Krasch! Så klart

Gårdagens börskrasch kommer inte som någon överraskning för Österrikiskt sinnade personer. Det enda som möjligen överraskar är att det tagit så lång tid att komma hit. Är den Stora kraschen här nu? Det känns som det.

Jag tänker ibland tillbaka på tiden då jag själv arbetade med aktieanalys professionellt. Bland alla analytiker, ”makroekonomer”, ”strateger”, fondförvaltare och övriga experter var det ytterst få som faktiskt hade någon aning om hur en ekonomi fungerar. Att döma av medierapporteringen är det lika dåligt ställt idag. Men jag klandrar dem inte. Jag har ju själv gått samma fina utbildningar och var därför precis lika intellektuellt underutvecklad.

Redan innan kraschen hösten 2008 hade jag börjat fundera lite djupare över all den ekonomiska teori som jag fått lära mig. Faktum är att jag inte ens på universitetet kunde förlika mig med ekonomikurserna. De beskrev inte den verklighet jag levde i. Särskilt makroekonomin/nationalekonomin fick ju till och med Einsteins relativitetsteori att framstå som jämförelsevis logisk och intuitiv. Den gängse nationalekonomin är ett hopplöst lapptäcke av icke-sammanhängande modeller och teorier, och inget som bidrar till förståelse av världen.

Mitt sökande efter sund teori började med att jag på riktigt insåg att pengar bara är ett bytesmedium. Detta är egentligen självklart, men när det verkligen sjönk in började jag inse att vi egentligen lever i en bytesekonomi, där jag byter arbetstimmar mot mat och bostad. Det gjorde att jag började fundera över den egentliga innebörden av pengar.

Finansbranschens ekonomer var på hösten 2008 besatta av frågan huruvida USA skulle sjunka in i recession och deflation. När allt kraschade framstod det för mig som fullständigt irrelevant om myndigheterna skulle kalla det recession, depression eller högkonjunktur, men många väntade med spänning på denna viktiga annonsering.

Huruvida världen skulle hamna i deflation eller ej var också en stor fråga. Själv kunde jag inte se att det skulle spela någon roll om priserna faller eller stiger, eller varför Riksbanken siktar mot just 2 procent inflation. Om något borde man väl sikta mot noll? På Riksbankens hemsida hittade jag en störtskön förklaring:

Två procent inflation är tillräckligt lågt för att ingen ska bry sig, och tillräckligt högt för att undvika mätfel.

Komplett nonsens. Två procent innebär ju en halveringstid av pengarnas värde på 35 år, knappast så att man ”inte bryr sig” om man försöker spara till pensionen. Och mätfel? Varför måste man mäta? Och är det svårare att mäta noll eller -5 än +2? När jag mailade dem och frågade vad i hela världen detta skulle betyda fick jag inget svar, men formuleringen på hemsidan ändrades.

Jag insåg att för att förstå någonting överhuvudtaget måste jag börja med att förstå vad pengar är, för det var nu uppenbart att jag inte visste det. Och ingen av mina yrkeskollegor, eller Riksbanken tycktes veta det heller.

På detta sätt började jag nu samla på mig ett antal kriterier och frågeställningar som jag krävde att en korrekt ekonomisk teori skulle besvara för att jag skulle ta den seriöst. Här är en lista av de viktigaste:

  • – Den ska vara begriplig, intuitiv och sammanhängande
  • – Den ska kunna förklara en ekonomi utan pengar
  • – Den ska förklara vad pengar är för något
  • – Den ska förklara varför inflation är en så bra idé, eller tvärtom
  • – Den ska förklara konjunkturcykeln

När jag såg Peter Schiffs YouTube-snutt började jag känna att här fanns något. Ganska snart nosade jag den vägen fram till den österrikiska skolan, www.mises.org, www.mises.se, lewrockwell.com. Jag fick svar på alla frågor och mer därtill. Allt föll på plats. Föga anade jag att detta sökande efter ekonomisk sanning också skulle leda mig till att omvärdera hela min politiska världsbild. Kunskapen om hur en ekonomi fungerar gjorde att jag insåg att 100 procent ekonomisk frihet är det enda rätta, och det som skapar välstånd, fred och frihet. Om ekonomisk frihet skapar allmänt välstånd, tänk då vilka underverk frihet från politik kan göra för resten av samhället.

Några exempel på famlande i mörker SvD1 SvD2 SvD3 SvD4

Dela för frihetens skull

7 reaktioner på ”Krasch! Så klart”

  1. Profilbild

    Bra skrivet, jag tror många studenter känner igen sig. Jag själv gör det verkligen, har ibland svårt att motivera mig själv till att gå till jobbet eftersom det jag gör är fel, men det är samtidigt min väg ut från branschen, något att ha på cv:et.

    Vi grillade igår och hade långa diskussioner angående den turbulens som nu sker på börserna runt om i världen. En del av dem vi pratade med var ekonomer som nästintill är klara med sina utbildningar – själv har jag två år kvar för den som undrar?- och de vet knappt vart problemen i kriserna ligger. Förvånade över att guldet rusar, att det skulle vara någon slags ”guldbubbla” m.m. Allt som har skapats idag, den kris vi står inför har aldrig tidigare varit aktuell, då det tidigare möjligtvis har varit stora bolag som kraschar och inte länder.

    Att ett bolag kraschar är ingenting ovanligt – om det inte är SAAB eller något annat folkkärt bolag som ”skapar jobb”- det är en normal följd av strukturomvandligen. Men vad händer när ett land kraschar? Vilken idiot som helst vet att när ett land är insolvent, får ett lån för att ”åter komma på fötterna” och där lånet har en ränta som gör att landet aldrig kommer att betala tillbaks skulderna, det är helt enket ohållbart. Av någon anledning blir det svårare att se att samma ekonomiska lagar gäller på ett land, som i ett bolag – fast självklart i större skala.

    Jag ser fram emot att någon dag ha en diskussion med dig klas, om diverse ekonomiska ting. Det är mycket jag skulle vilja ha förklarat inom den österikiska skolan, som jag ännu inte förstår. Det är däremot för mig helt oförståelig hur det kan ha gått så långt som det har gjort och att syndabocken återigen blir ”kapitalism”, när det i självaverket är hycklare och politiker -läs socialism- som har skapat de förutsättningar vi har idag.

    Jag måste erkänna att jag är rädd för vad som komma skall?

  2. Profilbild

    Chris, vi kommer dra igång misesträffar i höst. Då kommer det finnas gott om tillfällen att sitta ner och diskutera dessa frågor i lugn och ro. Ser fram emot att träffa dig och många andra då. Under tiden kan jag rekommendera vår onlinekurs i Verklighetsekonomi.

    Vi står inför ganska obehagliga tider, det tror jag också. Men det är tider som kommer att erbjuda fina möjligheter att sprida frihetens budskap. Tider när människor börjar ställa de väsentliga frågorna. Tider att tränga tillbaka kleptokrater och sociala ingenjörer till det hål de kröp ut ur.

    Ju fler vi är som kan förklara för människor att varken socialism eller konservatism är lösningen, utan att det är frihet som behövs, desto bättre är det.

  3. Profilbild

    Låter helt klart intressant. Har sedan jag börjat kika närmare på Österikisk ekonomi, så har vissa saker gått från klarhet till klarhet. Tittade på föreläsningarna i våras när de publicerades, de var riktigt bra, men det finns många saker som jag måste gå igenom igen – mitt sinne är trotsallt fortfarande smittat av trötta Keynes modeller, is-lm kurvor & philipskuran.

    Det som gör mig mer och mer övertygad vad beträffar Österikisk ekonomi är att man faktiskt kan se flykten från fiatpengar till råvaror som guld, silver och andra ”säkra tillgångar” i tider som dessa. Det spräcker hål på många av de dåliga förklaringar man har fått under tiden i skolan.

    Dessutom måste jag säga att dina förklaringar om de subjektiva preferenser vi har och hur vi värderar på en skalan, kan verka ack så självklar när man får det förklarat för sig men dessvärre bygger nästintill inget på förnuftet längre inom ekonomi, mest mattematiska ”förenklingar” av en verklighet som inte går att fånga i siffror. Jag tror även det är den ”oförklarliga” -med kommersiella teoriers mått mätt- som många förlorar förtroendet för ekonomer, politiker och andra förtroende valda i tider som dessa.

  4. Profilbild

    Mina universitetsstudier i nationalekonomi ligger 10 år tillbaka i tiden nu. Minns just den där frågan som tog form i mitt huvud – vad ÄR pengar?? Hade höga förhoppningar om att få insikt i den delen, men varken litteratur eller föreläsare kunde ge svar på den till synes enkla frågan. Att det är så svårt att få svar på den frågan tror jag beror på dels okunnighet bland de som borde kunna svara, jag tror inte att de här lärarna egentligen ens förstod frågan. På en högre nivå får man intrycket av smoke and mirrors – det är nog få makthavare som förstår själv, men ännu färre som på allvar vill att människor ska känna till sanningen och verkligheten, hur saker och ting egentligen fungerar och förhåller sig.

    I mångt och mycket är jag empiriker och skeptiker. De senaste 10 åren har det hänt tillräckligt för en person som jag ska vakna upp och fatta att något är fel, och att medborgarna är desinformerade. Har stött på Mises i något sammanhang, men det är först på senare tid jag har börjat titta närmre på detta, för att kanske få något mer att utgå ifrån än en allmän skepsis. 🙂

    En central poäng som jag spontant kan hålla med i är att samhällena är våldsdrivna, och att det ligger en djup dubbelmoral i det. Inte så att grova våldsdåd av privatpersoner därigenom skulle vara rättfärdigade, utan tvärtom – att grova våldsdåd begångna av det allmänna också de borde ses som brottsliga. Det som får en att häpna är just vidden på den dubbla måttstock man har idag.

    Däremot kommer jag nog aldrig bli en renlärig Mises-anhängare. För även om jag avskyr våld så tror jag att det ibland är nödvändighet (utgår ifrån mig själv, det finns situationer där jag skulle använda våld för att freda mig mot ett direkt fysiskt angrepp t ex). Och är det nödvändigt för en privatperson så är det ju även nödvändigt för en stat. Den extremt svåra frågan är då förstås var gränsen för det rimliga i våldsanvädning ska anses gå. Dock, i nuläget är det uppenbart att den gränsen är passerad med råge för länge länge sedan, så jag ser i och för sig den frågan som något akademisk/hypotetisk för närvarande.

    Jag förstår inte heller varför anhängare på den här sajten skriver saker som att man behöver sluta kriga mot narkotika. Mhm. Varför det? Den sortens slutsatser känns väldigt långtgående, och onödiga.

    /Johan

    1. Profilbild

      Johan,

      Libertarianer är inte pacifister, eller iaf inte av nödvändighet. Pacifister är dock av nödvändighet alltid libertarianer. Det libertarianer ställer sig emot är aggression, vilket sammanfattas i icke-aggressionsprincipen. Det är alltså inte legitimt att attackera någon, men det är legitimt att försvara sig om någon attackerar dig. Och precis som du säger, om du inte får attackera någon, då får ju inte staten attackera någon heller, eller hur?

      Ang. narkotikakriget finns det ju olika sätt att se på saken. Om jag knarkar och skadar mig själv, varför skall det vara olagligt? Jag attackerar ingen. Min kropp är min egendom och jag gör vad jag vill med den.

      För det andra funkar narkotikakriget lika bra som alkoholförbudet fungerade, dvs, det urartar i maffia och våld.

      Dessutom, de mängder människor som dör enbart i Mexico varje dag på grund av narkotikakriget är tillräckligt för att på rent utilitära grunder hävda att det skulle bli mindre skada och död om narkotika legaliserades.

      Slutligen, att vara för folks rätt att knarka innebär inte att man vill att folk ska knarka.

  5. Profilbild
    Morgan Midhage

    Alla teorier som jag läst om inflation och penningmängd har avhandlat vad som händer i ett relativt stabilt ekonomiskt system, med endast små rörelser på tillgångar, skulder, sparande o.s.v. Men vad som händer vid en finanskollaps – med en kraftig kreditkontraktion – har jag inte hittat någon litteratur om. Vad händer med penningmängden och -värdet?
    Vore tacksam för lite resonemang omkring detta.

  6. Profilbild

    En kreditkontraktion är per definition en penningmängdsminskning. Inte i M0 (sedlar och mynt) men in de högre måtten M1, M2 etc..

    Betrakta samma ekonomi i två lägen, med mindre och större penningmängd, allt annat lika. I läget där penningmängden är mindre är priser i pengar lägre. Man skulle därför kunna säga att vid kreditkontraktion sjunker priserna, och det gör de i allmänhet. Men det är den enkla analysen. Och den är lite för enkel.

    För det finns andra effekter också. I en kreditkontraktion kan man inte anta ”allt annat lika”. Pengar är nämligen inte ”neutrala” utan penningmängdsförändringar påverkar strukturen i ekonomin.

    Vid kreditexpansion tillförs pengar via banksystemet och därför sker prisinflationen främst i sektorer som är bankerna närliggande, till exempel tunga industriella investeringar och fastigheter. Härifrån sprider sig sedan prisinflationen ut i resten av ekonomin. Tillförda pengar har på detta vis förändrat ekonomins struktur. Priser tenderar att stiga, men man kan inte säga hur mycket och inte ens generellt. Till exempel kanske priset på lyxvillor stiger, men efterfrågan och priset på lerhyddor sjunker.

    På liknande sätt påverkas ekonomins struktur när pengar sugs ut under kreditkontraktion. Priserna tenderar att sjunka, men det finns undantag.

    Den stora saken med en kreditkontraktion är att utlåningen minskar. Utgångna lån förlängs inte, lån kallas in, nya lån utfärdas inte. Det gör att fantasiprojekten som triggades av låga räntor får läggas ner. Arbetslöshet etc. etc.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *