Renässans för Keynes… eller ännu värre?

Man kan lätt få uppfattningen att vi är mitt i en Keynesiansk renässans. Inte minst den politiske propagandisten (och före detta nationalekonomen) Paul Krugman håller Keynes fana högt – och likaså gör Brad DeLong och andra högst verbala akademiska storheter. Att rapporterna om Keynes död var rejält överdrivna, för att parafrasera Mark Twain, har nog inte undgått någon. Inte minst i politiken har Keynes aldrig varit död eller ens ”omodern” – i alla fall inte när dörrarna mot media och offentlighet stängts. Faktum är att idéerna inte kom med Keynes; det var snarare så att de med Keynes fick en pseudo-vetenskaplig bas och man därför helt och fullt kunde ägna sig åt kortsiktig underskottspolitik.

Men problemet var egentligen aldrig Keynes, även om han lyckades skänka den kortsiktiga finanspolitiken en till synes vetenskaplig legitimitet. John Maynard Keynes gärning gav endast ord till de destruktiva strömningar som redan fanns i stort sett överallt – och kunde därmed underblåsa dem. Givetvis är detta ett problem, men det finns ett mer grundläggande problem här än att Keynes skrev en högst tvetydig bok med en dåligt underbyggd teori som talade direkt till både maktpolitiker och maktens lakejer i akademia. Problemet är att vi aldrig på riktigt gjort upp med riktigt dåliga nationalekonomiska teorier.

Läs hela artikeln, av Per Bylund

Dela för frihetens skull

2 reaktioner på ”Renässans för Keynes… eller ännu värre?”

  1. Profilbild

    Per, bra artikel men jag är inte riktigt med på ditt resonemang.

    En stark bytesbalans, dvs att exporten går bra som i Tyskland, är väl bara bra. Ett land som har ett underskott beöver väl inte nödvändigtvis trycka mer pengar. Landet kan ju också genomföra strukturförändringar.

    Vad menar du med att pengar är överskattat jämfört med produkter och tjänster. Som substitut kanske men inte som betalningsmedel, eller?

    Ett land som Grekland gräver sin grav genom att trycka mer pengar, men inte genom att utveckla nya produkter och tjänster som efterfrågas av andra människor och länder

    Mvh

    Martin B

  2. Profilbild

    Wow, Martin – många frågor. Kul!

    Du verkar dock utgå i var och en av dem att det är något magiskt med vilket ”håll” flödet på produkter har över nationsgränser. Mat (och andra konsumtionsvaror) har ett stort flöde ”in i” Stockholm, men vi talar inte om att Stockholm har en svag bytesbalans – eller ens att det är ett problem. Det är för att det inte är ett problem.

    Att ”exporten går bra” innebär ju egentligen bara att de branscher som framför allt exporterar går bra. Men samma resonemang kan ju föras om pressbyråkiosker – om dessa går bra, så är väl det bra? Men spelar det någon roll huruvida produkterna färdats över landsgränserna? Nej, inte det minsta. Vad det handlar om är att all handel är utbyte av ett (subjektivt uppfattat) värde mot ett annat (subjektivt uppfattat) värde. Varje transaktion har bara vinnare, för annars skulle den inte ske.

    Så vad spelar det för roll om plötsligt ”alla” i vårt land skulle välja att ha produkter snarare än kronor? Svaret är att det inte spelar någon roll. Eventuellt kan man tänka sig att något har hänt så att väldigt många slutat att tycka att kronor är värdefulla och därför har dessa produkter hamnat högre på deras värderankning. Men det betyder ju bara att en massa pengar ”flyr” landet, vilket får till effekt att det finns färre kronor inom landsgränserna och därmed att kronan ökar i värde för svenskarna igen (för att tillgången minskar). Är det ett problem? Nej, det är ju vad riksbanken anser sig syssla med – men det sker ju automatiskt ändå, i och med att människors preferenser förändras. Så det man försöker uppnå är uteslutande politiska mål som är satta utan relevans till människors verkliga preferenser.

    Men det är svårare än så, för de flesta produkter som tillverkas i Sverige innehåller en mängd komponenter som tillverkas utomlands. Alltså är bytesbalansen missvisande. Exakt vad är det som gör att en mobiltelefon som satts ihop i Sverige av delar som uteslutande producerats utomlands till en svensk produkt? Det är inte speciellt självklart för mig.

    Det jag menade med att pengar är överskattade är att man inom merkantilismen ser på pengar som något nästan magiskt och värdefullt i sig självt. Men pengar är ju egentligen (enligt definitionen) bara något som många använder som bytesmedel. Det finns inget inneboende värde, ingen magi och det är inget speciellt med pengar jämfört med produkter. Så det är inte ”bra” att man gör sig av med produkter för att istället sitta på produkter – precis som motsatsen inte heller har något speciellt värde.

    Det som betyder något är vad folk i allmänhet vill ha, men det är ju vad vi kallar efterfrågan – och den bestämmer det ”sociala” maximerande priset tillsammans med tillgången. Om ingen vill ha kronor utan alla vill ha varor och tjänster, då betyder det helt enkelt att varor och tjänster värderas högre än kronor. Det enda problem som finns här är att de antaganden man gjort om kronors värde inom centralplaneringen (regering, riksdag och riksbank) inte längre stämmer. Men det handlar ju inte om att ”bytesbalansen” är ett problem, utan att politiken är det.

    Tänk så här istället: inga transaktioner byter värde x mot värde x. Om det man ger är värt exakt lika mycket som det man får, så sker ingen transaktion – för vad är det för vits med en sådan transaktion? Nej, det som sker är att jag ger bort något av värde x, som jag värderar mindre än värde y som jag får istället. Detsamma gäller fast tvärtom för den som är i andra änden av transaktionen: han eller hon värderar x högre än y. Vi är båda vinnare. Så var är balansen?

    Lägg märke till att jag inte har sagt huruvida x eller y är ”pengar”. Kanske är bägge pengar (olika valutor?), kanske en av dem, kanske ingen. Det spelar ingen roll. Vi är bägge vinnare oavsett om pengar är involverade. Så varför spelar det roll om vi står på var sin sida om en ”landsgräns”? Och varför spelar det roll om vi är flera som med glädje byter x mot y? Varför spelar det roll om x eller y är ”pengar”?

    Svaret är att det inte spelar någon roll alls. Om man inte tillskriver pengar någon slags magi som gör dem till bytesmedel och således ”extra värdefulla”. Det vi bör tala om är hur man ser på välstånd. Om man anser att produkter är viktigare än pengar så blir välståndet större om man ger upp pengarna för produkter. Men det gäller mig som person, min familj, min stadsdel, min stad eller mitt land i samma utsträckning.

    Att aggregera förändrar inte tingens ordning. Annat än för politiken, och det är det som är det intressanta. Merkantilismen utvecklades av och för stater som krävde en massa guld i kassakistorna för att snabbt kunna köpa kanoner och hyra in extra soldater när det var dags att (återigen) kriga. Men det har liksom ingen relevans för hur marknaden fungerar.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *