Mises om religion

Klaus skrev i veckan ett inlägg om den svenska liberalismen och kristenhet, som att döma av reaktionerna var uppskattat. Jag är personligen inte troende i religiös bemärkelse, även om det finns gott om saker jag tror på som jag inte kan bevisa eller vet är sanna. Men jag har länge haft svårt att förstå denna aversion som finns mot tro i sig inom libertarianismen, och jag tycker det är väldigt olyckligt.

Själva tron i sig attackeras, hånas och förlöjligas, men ur ett libertarianskt synsätt är det fullkomligt irrelevant vad folk tror på. Det finns trots allt inget inom libertarianismen som hävdar att man måste vara ateist och anti-religiös. Det enda som libertarianismen hävdar är att du inte får initiera våld, men vilken trosuppfattning du har, precis som vilken musiksmak du har, spelar ingen som helst roll, så länge du inte tvingar den på folk. Det är tvånget och våldet som är fel och ska attackeras, inte tron i sig.

Som Mises säger, i Human Action, om liberalism, religion och teokrati,

Liberalism bygger på en rent rationell och vetenskaplig teori om socialt samarbete. Den politik som rekommenderas är tillämpningen av ett kunskapssystem som inte på något sätt hänvisar till känslor, intuitiva trosbekännelser som det inte finns logiskt tillräckliga bevis för, mystiska erfarenheter eller den personliga upplevelsen av övermänskliga fenomen. I detta avseende kan man ge liberalism de ofta missförstådda och felaktigt tolkade epiteten ateistisk och agnostisk. Det skulle dock vara ett allvarligt misstag att dra slutsatsen att vetenskapen om mänskligt agerande och den politik som härrör från deras läror, liberalism, är antiteistiska och fientligt inställda till religion. De är radikalt emot alla system av teokrati. Men de är helt neutrala i fråga om de religiösa trosuppfattningar som inte försöker störa sociala, politiska och ekonomiska frågor.

Teokrati är ett socialt system som gör anspråk på övermänsklighet för att rättfärdiga sig. Den grundläggande lagen i en teokratisk regim är en insikt som inte är öppen att vare sig granskas eller påvisas med hjälp av logiska metoder. Dess yttersta norm är intuitionen, som ger sinnet subjektiv visshet om saker som inte kan förstås av förnuftet eller genom logiska resonemang. Om denna intuition hänvisar till ett av de traditionella lärosystemen om huruvida det finns en gudomlig skapare och härskare av universum, kallar vi det en religiös tro. Om det hänvisar till ett annat system kallar vi det för en metafysisk tro. Således behöver inte en teokrati grundas på en av de stora historiska världsreligionerna. Den kan vara resultatet av metafysiska läror som förkastar alla traditionella kyrkor och samfund och sätter en ära i att betona sina egna antiteistiska och antimetafysiska egenskaper. I vår tid är de mest kraftfulla teokratiska partierna motståndare till kristendomen och alla andra religioner som utvecklats från judisk monoteism. Det som kännetecknar dem som teokratiska är deras längtan efter att organisera mänsklighetens jordiska angelägenheter i enlighet med en uppsättning idéer vars giltighet inte kan bevisas genom resonemang. De påstår att deras ledare är välsignade med en kunskap som är otillgänglig för resten av mänskligheten och som är i motsats till de idéer som förs fram av de som inte välsignats. En högre makt har gett de välsignade ledarna i uppdrag att organisera den felande mänskligheten. Endast de är upplysta; alla andra är antingen blinda, döva eller ogärningsmän.

Det är ett faktum att många varianter av de stora historiska religionerna påverkats av teokratiska tendenser. Deras appostlar inspirerades av en längtan efter makt och efter att förtrycka och förstöra alla grupper som inte höll med dem. Men, vi får inte blanda ihop religion och teokrati.

[…]

Liberalism sätter inga hinder för människor som vill anpassa sitt personliga uppträdande och sina privata affärer i enlighet med sin personliga eller sin kyrkas tolkning av evangeliets lärdomar. Men den är radikalt emot alla försök att försöka tysta den rationella diskussionen om de sociala välfärdsproblemen med hänvisning till religiös intution och uppenbarelse.

Vi får heller inte glömma att många av de som lämnade Sverige för USA för en massa år sedan gjorde det av religiösa skäl, då de, bland annat, blev religiöst förtryckta i sitt hemland och sökte ett land där de fritt kunde få praktisera sin religion ifred. De lämnade Sverige för USA just för att det mer liberala USA var långt mer tolerant inför olika trosuppfattningar än i Sverige. Det finns till och med fortfarande religiösa folk i USA som lever en bit utanför den amerikanska statsmakten, så som Amish-folket.

Det finns alltså inget inom liberalismen eller libertarianismen som gör att man måste vara motståndare till religion och tro.

Lev och låt leva.

Dela för frihetens skull

22 reaktioner på ”Mises om religion”

  1. Profilbild

    Jag inte heller övertygad om någon religion och deltar inte i någon kyrklig verksamhet och trodde länge att jag därför måste vara en Ateist men efter närmare eftertanke och en maraton diskussion med en professor i Teologi vid Adelaide University (han var en Sikh) så insåg jag så småningom att jag snarare var en agnostiker eftersom jag faktiskt inte vet.
    Att vara ateist är ju att helt avskriva möjligheten att det finns någon större mening eller gud och det är i mitt tycke att vara lika troende som att vara religiös…
    Man kan föra en lång diskussion om olika människors tolkningar av dessa ord men min subjektiva tolkning tror jag nog stämmer väl in med de flestas.
    Instämmer med Joakim: Lev och låt leva.

  2. Profilbild

    Istället för att vara neutral eller motståndare till religion, tycker jag om den hållning som Bard och Söderqvist (i ”Kroppsmaskinerna”) föreslår att man kan ha, nämligen att inte ta någon ställning alls. På samma sätt som att man inte tar någon ställning till frågan om det finns Flygande Spaghettimonster eller inte – varför skulle man bemöda sig? – borde man inte heller ta ställning till om det finns någon gud i just det här universumet. Om man bara undersöker världen så (verkar det som) att idén om en gud är, som Laplace formulerade det, en onödig hypotes. Det är alltså inget man borde behöva tänka på. (Kanske lika mycket som för rationella individer om de borde behöva använda våld mot varandra för att uppnå gemensamma mål?)

    Men om religion blir ett samtalsämne lär det ju vara rimligt att klart formulera vad man tror om olika gudars existens, så då är det rimligt att bemöda sig att fundera vad man tror på, ifall gudshypotesen är rimlig eller inte.

    1. Profilbild

      Carl,
      Borde och borde… poängen är väl snarare att det är var persons val om han vill ta ställning till det eller inte. Att du inte känner dig intresserad av att ta ställning till dessa frågor är ju ditt personliga val, på samma sätt som det är någon annans personliga val att ta ställning. Det har ju inget med vad man bör göra eller inte bör göra. I grunden är det en subjektiv upplevelse, och om denna upplevelse av ett gudsbegrepp ger en individ en mening och gör honom lyckligare, då är det ju ingen som kan döma ut detta.

      Jag kan ibland finna det nyttigt att tänka över frågor som rör det okända. Inte för att komma fram till absolut sanning, utan det blir mer av en subjektivt existentiell karaktär, och jag ser inget problem i det. Det finns trots allt väldigt mycket vi inte vet, och säkert ännu mer som vi aldrig kommer att kunna veta eller förstå. Men det betyder ju inte att man inte _bör_ tänka på det för det.

      Citerar från Mises (Theory and History):
      ”Den mänskliga kunskapen är beroende av det mänskliga sinnets kraft och av omfattningen av den sfär inom vilken objekt framkallar mänskliga sinnesförnimmelser. Kanske finns det i universum saker som våra sinnen inte kan förnimma och relationer som våra sinnen inte kan förstå. Utanför det vi kallar universum kan det också existera andra system av saker, om vilka vi inte kan lära oss något eftersom inga spår av deras existens, för närvarande, tränger in i vår sfär på ett sätt så att de kan uppfattas av oss.”

      Det har legat i människans natur under historien att tänka på det ”okända” och ”omöjliga”, att tänka utanför det ramverk som är samhälleligt accepterat. Utan det skulle vi väl aldrig kommit ut ur grottorna (eller gett upp ett liv i träden! 🙂 ).

      Som jag skrev, det är inte tron, eller frågorna om det okända eller omöjliga, som är problemet, utan snarare att de ”svar” man får genom dessa reflektioner antas uppnå en objektiv status som ska tvingas på alla andra.

  3. Profilbild

    Visst, om man vill leva helt utan egna moraliska principer (subjektiva eller ifall man tror att de är objektiva) så finns det inget som säger att man bör tro på flygande spaghettimonster eller inte, eller om man bör lita på att logik stämmer eller inte, eller ifall man bör tro på en annan gud (givet att denna tro gör en lycklig) eller inte. Mitt inlägg var i samma anda som Hans och HQs; en beskrivning av hur jag själv ser på frågor om diverse varelser finns eller inte.

    För att upprepa mig så anser jag att det är vettigt (=man bör) att begrunda en viss fråga eller inte ifall man rimligtvis kan veta om det har en påverkan på en eller inte. Taget i sin ensamhet är frågan om en viss guds existens meningslös – man har ingen kunskap om det okända kan påverka en eller inte – men om frågan har en social dimension kan det vara värt att begunda frågan lite extra. Man kan ju ha en annan syn, det här var min.

  4. Profilbild

    Vem har pratat om att leva helt utan egna moraliska principer?

    Och jag har som sagt inget emot din syn Carl. Poängen med mitt inlägg var att det är ett personligt val, och om det skänker lycka att tänka på dessa frågor så är det väl inget någon kan säga något om, vilket var orsaken till att jag reagerade, och reagerar, på att du använder termen ”man bör”, vilket låter som något normativt som har att göra med med vad andra människor bör göra.

    Men det kanske inte var din mening, utan du kanske endast menade att detta mer var din egen filosofi om hur du själv bör agera och tänka, och inte hur andra bör göra.

  5. Profilbild

    Kristendom är libertarianernas framework, utan kristendom ingen libertarianism. ”Lev och låt leva” kommer ur kristendom, libertarianismens utomordentliga svårigheter i arabvärlden beror på att där inte finns något moraliskt rättesnöre eller tradition den kan verka i, däremot en myckenhet krav på underkastelse. Dessvärre.

  6. Profilbild

    Mänskligt tänkande är ramverket, kristendomen kommer ju i sig från östasiatiska religioner. Att ”arabvärlden” saknar moraliskt rättssnöre eller tradition för libertarianism är bara ren och skär ignorans. Underkastelsen är till Gud/Allah. Min upprördhet bottnar väl också i att jag har ett större förtroende för dom frihetliga idéerna.

  7. Profilbild

    Tror inte kristendom har någon nödvändig konflikt med liberterianism, men inte heller med socialism eller interventionistisk konservatism. Finns kristna som stödjer vilket som.

    Frihetliga idéer är rotade i förnuft och mänsklig erfarenhet, och så länge en person köper dessa kan han väl ha vilken trosuppfattning som helst religöst sett (kristendom, ateism, buddism osv), som Joakim skrivit ovan är ju inte tron och existentiella reflektioner i sig problemet, utan när tron blir dogmatisk och tvingas på andra.

  8. Profilbild

    sl
    Lev och låt leva kommer nog från James Bond 🙂 Lev och låt tro kommer från mig…

    Allvarligt talat så marknadsför de flesta religioner förmånerna av just sin tro som den enda sanna. Deras mål att sprida sitt budskap som överlägset andra religioners är väl helt förståeligt och alla förespråkar och vill att fler ska ansluta sig till ett välmenande men kollektivt tänkesätt. De flesta troende idag i Sverige är nog övertygade om att de gör ett högst personligt val genom att ansluta sig till en viss tro men fortfarande existerar element av grupptänk och en viss uppoffring av åtminstone en del av sin tid är förväntad. Hur detta överenstämmer med en persons samtida övertygelse om renodlat frihetligt tänkande är inte alltid helt lätt att förstå men jag är den förste som skulle försvara en individs rättighet att tro på vad dom vill. Till och med staten. Problemen vi har idag är inte att människor tror på någon religion utan att de tror på staten. De är helt omedvetna om hoten och våldet som uttövas mot dem av just det grymmaste kollektivet i landet, staten.
    I min erfarenhet och i stor kontrast mot staten så har jag aldrig blivit utsatt för något liknande av någon religion och jag har haft mycket kontakt med de flesta (ja, förutom då pastafarianerna). Så här har det ju inte alltid varit men man kan knappast förkasta någon som idag tillhör en religion som för hundratals år sedan brände kvinnor på bål. Det vore ju bara idiotiskt. Lika idiotisk som att skylla ett terrordåd på en religion.

  9. Profilbild

    @Joakim Kämpe,

    Ja, det var min egen filosofi jag förde fram, men jag tror att den även är en korrekt subjektiv moral allt annat lika; alla borde hålla med om att den är rimlig (ifall man vill uppnå något konkret mål). Det senare kan jag givetvis ha fel om. Det var också utifrån det perspektivet som jag skrev det om att leva utan moraliska principer – vilket, jag nu i efterhand ser, var fel; jag såg inte alla motiv man kunde ha i frågan (som lycka).

    @sl

    Vad säger du om alla libertarianska moraler som är sekulariserade? Som kontraktarianismen, regel-utilitarismen, argumentationsetik och att ha moraliska regler för att undvika konflikter (finns det något namn?)? Ger inte dessa en tillräcklig grund för ett libertarianskt regelverk menar du?
    Vad gäller ”leva och låta leva” verkar det bara vara en variant av den generella gyllene regeln, som har funnits i alla religioner och filosofier:

    http://en.wikipedia.org/wiki/The_Golden_Rule

  10. Profilbild

    @Christian Strandh
    Som klassisk skolad i söndagsskola, konfirmerad och efter att flitigt läst både barnens bibel och bibeln så håller jag faktiskt inte med om att socalism och kristendom skulle vara kompatibelt. Däremot finns det uppenbart socialister som är kristna vilket jag inte får att gå ihop alls, det faller redan vid sjunde budet du ska icke stjäla. Även den gyllene regeln måste anses strida mot allt statskrameri:

    Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Detta är lagen och profeterna (Matt 7:12)

    Detta står i direkt motsats till vår dubbla uppsättning privata och publika lagar.

    Därför tycker jag att arbete som http://www.ldsfrihet.se och andra bedriver är intressant då de påvisar kristiendomens frihetliga budskap är i majoritet och det ska man ta fasta på inte de statskramande budskapen som är i minoritet.

  11. Profilbild

    Kom på en sak, som gör att det jag skrev först kanske inte stämmer – och det är att det _aldrig_ skulle bli intressant att undersöka ifall det finns gudar eller inte. Speciellt om man tittar framåt på vår egen intelligens och vad vi kan göra med mycket mer avancerade datorer. Skulle vi kunna – som i sci-fi romanen ”Permutation City” – skapa simulationer av intellekt i datorer? Enligt filosofen Yudkowsky kan vi inte veta det (men med hans epistemologi kan man aldrig vara säker på vad han har att säga, och tveksam till vissa saker av det):

    http://www.scribd.com/doc/2327578/Worlds-Most-Important-Math-Problem-Eliezer-Yudkowsky-Future-Salon

  12. Profilbild

    @Joakim Fagerström,

    men vad tycker du om Romarbrevet 13 där Paulus menar att vi ska underordna oss överheten? Eller att Jesus tycker vi ska ge det åt Caesar som tillhör Caesar, dvs skatt, men vår andliga lojalitet mot Gud?

    Jag skulle nog säga att man kan hitta saker i bibeln i stöd eller konflikt med de flesta ideologier. Jag anser inte att den är konsekvent helt enkelt. Tycker därför inte man kan härleda någon konsekvent modern ideologi ur den, och att kristen tro därför underdeterminerar den politiska ideologin hos en person (kristen tro handlar ju inte heller enbart om bibeln utan om ett dogmsystem byggt mer eller mindre på den). Så är i alla fall min slutsats efter att ha läst bibeln och tagit del av vad en del olika kristna grupper tror.

  13. Profilbild

    @Christian Strandh
    Jo jag känner till de texterna och de går att hitta flera exempel, men det var därför jag skrev:

    Därför tycker jag att arbete som http://www.ldsfrihet.se och andra bedriver är intressant då de påvisar kristiendomens frihetliga budskap är i majoritet och det ska man ta fasta på inte de statskramande budskapen som är i minoritet.

    Ofta försöker man påskina att det är tvärtom vilket inte stämmer.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *