Marx och hans läror var smart.

    Har ett några kommentarer:

    Tycker att du kanske skapar en lite onödig dikotomi mellan ditt scenario och det du benämner för det Smith/Hayekianska som förklarar marknader och arbetsfördelning i termer av spontan ordning.

    Poängen med den spontana ordningen är inte att alla individuella handlingsmönster bottnar i ren trial and error (slump ihopparad med en selektionsprocess).Individernas beteenden var såklart intentionala, och de avser uppnå sina egna individuella mål. Den viktiga poängen som Hayek vill komma med (Smith har jag inte läst i original så jag uttalar mig inte om hans uppfattning) är att t.ex. pengar uppstod för att individerna i en eller flera stammar ansåg att det gagnade dem. Att det däremot var ett steg mot en allmän marknadsordning med en växande generell arbetsfördelning, och att denna arbetsfördelning skulle vara till gagn för hela mänskligheten, det tänkte nog ingen i stammarna på då. Att det de gjorde lokalt var att påbörja ett globalt mönster; var en emergent och spontan ordningsprocess som inte avsågs av de inblandade.

    Vidare kommer vi ju in på huruvida vilken roll dels mänskliga mer eller mindre biologiskt givna grundbeteenden (som smith kallar propensity to truck, barter and exchange) för social samverkan, dels rena traditioner spelade.

    Vad gäller den biologiska biten så är ju det förstås stommen till att människor alls samverkar i familjer och stammar, men det är nog något som skett parallellt. Människornas förfader sammverkade, och då det varit en dest mer framgångsrik strategi ju bättre man varit på att samverka, desto bättre har vi blivit på det. Människan har en fått så avancerad social kognition som det krävs för att bilda marknader.

    Sedan så har nog inte heller äganderätt ex. uppkommit enbart på vad vi idag skulle kalla rationell grund. Vår civilisations respekt för äganderätt har antagligen åtskilliga rötter i religiösa föreställningar, och icke-rationella faktorer och trosföreställningar har antagligen bidragit mycket till att skapa grunden till högre arbetsfördelning och marknader.

    För mig förefaller det inte heller att vi inte kan utesluta att stammar haft interna marknader innan de började interagera externt, och det ser inte helt uppenbart ut att vi måste ha haft fullödigt ”socialistiska” organisationer (stammarna) innan marknader överhuvudtaget uppstod. Däremot fanns nog helt ”socialistiskt” organiserade enskilda familjer.

  • Det förfaller naturligt att anta att arbetsdelning och specialisering kommer av skillnaderna mellan könen och framförallt av åldrandet. Barn och åldrande, liksom tillfälligt sjuka, specialiserar sig på sina komparativa fördelar i familjen efter förmåga. Det ser man väl ansatser till inom många djurarter. Jag tänker alltså mer på kärnfamilj än på någon stor stam, föräldrar, syskon, fru och barn som man ju måste dras med, och inte tjocka släkten av avlägsna kusiner. Detta ”företagande” blir möjligt tack vare långvariga relationer och nära kontakt som möjliggör lärande och tillit. Man kan byta tjänster och varor mot löften istället för mot pengar.

    I familjen är det en blandning av förutseende tänkande och kommunikation, och ”slump” i form av evolutionära genetiska (och åldrande) faktorer som avgör komparativa fördelar och därmed arbetsdelningen. Jag ser inte hur den åtskillnaden skulle vara så viktig. En integrerad produktionsprocess (företag) är det ju i vart fall.

    Men i tillfälliga kontakter mellan olika familjer/stammar, som kanske inte talar samma språk och som inte förstår varandras föreställningar och vanor och som inte har varaktiga personliga bindningar till varandra, så har pengar en given roll som bytesmedel. Där råder marknad. Pengar skulle i så fall främst ha använts mellan företag och inte mellan individer. Människor var väl nomader innan jordbruket, så såna möten var kanske inte ovanliga.

    Jag håller f.ö. med om att artikeln är mycket intressant, och detta urhistoriska perspektiv kastar ljus på ditt tidigare resonemang om ”theory of the firm”. Med utgångspunkt i samhället idag så ser jag företagets gränser som givna av valet mellan lön eller transaktionsavtal, något som entreprenörer väljer på motsvarande sätt såsom de väljer även finansiering mellan olika avtalsformer som aktieemission eller upplåning. Men en teori om företag som relaterar till uppkomsten av marknad och pengar, är ju något mycket mer intressant.

  • Christian, jag håller inte med dig i din (högst förlåtande) tolkning av Hayek. Han hade en förmåga att fokusera på makrostrukturer snarare än dito på mikronivå och uttrycker tydligt i bl a Law, Legislation, and Liberty att människans bedrifter i mycket är resultat av slumpen snarare än medveten samverkan i strävan efter att skapa specifika system eller strukturer. Det är sant att Hayek var metodologisk individualist, men man kan inte därifrån ta steget till att all mänsklig handling är rationell. Detta var inte Hayeks åsikt, utan Mises gav uttryck för detta.

    Se Joe Salernos eminenta artikel om Mises som social rationalist: http://mises.org/journals/rae/pdf/RAE4_1_2.pdf

  • bjorn, jag håller givetvis med dig: att koppla företagets existens och funktion till arbetsdelning och specialisering är förvisso intressant i sig, men blir än mer så (och dessutom av fundamental vikt) när man ser vidare till denna funktions effekter på marknadens struktur och evolution.

  • @Joakim

    Förstår inte riktigt syftet med videolänken, men om du oroar dig över att jag sätter Hayek högre än Mises så behöver du inte bekymra dig. 😉

    Rankar Mises betydligt högre både som tänkare och som person.

    På en absolut majoritet av de punkter där de inte är i överrensstämmelse anser jag Mises har rätt, eller i alla fall har mer rätt. Tycker dock som sagt vissa grejer Hayek skrivit är väldigt bra och värdefulla som t.ex. Counterrevolution of Science. Det tyckte Rothbard också för övrigt.

  • Referenser ang. Rothbard och Hayek, i stora drag delar jag Rothbards syn Hayek och Mises. Det gäller att vara kritisk mot Hayek (precis som mot alla andra) men det innebär också att dra nytta av de många värdefulla bidragen i hans produktion.

    Salernos ”Introduction” till Mises Institutets utgåva av Prices & Production m.m.

    http://mises.org/books/hayekcollection.pdf

    Salernos blogg:

    http://blog.mises.org/11584/rothbard-and-hayek/

    Rothbards hyllning till Hayek för Nobelpriset:

    http://mises.org/daily/4082

  • @Christian, nej då jag är inte orolig. Det var inte direkt menat för din kommentar utan bara ett uttryck för min allmäna trötthet på Hayek, eller snarare den felaktiga synen på Hayek. Professor Salerno upptäckte saker med Mises vs Hayek som Rothbard aldrig såg och hade missat. Inser man bara olikheterna så har jag inga problem med att man gillar Hayek, problemen börjar snarare när man tror att de tyckte samma sak vilket verkar vara en vanlig syn i Europa.

  • @Per

    Har inte läst ”Law, Legislation, and Liberty” som jag är medveten om är ett centralt verk i frågan.

    Men låt oss anta att jag har fel i min tolkning och att Hayek menar att intentionalitet i princip spelar noll roll. Då säger jag helt enkelt att Hayek hade fel.

    Däremot anser jag att man ändå med rätta kan tala om att flera makrofenomen är emergenta och kan kallas spontana ordningar. Inget i Mises citaten av Salerno motsäger att en del av dessa ordningar i sig är ”oavsiktliga”, tvärtom. Jag tror att oavsedda spontana ordningar kan vara både viktiga och intressanta som fenomen. Däremot är absolut inte alla makrostrukturer oavsedda enligt mig (eller Mises). Tyckte Hayek det så hade han fel anser jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *