Istället för en sammanfattning: Keynes, igen

Eftersom jag var i Wien denna vecka, för detta års Mises Supporter Summit, missade jag alla denna veckas klasser.

Dock berättade jag aldrig om förra veckans klass med Jesus Huerta de Soto, som handlade om mål, medel, nytta, värde och mänskliga handlingar. Det var som vanligt en väldigt intressant klass.

För att demonstrera sin poäng om medel och mål, tog de Soto upp en 20 euro-sedel, rev sönder den och gjorde sig lustig över folks reaktioner. Han hävdade att orsaken till att folk reagerade var att de är så vana att se pengar, icke sönderrivna, som ett medel för att uppnå mål, och det kanske verkade irrationellt att riva sönder sedeln. Men, mänskliga handlingar är aldrig irrationella, och de Sotos mål var att lära sina elever om mål och medel. Medlet för detta var att riva sönder sedeln. En enkel poäng, förvissso, men likväl såg folk lite chockade ut.

Nåväl, istället för en veckosammanfattning ger jag er… Keynes och hans tokerier.

Jag håller som sagt på att läsa ”The Failure of the new Economics”, Henry Hazlitts kritiska genomgång av Keynes ”The General Theory”, och jag måste erkänna att det faktiskt är oerhört underhållande att ha en ”motståndare” som lyckas producera så mycket som man kan göra sig lustig över. Se t.ex. här, här och här.

Dagens inlägg handlar om Keynes ”analys” av konjunkturcykeln. Förutom att Keynes i detta kapitel hävdar att ”investering inte kan lämnas i privata händer” och att han stöder ”all sorts politik som ökar benägenheten att konsumera”, innehåller det också den så kallade lösningen på konjunkturcykeln (vars orsak för övrigt härleds till solfläckar!). Vi läser vad Lord Keynes själv skriver,

Således är lösningen på boomen inte en högre ränta utan en lägre ränta! För detta kan få den så kallade boomen att bestå. Den rätta medicinen för konjunkturcykeln står inte att finna i att vi avskaffar boomen och ser till att vi för evigt hamnar i en semi-kris; den står istället att finna i att avskaffa krisen och således hålla oss permanent i en kvasi-boom (s. 322)

Detta är faktiskt ett av de mer lättlästa styckena som Keynes har skrivit, så det behöver ju egentligen ingen förklaring. Det står svart på vitt vad han anser.

Men, vi låter Hazlitt förklara ändå,

Detta låter mer som ett avslutande tal som ges av en politisk kandidat på det sista kampanjmötet än ett påstående från en seriös ekonom. Självklart är det ekonomiska idealet att ha maximal produktion och ”full sysselsättning” (förnuftigt definierat) hela tiden. Men Keynes föreslår att lösa detta genom en politik som innebär evig inflation, genom att hålla räntenivån låg genom en konstant expansion av penning- och kredit-utbudet (för detta är vad en politik av evigt billiga pengar innebär).

[…]

Keynes teori av konjunkturcykeln […] är full av motsägelser. Räntenivån, enligt honom, borde vara låg i en depression, låg i boomen och låg i en kris. Hans ”medicin” är att se till att boomen fortsätter genom att uppmuntra ännu mer över- och felinvesteringar, och sen, när boomen spricker, se till att den fortsätter genom att sänka räntenivån ännu mer för att uppmuntra ännu mer över- och felinvesteringar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *