Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Hur man löser en bankkris

Nu när bankerna i Sverige och Europa närmar sig fläktarna efter alla sina vidlyftiga affärer i fastigheter och statsobligationer kan det vara lämpligt att förbereda sig intellektuellt genom att lära sig hur man bör hantera det oundvikliga. Det kommer att behövas som skydd för alla rökridåer och propaganda.

I Sverige finns det sedlar och mynt i omlopp till en summa av 100 miljarder kronor. Dessa fysiska pengar har skapats av Riksbanken. Men summerar man alla saldon på alla konton i de kommersiella bankerna i Sverige får man på en summa som är mer än 15 gånger så stor. Det stora överskottet av elektroniska pengar har skapats av de kommersiella bankerna själva.

Enligt österrikisk ekonomisk teori orsakas nästan alla finanskriser just av att banksystemet ständigt skapar mer pengar. Moderna banksystem utgörs av de kommersiella bankerna i samarbete med deras bäste vän: centralbanken. Den flitiga penningproduktionen möjliggörs i grund och botten av att politrukerna har välsignat bankerna med licens att skapa virtuella pengar. Detta är en dålig idé.

Banksystemets ymniga penningproduktion leder till onaturligt låga räntor, vilket lockar investerare att sätta pengar i vansinniga projekt, som till exempel ett överflöd av fastigheter och grekiska statsobligationer. När verkligheten kommer i kapp spricker bubblan. Här ska vi se närmare på vad som händer med bankerna när bubblan spricker och vad som är den enda korrekta och moraliska hanteringen av de problem som uppstår. Hint: Det är inte vad som brukar göras. Av förståeliga skäl kommer beskrivningen i det följande att vara förenklad.

Bankerna producerar pengar när deras kunder tar lån. Om jag tar lån för att köpa ett hus av Nisse för 2 miljoner kommer banken att skapa dessa pengar elektroniskt i sin dator och sätta dem på mitt konto. Dessa pengar har aldrig funnits förut. Det är ingen som har lånat dem till banken. Politikerna har gett banken licens att skapa dem efter eget tycke. Helt klart världens bästa affärsidé. De nya pengarna bidrar till överskottet av elektroniska pengar i samhället. Man säger att mängden pengar har ökat genom kreditexpansion.

Det finns dock ett litet problem med dessa virtuella pengar. När jag köper huset av Nisse så förs de virtuella pengarna över till hans konto. Om han bestämmer sig för att ta ut sina pengar i kontanter kommer de virtuella pengar banken skapade åt mig att behöva lämnas ut till honom i form av fysiska sedlar och mynt. Detta är illa, eftersom banken har mycket mindre fysiska pengar i lager än egentillverkade virtuella pengar; och den vill absolut inte få slut på fysiska pengar och bli avslöjad med sin nakna rumpa. Bankens förhoppning är att jag ska fylla på med fysiska pengar genom att betala ränta och amortera på mitt lån och på så vis kompensera för Nisses uttag.

Det är uppenbart att det blir problem om jag går i konkurs och inte längre kan betala tillbaka mitt lån. Det är just detta som händer i stor skala då lånen till vansinnesinvesteringarna fallerar och vi får en finanskris.

Låt oss titta på bankens balansräkning (belopp i miljoner)

TillgångarFinansiering
Mitt skuldebrev (lån)2Nisses saldo (”insättningar”)2
Andras skuldebrev (lån)90Andra virtuella ”insättningar”83
Sedlar och mynt8Insatta sedlar och mynt10
Eget kapital5
Summa100Summa100

Detta är alltså en liten bank, som byggt 100 miljoner totala tillgångar ovanpå ett pyttelitet eget kapital om bara 5 miljoner. Finansiering av utlåningen har skett med det lilla egna kapitalet (5) och lite insättningar av fysiska sedlar och mynt (10), men huvudsakligen genom egen tillverkning av virtuella pengar (2+83). Det som här benämns ”insättningar” är inte några fysiska insättningar utan är virtuella pengar som banken skapat själv. Men i praktiken är det ingen skillnad på dessa anspråk på bankens fysiska pengar och de anspråk som uppkommit av de fysiskt insatta sedlarna och mynten (10).

Lägg märke till två potentiella problem för banken.

1. Ju mer virtuella pengar banken tillverkar desto större blir risken att den fysiska kassan (8) töms genom uttag, då till exempel Nisse och hans vänner tar ut pengar.

2. Ju större lånestock banken bygger upp i förhållande till det egna kapitalet, desto större är risken att det egna kapitalet utraderas av dåliga lån. Det egna kapitalet är aktieägarnas andel av banken, och när lån fallerar är det bankens aktieägare som ska ta smällen först och inte bankens insättare.

Se vad som händer med det egna kapitalet om jag går i konkurs och värdet av mitt lån skrivs ner till noll.

TillgångarFinansiering
Mitt skuldebrev (lån)0Nisses saldo (”insättningar”)2
Andras skuldebrev (lån)90Andra virtuella ”insättningar”83
Sedlar och mynt8Insatta sedlar och mynt10
Eget kapital3
Summa98Summa98

Det egna kapitalet sjönk från 5 till 3! Här ser man tydligt att en övermodig bank, som producerar mycket virtuella pengar i samband med att den utfärdar lån till kreti och pleti, snabbt kan få det egna kapitalet fullständigt utraderat och göra aktieägarna lottlösa. En sådan kraftig hävstångseffekt som i detta exempel, och som också råder i verkliga banker, gör att bankaktier faller fort i värde när det blir finanskris. Swedbanks aktie har till exempel tappat nästan 40 procent av värdet sedan april.

Alltså, att utfärda krediter baserade på egenproducerade virtuella pengar är riskabelt både för den fysiska kassan och för det egna kapitalet. Detta är fractional reserve banking. En bank som inte producerade egna pengar utan bara lånade ut det egna kapitalet och det som kunderna lånade in vore en mycket mer sund och mycket mindre samhällsfarlig institution.

Men vad gör man som bankägare om det egna kapitalet riskerar att bli utraderat? En lösning är att göra som i USA, det vill säga man bluffar. Det går till så att man tvingar redovisningsorganisationerna att ändra sina regler så att bankerna inte behöver skriva ner värdet på dåliga lån. Då kan bankernas ägare behålla det egna kapitalet och ägandet, åtminstone på pappret.

Det normala är dock att man får rekapitalisera banken, det vill säga öka det egna kapitalet genom att ta in nytt och fräscht aktiekapital från befintliga eller nya aktieägare. Men om lånestocken är full av usla lån blir det egna kapitalet mycket negativt och banken blir oattraktiv för rekapitalisering. I det skedet finns bara en enda investerare som är villig att kapitalisera banken, en investerare som har obegränsad tillgång till andras pengar, och som inte drar sig för att göra usla investeringar med andras pengar: Staten.

Att staten tar över banker och socialiserar deras förluster på det sättet är tyvärr det vanliga sättet att “rädda” dem. I ett senare skede, när bankerna gör vinst igen, brukar man byta man namn på bankerna och sälja tillbaka dem till de urpsrungliga ägarna, eller andra goda vänner, till rabatterat pris. Detta är naturligtvis moraliskt förkastligt.

Men vad är alternativet om bankerna är i så dåligt skick att ingen frisk investerare vill återkapitalisera dem? Ja låt oss ta en titt på vår banks balansräkning efter att aktieägarna är utraderade och en mängd dåliga lån skrivits ner.

TillgångarFinansiering
Skuldebrev (lån)52Totalt insättningar85
Sedlar och mynt8Insatta sedlar och mynt10
Eget kapital-35
Summa60Summa60

När ett vanligt företags egna kapital är utraderat försätts företaget i konkurs av borgenärerna (långivarna). Dessa fördelar sedan resterna av företaget emellan sig. Detta gäller för riktiga företag och borde även gälla för bankerna. Av balansräkningen ovan framgår att bankens insättare är borgenärerna och de blir alltså de nya ägarna. Efter att de delat på förlusten äger de resten av banken.

TillgångarFinansiering
Skuldebrev (lån)52Insättare60
Sedlar och mynt8
Summa60Summa60

De nya ägarna kommer att sparka ut den inkompetenta styrelsen och VDn och ersätta dem med kunnigt folk. Detta är det rätta sättet att behandla bankkriser på.

Slutsats

Vid en bank- och finanskris är det stor chans att inkompetenta bankägare och ledningspersoner får all den smisk de förtjänar. Detta är helt i överensstämmelse med världsalltets rättvisa och det bör hanteras på samma sätt som i andra företag. Nämligen genom att ägarna raderas ut och bankens tillgångar tillfaller borgenärerna, i detta fall insättarna.

Vill man sedan undvika finanskriser i framtiden behöver man ta ifrån bankerna deras slickepinne och förbjuda dem att tillverka egna pengar. Man behöver också End the Riksbank, ty utan sin beskyddare kan bankerna inte längre tillverka pengar i samma omfattning.

Inget annat hjälper.

Kommentera på bloggen

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon